Gott Nytt År, Happy New Year, Hyvää uutta vuotta, Eftychisméno to néo étos

Vill bara önska alla mina läsare ett Gott Nytt År och hoppas Ni får en fin nyårsafton, vad Ni nu ska göra. Kanske fira med släkten, arbeta eller om Ni är ensamma. Vore trevligt om Ni skriver nedan och kommenterar.

Just want to wish all my readers a Happy New Year and hope you have a nice New Year's Eve, whatever You do now. Maybe celebrate with the family, work or if you are alone. It would be nice if You write below and comment.

Haluan vain toivottaa kaikille lukijoilleni hyvää uutta vuotta ja toivottaa teille mukavaa uudenvuodenaattoa, mitä ikinä teetkin. Ehkä juhlitaan perheen kanssa, töissä tai jos olet yksin. Olisi kiva jos kirjoitat alle ja kommentoit.

Thélo aplós na efchithó se ólous tous anagnóstes mou kalí chroniá kai elpízo na échete mia ómorfi paramoní Protochroniás, ó,ti ki an kánete tóra. Ísos giortáste me tin oikogéneia, ti douleiá í an eíste mónoi. Kaló tha ítan na grápseis parakáto kai na scholiáseis.

Nyår

Nyår är en traditionell högtid, som firas vid övergång till ett nytt kalenderår. Enligt den gregorianska kalendern firas nyåret under natten mellan den 31 december och den 1 januari.

I världens olika länder, kulturer och religioner finns ett antal olika kalendrar. Nyårsdagen är ofta en helgdag, men firandet av nyår är viktigt inte bara för de troende.

Ofta har man stora festivaler som pågår under flera dagar före och efter själva nyåret. Nyåret kan förläggas till en tid på grund av årets rytm, till exempel nära midvinter eller till vårdagjämningen 20–21 mars i form av fester som välkomnar våren, det kan också anknyta till en strikt tolvmånadskalender (som i den muslimska kalendern) eller ha en rent religiös anknytning.

Nyår firas i större delen av västvärlden och i andra länder som har tagit till sig den gregorianska kalendern natten mellan nyårsafton den 31 december och nyårsdagen den 1 januari. Klockslaget tjugofyra den natten (tolvslaget, nyårsslaget) betraktas som övergången från det gamla året till det nya. Nyårsdagen är i många länder helgdag och flaggdag.

Medan julen är en högtid som många firar med familjen är det vanligare att man på nyårsafton har fest eller middag tillsammans med vänner. Denna fest eller middag är ofta något exklusivare än vanligt, och många är finklädda.

Strax innan tolvslaget går festdeltagarna ofta ut till någon plats där man kan avlossa egna fyrverkerier eller titta på andras, eller så ställer man sig vid fönstret eller på balkongen för att se fyrverkerierna. Det är också vanligt att ha med sig champagne som ska öppnas och drickas precis på tolvslaget. Minuten innan tolvslaget räknar man ned (på offentliga platser kan man titta på någon klocka som är synlig för alla) och på tolvslaget ropar man "Gott nytt år", öppnar champagnen och skålar. Det är också vanligt att fartyg som ligger i hamn signalerar precis på tolvslaget. När fyrverkerierna ebbar ut och champagnen är slut, vilket brukar äga rum 10–15 minuter efter tolvslaget, brukar man dra sig tillbaka till festlokalen för att fortsätta att umgås ytterligare ett par timmar, ofta med musik och dans.

En annan tradition är nyårspussen, i samband med tolvslaget pussar man en eller flera av de andra festdeltagarna på kinden eller munnen och önskar varandra ett gott nytt år. Om man i något avseende vill bättra sig under det kommande året kan man avge ett nyårslöfte. Ett nyårslöfte brukar handla om att man ska börja göra något (t ex träna eller lära sig ett nytt språk) eller sluta göra något (exempelvis röka).

Traditionellt skjuter man iväg sina första fyrverkerier omedelbart efter nyårsslaget, för att fira att ett nytt år har inträtt. På senare år har dock bruket förändrats, och många skjuter av fyrverkerier redan på nyårsaftonens kväll, för att fira att det gamla året går mot sitt slut. Det innebär att det numera ofta syns fyrverkerier både före och efter tolvslaget.

I Tyskland kallas nyårsfyrverkeriet Silvesterfeuerwerk, "Sylvesterfyrverkeri", eftersom Silvester har namnsdag på nyårsafton enligt den tyska almanackan (i den svenska almanackan också, men på svenska stavas namnet Sylvester).

Större delen av de fyrverkerier som säljs till privatpersoner i Sverige används under nyårsnatten. Fyrverkerier kräver egentligen polistillstånd, men vid tillfällen när man kan förvänta sig fyrverkerier (t ex nyår, påsk och valborgsmässoafton) behövs vanligtvis inget tillstånd, såvida det inte innebär risk för skada eller utgör en avsevärd störning. Det händer ibland att någon skadar sig i samband med avlossande av fyrverkerier; ofta beror detta på att alkohol varit inblandat och på att säkerhetsföreskrifter ignoreras.

Varje år är det omkring 300 personer som uppsöker akuten på grund av skador av fyrverkerier. Fyrverkerier som går fel kan också orsaka eldsvådor, och det händer att brandkåren får rycka ut precis efter tolvslaget.

Strax före tolvslaget reciteras delar av (eller hela, som nyårsaftonen 2019) Edvard Fredins översättning av Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Sollidenscenen på Skansen, något som gjorts sedan 1895. Åren 1934–1955 sändes recitationen också i radio, och sedan år 1977 har den televiserats av Sveriges Television. Recitatörer har genom åren bland andra varit Anders de Wahl, Georg Rydeberg, Jarl Kulle, Margareta Krook och Jan Malmsjö.

Andra tv-program förknippade med nyår är årskavalkader med uppskattade klipp från det gångna årets tv-händelser, Grevinnan och betjänten som sänds på kvällen den 31 december, Ivanhoe som sänds på eftermiddagen den 1 januari (tidigare på Sveriges Television, numera på TV3) och en nyårskonsert framförd av Wienerfilharmonikerna. Backhoppningstävlingen Fyrskansturnén (tyskösterrikiska backhopparveckan) från Garmisch-Partenkirchen, återkom 2012 i Sveriges Television efter några års uppehåll.

I Sveriges Radio ringer klockorna i landets 16 domkyrkor in det nya året, en samsändning mellan P1 och P2.

Under vikingatiden sammanföll nyår med midvinterblotet eller, som det också kallades, julblotet. Exakt när på året detta hölls är man i våra dagar oense om.

Mycket av det dåtida firandet kom att integreras i det kristna julfirandet, när Sverige hade blivit ett kristet land. Själva ordet "jul" är förkristet och överlevde i de nordiska språken. Det kommer ur urgermanska jehwla som betydde firande/fest.

Det var redan då sed att avge nyårslöfte. Detta kunde ske på två sätt. Det ena var att tömma bragebägare, det andra var att svära vid en galts borst.

Enligt den romerska kalendern började året 1 mars. När sedan den julianska kalendern infördes under Julius Caesar 45 före Kristus. blev 1 januari officiellt nyårsdag i det romerska riket. Förflyttningen från 1 mars till 1 januari hade administrativa anledningar. Romarna offrade på nyårsdagen till Janus och betraktade dagen som en dies faustus ("lycklig dag"), på vilken man gärna företog sig viktiga handlingar. Man uppvaktade med lyckönskningar, i synnerhet hos magistratspersonerna, samt växlade skänker, såsom förgyllda dadlar och fikon, senare små kopparmynt. Särskilt var det klientens skyldighet att tillställa sin patron en gåva (strena), och kejsarna fordrade en dylik tribut av alla Roms invånare. Detta bruk att ge nyårsgåvor (från étrennes, av det nyssnämnda strena) har bibehållit sig i Frankrike och Belgien, och bruket av nyårsönskningar är allmänt i hela den civiliserade världen.

De kristna kyrkorna firade nyår på varierande tider, ofta på juldagen den 25 december eller på Jungfru Marie bebådelsedag, i Bysans och Ryssland 1 september. Nyårsdagen firades med allvarlig botpredikan, som protest mot de hedniska utsvävningarna på denna dag. 25 december firades som svensk nyårsdag ända fram till 1500-talet.

Efter julfestens uppkomst på 500-talet blev 1 januari helt naturligt denna fests "åttondedag" samt firades till minne av Jesu omskärelse och namngivning, med användande av Lukas 2:21 som text. Denna är också den svenska kyrkans gamla evangelietext för nyårsdagen. Av de nya högmässotexterna för denna dag tar den andra årgången särskild hänsyn till årsskiftets betydelse. Det var först under högmedeltiden som 1 januari åter slog igenom som nyårsdag, dock inte överallt ens i Västeuropa. Senare fixerades dock nyårsdagen i och med införandet av den gregorianska kalendern.

En del gamla kalendarier kallar 1 januari omskärelsefest, eftersom kyrkan på den dagen firade minnet av Jesu omskärelse och namngivning.

Judarna firade alla nymånadsdagar som religiösa högtidsdagar, men i synnerhet den första dagen i månaden Tischri (september-oktober). Med denna dag, som infaller i september, börjar ännu judarnas borgerliga år, men deras religiösa år börjar med månaden Nisan (i april). Judarna firar nyårsfesten den första Tischri, under två dagar och ännu bibehålls vid detta tillfälle en gammal ceremoni med basunskall på vädurshorn (shofar), därav namnet basunfesten. Men det vanligaste namnet är Rosh Hashanah (hebreiska, "årets huvud/början").

Det assyriska folket firar sin nyårsdag, kallad Kha-b-Nisan, den 1 april. 

Firandet pågår i flera dagar och inkluderar assyrisk mat, sång och dans. Det är väldigt vanligt att människor bär assyriska nationaldräkter under firandets dagar. Denna dräkt är oftast färgglad och inkluderar en manlig och kvinnlig huvudbonad med fjädrar.

Det kinesiska nyåret infaller vid en nymåne mellan 20 januari och 19 februari. Det är tradition att man skall fira nyåret tillsammans med sin familj, varför det är den helg med flest inrikesresor inom Kina under året.

De iransktalande folken, såsom perser, vissa afghanska folk, kurder med flera, firar nyår vid vårdagjämningen, cirka 21 mars. Detta kallas Nouruz eller Newroz.

I de föra detta sovjetrepublikerna är det sedan sovjettiden nyåret som är "den stora festen", firandet var under sovjettiden ateistiskt och inte knutet till någon religion. Många traditioner som i exempelvis Sverige förknippas med julen, hör i dessa länder hemma på nyår. Man klär sina julgranar till den 31 december, och det är också den här dagen som man delar klapparna. Man dricker även champagne och skjuter raketer. Efter revolutionen 1917 avskaffades det kristna julfirandet och med det även Farbror Frost, officiellt från 1929. Men från 1936 infördes istället nyårsfirande med nyårsgran, Farbror Frost, hans barnbarn Snöflickan och nyårspresenter istället för julklappar. Farbror Frost har sitt ursprung i slavisk mytologi, men har påverkats av den angloamerikanska Santa Claus. Han är således den östslaviska motsvarigheten till jultomten. Det finns en gammal tradition från före revolutionen att gudbarnen den här dagen besöker sina faddrar och där bjuds på Kutja och te och får pengar och godis.

I Finland var nyåret fram till senare hälften av 1900-talet en integrerad del av julperioden.  Både på nyåret och trettondagen upprepades många av julens traditioner, bl.a. åt man julmat, illuminerade med facklor och ljus och utväxlade gåvor. Årsskiftet gav upphov till folktro och försök att förutse hur livet, skörden, anställningen skulle gestalta sig följande år eller om döden skulle besöka familjen. Framför allt ungdomar idkade gärna spådom. Att stöpa nyårslyckor i tenn är typiskt för nyårsfirandet i Finland. Stöpslevar kan köpas överallt före nyår. Allmänna tolkningar av det stelnade tennet är att skrovlighet betyder lycka, en båt en resa, en blomma bröllop eller förlovning. Nyårslyckor som innehåller bly förbjöds av miljöskäl 2018 och det är oklart om seden kommer att fortleva. Fenomenet att utfärda ett nyårslöfte finns det belägg på i finländsk tidningspress redan på 1880-talet. Idén med nyårslöften var främst en borgerlig tradition och nämndes t.ex. i barntidningar vid sekelskiftet 1900. Både det svensk- och finskspråkiga borgerskapets barn uppmanades att fundera på lämpliga löften. I folklig miljö blev seden allmän först efter andra världskriget.

Fyrverkeri vid nyåret hör 1900-talet till. Då etablerades också ett offentligt firande i föreningar och församlingars regi samt utomhusprogram vid rådhus och på torg. Men först efter andra världskriget blev nyårsaftonen en festkväll för hela befolkningen.

På nyårsdagen håller bland annat kommundirektörer, försvarsministern och biskopen för det svenskspråkiga Borgå stift mottagningar för inbjudna gäster. Under självständighetstiden har presidentens nyårstal varit ett viktigt inslag. Sedan 1960-talet har presidentens tal, nyårskonserten från Wien och backhoppningstävlingen i Garmisch-Partenkirchen hört till standardprogrammen på TV.

Andlighet

Tron på att det finns en själslig kraft inom oss människor.

Sinnesrobönen

Ge mig sinnesro, att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.

Kristendom

Allt vad Ni vill att människorna skall göra för Er, det skall Ni också göra för dem.

Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv.

Just idag är slutet bara början på någonting nytt

Ett år är snart slut och det är så mycket som har hänt. Livet är fullt av överraskningar, på gott och ont. Och gång på gång blir vi förvånade över att det vi tror är slutet egentligen bara är början på någonting nytt.

Vad är det mest överraskande som har hänt under året som gått?

Grattis Lars-Peter på Din 60 årsdag

Just idag har jag en kärleksfull vän

Det gudomliga finns lika mycket utanför kyrkor, synagogor, tempel och moskéer som inuti dem. Och så länge vi håller fast vid att Gud är kärleksfull kan vi vara hur osäkra som helst på vad vi tror. I varje sammanhang där vi läker och får uppleva kraft och kärlek finns Gud.

Vilka helande relationer finns i mitt liv?

Just idag tänker jag mig för

På en skola hade lärare och elever tillsammans kommit överens om något som de ville påminna sig om varje dag. På en vägg i matsalen stod det med stora bokstäver, "Man får tänka och känna precis som man vill men får inte göra vad som helst". 

Vad är det dummaste jag gjort?

Just idag är jag helt gudomlig

Det sägs att den amerikanska urbefolkningen, de så kallade indianerna, saknar särskilda ord för religion och tro. Istället är hela livet magiskt och beskyddat av en gudomlig kraft som finns inom alla människor och överallt.

Vad i livet är magiskt för mig?

Grattis Raine på Din 62 årsdag

 

Just idag öppnar jag mina ögon

Vi behöver inte be om en lättare väg genom livet, eller att Gud ska lösa våra problem på det sätt vi själva önskar. Det är ofta genom att ta sig igenom det svåra som vi växer, utvecklas och blir starkare. Vi kan istället be om mera kraft och mod att bära de svårigheter vi mötet. 

Vad är underbart i mitt liv?

Just idag tänder jag ljus

Så länge vi bara visar upp en självsäker och fin fasad så gömmer vi både vårt eget inre ljus och ser inte heller andras. Det är först när vi förstår att vi alltid kommer att behöva varandra, och vågar visa oss med fel och brister, som vi kan få uppleva vad riktig vänskap är.

Vad tänder ljuset i mitt hjärta? 

Grattis Christina på Din 85 årsdag

 

Annandag jul

Annandag jul eller annandagen infaller den 26 december, dagen efter juldagen.

Den mest välkända texten är den text ur Apostlagärningarna, där Sankt Stefan stenades till döds för sin tro på Jesus.

Annandag jul heter också i 2003 års evangeliebok Den helige Stefanos dag och har rubriken Martyrerna. 

De bibeltexter som används för att belysa dagens tema är:

Första årgången

Andra årgången

Tredje årgången

Psaltarpsalm

Jeremia 1:17-19

Apostlagärningarna 6:8-15

Matteusevangeliet 10:16-22

Jeremia 20:7-11

Apostlagärningarna 7:55-8:8

Lukasevangeliet 12:49-53

Mika 7:1-6

Apostlagärningarna 4:18-31

Matteusevangeliet 10:32-39

Psaltaren 46:1-8

I Sverige är det en helgdag, precis som juldagen. I Finland kallas den även Stefanidagen eller på finska Tapaninpäivä. I Norge kallas dagen Andre juledag och i Danmark Anden juledag.

Sångerna om Staffan stalledräng, som numera brukar framföras i samband med Luciafirandet, sjöngs från början på denna, Sankt Stefans dag. I äldre tider utfördes också så kallad Staffansritt denna dag.

I Storbritannien heter Annandag jul Boxing Day, medan man i Republiken Irland säger Saint Stephen's Day eller Wren's Day. Åren 1954-1993 hette dagen Christmas Sunday i Storbritannien om juldagen inföll på en söndag. Dessa år (1954, 1965, 1971, 1976, 1982 och 1993), flyttades Boxing Day till den 27 december. Därför är det korrekt att säga att i Storbritannien kunde det aldrig vara Boxing Day på en lördag eller söndag även om dessa dagar ibland felaktigt kallades Boxing Day.

Boxing Day är en så kallad "Bank holiday" eller "public holiday" i Storbritannien, Australien, Kanada, Ghana, Nya Zeeland, Hongkong, Nigeria, Guyana, Trinidad och Tobago, Jamaica och länder i Samväldet med i huvudsak kristen befolkning. I Sydafrika kallas dagen numera "Day of Goodwill". Trots att det inte är en allmän helgdag i USA används namnet Boxing Day för annandag jul av en del amerikaner, särskild de som bor nära gränsen till Kanada. I Kanada är dagen en helgdag, utom i provinserna Québec och British Columbia.

I Storbritannien var Boxing Day i högre ståndsfamiljer traditionellt en dag då tjänstefolket gavs ledigt. På grund av detta brukade familjen äta en kall buffé som gjorts i ordning av tjänstefolket i förväg. I många familjer följer man än i dag denna tradition och äter en enklare buffélunch. Dagen är i Storbritannien en dag för familjen, sällskapsspel och sport.

I traditionen på Boxing Day har det länge ingått att ge pengar eller andra gåvor till personer i serviceyrken eller till fattiga personer. Den europeiska traditionen anses gå tillbaka till medeltiden, men det exakta ursprunget är okänt. Några menar att den kommer från sen romartid/tidig kristen tid. Man ställde ut metallådor ("boxes") utanför kyrkorna på den helige Staffans dag för att samla in gåvor.

I Storbritannien blev det en tradition i det viktorianska 1800-talet att hantverkare och tjänstefolket kunde hämta sina "Christmas boxes" dagen efter juldagen som ett tack för pålitligt arbete under det gångna året.

En förklaring är att namnet kommer från en sed i England bland de rika godsägarna att för att säkerställa att tjänstefolket skötte familjens julfirande väl gavs de ledigt på annandagen för att kunna besöka sina familjer. Arbetsgivarna gav tjänarna lådor med presenter och ibland mat att ta med sig. Dessutom brukade kyrkorna, runt 1800, öppna sina offerkistor där människor under året lagt penninggåvor, och fördela innehållet bland de fattiga.

Då Boxing Day gavs status av allmän lagstadgad ledig dag, skild från firandet av den helige Stefanus, innebar det att Boxing Day blev en helt borgerlig helgdag, en dag för shopping då mellandagsreorna startar.

Annandagsbandy i Sverige 2004. Bollnäs GoIF mot Edsbyns IF.

Många sportevenemang äger rum på Annandag jul. Under 1900-talet förknippades Annandag jul i Sverige framförallt med bandy för den sportintresserade. Man talar om Annandagsbandy, och förbunden försöker ordna spelprogrammet så att det blir derbymatcher denna dag. 1994 inleddes försök med Annandagsbandy i Norge. Under 2000-talets första decennium har flera andra idrotter börjat med seriematcher på denna dag, bland annat handboll och ishockey. Även i Sverige har Annandag jul har blivit dagen för många sportevenemang och "annandagsidrott" börjar bli ett begrepp i Sverige.

I Storbritannien förknippas Annandag jul som sportdag med fotboll och hästsport, medan man i Australien och Nya Zeeland talar om Boxing Week, det vill säga en intensiv sportvecka. På Melbourne Cricket Ground i Melbourne i Australien inleds på annandag jul en testmatch i cricket. I Sydney i Australien inleds båttävlingen Sydney-Hobart Yacht Race.

I Sydafrika spelar man testmatch i cricket.

Juldagen

Juldagen är en av de stora högtidsdagarna inom kristenheten. Firningsämnet är Jesu födelse.

Juldagen infaller den 25 december.

Juldagen innefattar kyrkligt sett även julafton (kvällen den 24 december) och julnatten (natten mellan 24 och 25 december). Enligt kyrklig tideräkning börjar söndagen på lördagskvällen då kyrkan firar helgsmål. På samma sätt är det med helgdagarna. Detta synsätt har kyrkan ärvt från den judiska kalendern, där lördagens sabbat också börjar på fredagkvällen. Denna tideräkning baseras på Bibelns skapelseberättelse, "Och det blev afton och det blev morgon, den första dagen" (1 Mos 1:5). Den kyrkliga indelningen är i Sverige idag inte särskilt känd, varför benämningen "julafton" kommit att uppfattas beteckna hela det sekulära dygnet, och julaftonen och juldagen därmed kommit att uppfattas som två olika dagar. Därav har även uppfattningen uppkommit att man i en del länder firar jul på julafton, i andra länder på juldagen. Kyrkligt sett är det dock samma dag och samma fest.

Kyrkan firar en viktig mässa som samlar mycket folk på julnatten (natten mellan 24 och 25 december), julnattsmässan. I Sverige har den populäraste julgudstjänsten under 1900-talet varit julottan, en nattvardslös gudstjänst på juldagens morgon, egentligen ett laudes.

De flesta länder håller sig när det gäller sekulär tideräkning till den gregorianska kalendern. Även de flesta kyrkor följer den. Vissa ortodoxa kyrkor följer istället den julianska kalendern och deras 25 december infaller då samtidigt som den gregorianska kalenderns 7 januari. Man kan då få intrycket att de firar jul den 7 januari, men de firar alltså också den 25 december, men deras 25 december infaller den 7 januari enligt den gregorianska kalendern.

25 december

25 december är den 359e dagen på året i den gregorianska kalendern (360e under skottår). Det återstår sex dagar av året.

Helgdagar

Juldagen firas i västerländsk kristendom som en påminnelse om Jesus födelse. I vissa länder, exempelvis i Sverige och Finland, är det huvudsakliga julfirandet dock förlagt till julafton den 24 december.

Flaggdagar

Danmark Danmark, juldagen

Norge Norge, juldagen

Sverige Sverige, juldagen

USA USA, juldagen

Namnsdagar

Nuvarande, Juldagen

Föregående i bokstavsordning

Juldagen, Denna dag har aldrig haft något personnamn i den svenska almanackan, utan har sedan gammalt endast haft benämningen Juldagen, vilket inte har ändrats.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Juldagen

1901–1985, Juldagen

1986–1992, Juldagen

1993–2000, Juldagen

Från 2001, Juldagen

I föregående i revideringar

1929, Juldag

1950, Juldag

1964, Juldagen

1973, Juldagen

1989, Juldagen

1995, Juldagen

2000, Juldagen

2005, Juldagen

2010, Juldagen

2015, Juldagen

2020, Juldagen

Händelser

800, Kröningen av Karl den store i Aachens domkyrka.

1003, Sedan Johannes XVII har avlidit den 6 november väljs Giovanni Fasano till påve och tar namnet Johannes XVIII.

1013, Den danske kungen Sven Tveskägg blir kung av England efter en framgångsrik dansk invasion sommaren samma år. Han dör dock bara lite mer än en månad senare (3 februari året därpå)

1046, Sedan Gregorius VI har blivit avsatt fem dagar tidigare väljs Suidger av Morsleben och Hornburg av synoden i Sutri till påve och tar namnet Clemens II

1066, Vilhelm Erövraren kröns på juldagen till kung av England. Därmed grundas den normandiska kungaätt, som i olika förgreningar kommer att styra över England till 1603.

1559, Sedan Paulus IV har avlidit den 18 augusti väljs Giovanni Angelo de' Medici till påve och tar namnet Pius IV.

1914, Julfreden.

1991, Michail Gorbatjov avgår som president för Sovjetunionen.

Födda

1642, Isaac Newton, brittisk fysiker och matematiker.

1698, Jakob Houbraken, nederländsk kopparstickare.

1728, Robert Orme, brittisk historiker.

1740, Christoffer Bogislaus Zibet, svensk ämbetsman, ledamot av Svenska Akademien.

1742, Charlotte von Stein, Goethes flickvän.

1771 – Dorothy Wordsworth, brittisk författare.

1799, Eli Perry, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1871–1875.

1808, Albert Grisar, belgisk tonsättare.

1821, Clara Barton, grundare av det amerikanska Röda Korset.

1837, Cosima Wagner, dotter till Franz Liszt, maka till Richard Wagner.

1852, Henry Gage, amerikansk republikansk politiker, Kaliforniens 20:e guvernör 1899–1903.

1856, Brandon Thomas, brittisk författare, pjäsförfattare och teaterskådespelare.

1863, Charles Pathé, fransk filmproducent.

1865, Evangeline Booth, brittisk-amerikansk frälsningssoldat, Frälsningsarméns general 1934–1939.

1876, Adolf Windaus, tysk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1928.

1876, Muhammed Ali Jinnah, första Pakistans generalguvernör.

1878, Louis Chevrolet, amerikansk racerförare, grundare av bilmärket Chevrolet.

1883, Maurice Utrillo, fransk Montmartre-målare.

1887 – Conrad Hilton, amerikansk företagsledare, grundade hotellkedjan Hilton.

1889, Gabriel Alw, svensk skådespelare, teaterpedagog och regissör.

1890, Hugo Bolander, svensk filmproducent, regissör, skådespelare och manusförfattare.

1896, Tryggve Jerneman, svensk skådespelare.

1899, Humphrey Bogart, amerikansk skådespelare. John Bowers, amerikansk skådespelare.

1904, Gerhard Herzberg, tysk-kanadensisk kemist och fysiker, mottagare av Nobelpriset i kemi 1971.

1905, Ann Ronell, amerikansk jazzkompositör.

1906, Hilding Bladh, svensk filmfotograf. Ernst Ruska, tysk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1986.

1907, Cab Calloway, amerikansk jazzorkesterledare och vokalist. Andrew Cruickshank, skotsk skådespelare.

1908, Quentin Crisp, författare och aktivist för homosexuellas rättigheter.

1909, Harald Molander, svensk regissör och filmproducent.

1911, Louise Bourgeois, fransk skulptör.

1912, Tony Martin, amerikansk skådespelare och sångare.

1913, Henri Nannen, journalist och publicist. Arvid Nilssen, norsk skådespelare.

1915, Pete Rugolo, amerikansk orkesterledare.

1917, Toivo Pawlo, brittiskfödd, svensk skådespelare.

1918, Ahmed Ben Bella, algerisk frihetshjälte och landets förste premiärminister och president. Bertie Mee, engelsk fotbollstränare och fotbollsspelare. Anwar Sadat, Egyptens president. Mottagare av Nobels fredspris 1978.

1923, René Girard, fransk-amerikansk historiker och literarvetare.

1924, Atal Bihari Vajpayee, Indiens premiärminister. Rod Serling, amerikansk manusförfattare, programledare för The Twilight Zone.

1927, Ram Narayan, indisk sarangispelare.

1928, Rolf Björling, svensk operasångare (tenor)

1936, Ismail Merchant, indisk filmproducent. Dharam Singh, indisk advokat och politiker (INC)

1937, Johan Lönnroth, svensk nationalekonom och politiker (vänsterpartist)

1938, John E Peterson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1997–2009.

1941, Birgit Friggebo, svensk politiker (Fp), före detta statsråd och landshövding.

1943, Hanna Schygulla, tysk skådespelare.

1944, Anna Sällström, svensk skådespelare. Jairzinho, brasiliansk fotbollsspelare.

1945, Rick Berman, amerikansk tv-producent. Paula Brandt, svensk skådespelare. Noel Redding, brittisk basist/gitarrist, var medlem i The Jimi Hendrix Experience. Gary Sandy, amerikansk skådespelare. Kenny Stabler, amerikansk fotbollsspelare.

1946, Jimmy Buffett, amerikansk countrysångare, låtskrivare. Larry Csonka, amerikansk fotbollsspelare. Stuart Wilson, brittisk skådespelare.

1948, Barbara Mandrell, amerikansk sångare och skådespelare.

1949, Sissy Spacek, amerikansk skådespelare.

1951, PK Mahanandia, indisk konstnär

1952, Desireless, fransk sångare.

1954, Robin Campbell, brittisk musiker, gitarrist och sångare i UB40. Annie Lennox, brittisk musiker, sångare i Eurythmics.

1957, Christine Hakim, indonesisk skådespelare. Shane MacGowan, irländsk musiker och poet.

1958, Rickey Henderson, baseballspelare. Christina Romer, amerikansk ekonom.

1964,  Jonas Sjöstedt, svensk politiker.

1965, Edward Davey, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats 1997–. Kajsa Ingemarsson, svensk skådespelare och manusförfattare.

1967, Jason Thirsk, amerikansk musiker, basist.

1971, Dido, brittisk sångare. Justin Trudeau, Kanadas premiärminister.

1972, Pär Strömberg, svensk konstnär.

1974, Iván Moro, spansk vattenpolospelare.

1976, Tuomas Holopainen, finsk artist, kompositör, grundare av bandet Nightwish. Armin van Buuren, nederländsk DJ och producent.

1977, Sandra Huldt, svensk skådespelare.

1985, Elona Bjoxahi, amerikansk skådespelare med albanskt ursprung.

1985, Harry Judd, brittisk musiker, medlem i McFly.

1990, Lisa Larsen, svensk skidåkare, orienterare och löpare.

1995, Mimmi Sandén, svensk sångare.

Avlidna

795, Hadrianus I, påve sedan 772.

820, Leo V, bysantinsk kejsare sedan 813 (mördad)

1012, Gregorius VI, motpåve sedan 18 maj detta år.

1156, Sverker den äldre, kung av Östergötland sedan 1125 och av hela Sverige sedan 1130 (mördad på väg till julottan)

1359, Beatrix av Bayern, drottning av Sverige från 1356 till 20 juni detta år, gift med Erik Magnusson (död i pesten)

1406, Henrik III, kung av Kastilien från 1390.

1574, Charles de Guise, kardinal av Lothringen, fransk statsman.

1635, Samuel de Champlain, fransk upptäckare och grundare av staden Québec.

1683, Kara Mustafa, osmansk pasha och general som förlorade slaget om Wien.

1779, Hans Gädda, svensk magister, kyrkoherde och prost.

1820, James Burrill, amerikansk federalistisk politiker och jurist, senator 1817–1820 (Rhode Island). Joseph Fouché, fransk polischef.

1845, Wilhelm Friedrich Ernst Bach, tysk kompositör.

1847, Carl Gustaf von Brinkman, svensk poet, författare, diplomat, ledamot av Svenska Akademien.

1873, Hardin Richard Runnels, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1857–1859.

1875, Tom Morris Jr, skotsk golfspelare.

1879, John Lenning, svensk fabrikör och donator.

1892, Nikolaj Adlerberg, Finlands generalguvernör 1866–1881.

1926, Taisho, japansk kejsare 1912–1926.

1932, Ernst Rolf, svensk revyartist.

1933, Francesc Macià, president i Generalitatet, autonom regering i Katalonien.

1938, Karel Čapek, tjeckisk författare och upphovsman till ordet robot.

1940, Agnes Ayres, amerikansk stumfilmsstjärna.

1946, W C Fields, amerikansk skådespelare och komiker.

1951, Harry T Moore, aktivist för de mänskliga rättigheterna: lönnmördad.

1957, Charles Pathé, fransk filmproducent.

1961, Owen Brewster, amerikansk republikansk politiker. Otto Loewi, österrikisk/tysk-amerikansk farmakolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1936.

1962, Warren Austin, amerikansk politiker och diplomat, senator 1931–1946 (Vermont), FN-ambassadör 1946–1953.

1963, Tristan Tzara, pseudonym för Sami Rosenstock, fransk poet.

1972, Rajaji, indisk jurist, författare, statsman och religiös personlighet, Indiens generalguvernör 1948–1950.

1973, Ismet Inönü, turkisk politiker, president 1938–1950.

1977, Charlie Chaplin, brittisk skådespelare och regissör.

1979, Joan Blondell, amerikansk skådespelare.

1982, Gustaf Färingborg, svensk skådespelare.

1983, Joan Miró, spansk målare.

1989, Elena Ceaușescu, rumänsk politiker, gift med Nicolae Ceaușescu (arkebuserad). Nicolae Ceaușescu, president och diktator i Rumänien sedan 1965–1989 (arkebuserad). Gus Dahlström, svensk skådespelare och musiker.

1993, Ann Ronell, amerikansk jazzkompositör.

1994, Giani Zail Singh, indisk politiker, Indiens president 1982–1987.

1995, Dean Martin, amerikansk sångare och skådespelare.

1996, JonBenét Ramsey, amerikansk skönhetsdrottning.

1997, Anatolij Bukrejev, rysk bergsbestigare.

2001, Paul Höglund, svensk skådespelare och operasångare.

2004, Nripen Chakroborthy, indisk politiker.

2005, Birgit Nilsson, svensk operasångare.

2006, James Brown, amerikansk sångare. Sven Lindberg, svensk skådespelare.

2007, Giovanni Jaconelli, 86, svensk musiker.

2008, Eartha Kitt, 81, amerikansk sångare och skådespelare.

2009, Knut Haugland, 92, norsk upptäcktsresande och motståndsman.

2011, Khalil Ibrahim, 54, sudanesisk rebelledare.

2015, George Clayton Johnson, 86, amerikansk manusförfattare.

2016, George Michael, 53, brittisk popsångare och låtskrivare.

2019, Ari Behn, 47, norsk författare och konstnär.

Just idag är Gud ett oskyddat barn

Gud är ingen hotfull främmande varelse i universums oändliga rymder. Gud är ett nyfött, hotat och hemlöst barn på flykt. Ett barn som växer upp till att bli den fredliga och modiga lärare och vän, vars kärleksfulla ansikte visar oss hur oerhört älskade vi är.

Vad kan jag göra för Gud idag?

 

Juletid handlar om gemenskap och frid, eller

Att finna lugn och ro under december månad är inte alltid det lättaste. Det finns så mycket kul man vill göra, men även roliga saker tar energi. Som alltid gäller det att hitta en balans och den enda som kan sätta gränser och säga nej, är jag själv.

Nu är det äntligen juletid med julbak och pynt inför advent. När man sätter upp utebelysningen blir allt lite ljusare och riktigt stämningsfullt. Det känns helt rätt att mysa framför brasan med en kopp glögg tillsammans med familjen, när det är ruggigt, mörkt och grått utomhus. Att med vänner strosa runt på julmarknaden och se julpyntade butiksfönster när man i lugn och ro letar efter de rätta julklapparna, kan inte annat än ge välbefinnande, eller? 

Ibland sätter alla förväntningar vi har på oss själva och det vi upplever att andra förväntar av oss, käppar i hjulen. Drömmen om en lugn och mysig decembermånad, blir i värsta fall en mardröm.

Att inse att första advent redan är över utan att ha hunnit baka de där supergoda lussebullarna eller utan att ha pyntat med farmors egenmålade ljuslyktor i form av granar, kan kännas som ett misslyckande. Tonåringarna är helt ointresserade av att mysa framför en brasa med oss föräldrar och får vi till en middag tillsammans på helgen, får vi vara glada. Är det inte kompisarna som gäller så är det träning, plugg eller ”orkar inte”. Någon julmarknad har jag inte besökt sedan barnen var små och att köpa julklappar i stan undvek jag även innan coronapandemin, då det inte är min grej att trängas i affärer.

Hur är det för Dig? 

Är julen en tid för lugn och eftertänksamhet eller känner Du julstress?

Förväntan inför julafton är både fantastisk, men kan även göra att besvikelsen blir större om dröm och verklighet krockar. Om vi har en bild av hur det ska vara som inte stämmer överens med hur det blir, ökar stressen och vi mår sämre.

Psykologiforskaren Per Johanssons tips för att minska stressen inför jul är att våga göra annorlunda. Om du märker att stressen inte bara går ut över dig utan kanske även över dina nära och kära, är det dags att säga nej. Stryk baket av pepparkakshus, glöggfesten, julstädningen och inse att allt inte måste avslutas på jobbet för att julhelgen är i antågande. Lyssna till varandra om vad som egentligen är viktigt och fokusera på det. Be om hjälp och dela på ansvaret genom att exempelvis delegera vem som gör vad till julbordet. Om kraven höjs utan att vi får mer tid, måste kontrollen öka, menar Per Johansson. Forskning visar tydligt att när man inte upplever kontroll ökar stresshormonet kortisol i blodet. För att minska stressen behöver vi sänka förväntningarna, hjälpas åt, planera och inse att vägen mot målet också ska kunna innehålla glädje.

Själv är jag uppvuxen med en relativt liten släkt. Min familj började tidigt plocka bort ”måsten” från julbordet, såsom dopp i grytan, revbensspjäll och lutfisk, för att i stället hålla fast vid julskinka, Janssons frestelse och ägghalvor. Ja, vi har alltid ägghalvor, både till jul, påsk och midsommarafton. Man blandar äggulan med Kalles kaviar och lite grädde och lägger i halvorna och toppar med lite röd eller svart kaviar och dill, enkelt och riktigt gott om Du frågar mig. Ju äldre barnen har blivit har vi även minskat ner på julklapparna, vilka åtminstone blir färre även om de blivit dyrare med åren.

Julpyntet har jag rationaliserat bort en del då jag faktiskt tycker att ”less is more”, även om min tonårsdotter inte håller med mig. Hon älskar en amerikansk jul som ofta handlar om ”the bigger the better”. Vi besökte nyligen en nyöppnad amerikansk butikskedja och wow vilka julsaker de har. Tre upplysta renar, 1,5 till 2 meter höga, att ha framför huset eller en megastor snögubbe som lyser i olika färger. Min dotter ville verkligen köpa renarna, men jag höll fast vid att när hon väl flyttat hemifrån, får hon prioritera detta om hon vill och kan.

Vi försöker dock hålla fast vid traditionen att titta på ”Kalle” klockan 15:00, även om utbudet av tecknad film numera är enormt. Själv minns jag ”Kalle” som något man såg fram emot i veckor innan julafton, det var nästan lika stort som julklappsutdelningen. Att spela sällskapsspel hör också julen till och i år kommer vi definitivt att tända en brasa och vem vet, kanske blir det en ny jultradition för oss. En annan ny tradition vi och många med oss har infört är julklappslekar, vilket kan vara ett fint sätt för alla att få öppna någon klapp, men där vi inte behöver köpa en mängd julklappar till höger och vänster.

Julen ska ju vara en glädjefull högtid, men i stället upplever vi i genomsnitt mindre välmående vid jul än annars på året, vilket delvis kan förklaras med alla måsten, tidspress och ekonomisk stress. Enligt en forskningsstudie från elva europeiska länder där Umeå universitet medverkat, visar det sig att kristna människor går mot strömmen och blir inte mindre lyckliga till jul. Är man dessutom starkt religiös upplever man till och med en liten ökning av sin tillfredsställelse med livet kring jul. Kristet religiösa verkar alltså balansera måstena bättre mot julens egentliga budskap. Kanske handlar det om att känna tacksamhet över det vi faktiskt har och inte bara presterar och levererar inför och under jul? 

Eller är det lugnet i bönen eller gemenskapen man känner i sin tro, som gör underverk för välbefinnandet? Detta kan vara väl värt att fundera kring. Men oroa dig inte, statistiken visar att vi människor generellt får tillbaka normala värden för vår tillfredsställelse med livet, relativt snart efter jul.

Jag önskar Dig en fridfull tid inför jul och en fantastisk mysig julhelg.

God Jul och Gott Nytt År

Julen är en av de största kristna högtiderna och firas till minne av Jesus födelse. Svenska kyrkan beskriver advent som betyder ankomst, som en fyraveckorsperiod av mental förberedelse, för att ta emot Gud som människa. Vi tänder adventsstjärnor som påminnelse om stjärnan som lyste över Betlehem, där Jesus föddes. Julfirandet är en tradition med mycket gamla historiska rötter och ända sedan 300-talet e.Kr har firandet förknippats med Jesus födelse. Bön är ett samtal med Gud vilket kan ske hur som helst, var som helst och om vad som helst, med ord eller tyst i hjärtat.

Så slår energikrisen i Europa

Kylan har dragit in över Europa och elpriserna ligger på rekordnivåer.

Och värst drabbas de brittiska hushållen, i sina dåligt isolerade hus.

Tre miljoner människor i Storbritannien bedöms inte ha råd att slå på värmen.

Dyngsmedelpriser exklusive skatt och elnätsavgifter 2022, euro per kWh.

När kylan, som i brittiska medier fick öknamnet "trollet från Trondheim", drog in över Storbritannien i december blev tusentals uppvärmda rum, så kallade warm spaces, en räddning för många.

Nu finns över 3 600 sådana platser listade hos välgörenhetsorganisationen Warm Welcome Space. Det rör sig om allt från bibliotek till andra offentliga och privata lokaler. Hit kan britter som inte har råd att slå på värmen hemma komma och tina upp och dricka en kopp te.

Det kan låta överdrivet i ett västeuropeiskt land, men britterna har visat sig vara extra känsliga för höga el- och gaspriser.

Enligt en studie från Internationella valutafonden, som bland annat The Guardian har skrivit om, drabbas brittiska hushåll hårdast i Västeuropa av energikrisen. Enligt en annan studie som tidningen publicerar har tre miljoner brittiska hushåll inte råd att sätta på värmen.

Ett skäl till utsattheten är att landet är beroende av gas för att värma upp husen. Britterna har dessutom dåligt isolerade och fuktiga hus. Även mögel har blivit ett problem när människor inte har råd att värma upp husen ordentligt, vilket bland annat Sky News rapporterar.

Storbritannien har också störst klasskillnader i Västeuropa, vilket IMF konstaterar påverkar.

I Storbritannien är det många som har gamla lösningar där man köper polletter för att få i gång värmen. De drabbas hårt av gaspriserna eftersom husen främst värms med gas. Det finns också en stark koppling mellan gaspriset och elpriset i Storbritannien eftersom mycket av elen produceras genom gaskraft, så de är sammanlänkade, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på Merlin och Metis.

Även om elprisdebatten i Sverige är intensiv så ligger priserna i många andra europeiska länder en bra bit över de svenska. Så ser det bland annat ut i Storbritannien, Frankrike och Tyskland, enligt en sammanställning som Merlin och Metis har tagit fram.

I Sverige hålls elpriset ned av att vår elproduktion vida överstiger elanvändningen. Det beror bland annat på att vi i grunden har bra förutsättningar med älvarna i norr som ger mycket vattenkraft, vi har också en bra utbyggd kärnkraftsproduktion och mycket har också att göra med den vindkraftsutbyggnad vi sett de senaste tio åren, det har gått väldigt snabbt, säger Christian Holtz.

I år är Sverige Europas största nettoexportör av el, en titel som Frankrike normalt brukar ha.

De stora europeiska länderna är mer beroende av fossil elproduktion, från gas och kol. Frankrike har dessutom haft ovanligt dålig produktion i sina kärnkraftverk under året.

Men det är svårt att jämföra elpriser mellan länder rakt av. Skatter och nätavgifter ser olika ut i olika länder, vilket gör att det hushållen faktiskt får betala kan variera.

Enligt en sammanställning som Eurostat har gjort, som inkluderar olika skatter och avgifter, betalade danska hushåll mest för elen under årets sex första månader. Sverige hamnar precis på snittet bland EU-länderna.

Tyskland och Danmark har höga elskatter och placerar sig högt på listan, medan hushållen i Nederländerna bara betalar en bråkdel av vad de gör i grannlandet Belgien.

Oavsett är priserna skyhöga på de flesta ställen. Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker vid Energiföretagen, beskriver situationen i Europa som allvarlig.

Vi är mitt i krisen, det räcker att titta på elpriserna nu och jämföra dem med priserna för ett år sedan för att konstatera det. Det i sig inte är konstigt eftersom vi har ett fullskaligt krig i Europa, det vore märkligt om det inte skulle synas, säger han.

Redan hösten 2021 började gaspriserna att stiga i och med att Ryssland begränsade flödet. Inför vintern har många europeiska länder trots det lyckats fylla upp sina gaslager.

Enligt Magnus Thorstensson finns det i nuläget ingen uppenbar risk för större strömavbrott i Europa, så länge det inte blir smällkallt, krisen handlar snarare om att det blir väldigt dyrt.

På ett bibliotek i Suffolk i England, som fungerar som värmestuga, värmer sig en rad människor. En av dem är Carla Francesca som är där med sin tvååriga dotter. Kylan har gjort att mögel sprider sig i deras hem, något hon oroar sig för.

Det (möglet) dyker upp överallt. Bakom lister, runt fönstren. Jag fick flytta min dotters spjälsäng eftersom möglet spred sig från sängen till några av hennes gosedjur, säger hon till The Guardian och fortsätter:

Det skulle underlätta om vi hade värmen på längre stunder, men det är så dyrt.

Experterna har dock redan börjat blicka mot nästa vinter. Den ser tyvärr inte ut att bli mycket bättre.

Gaslagren i år är fulla tack vare rysk import. Nästa vinter kommer att bli det stora problemet och under tiden blöder alla, konsumenter och företag, av de här priserna, säger Magnus Thorstensson.

Även Christian Holtz tror att nästa vinter blir tuff, men inte främst i Sverige.

Den här vintern handlar om att hela Europa är väldigt beroende av gas. Normalt sett kommer 40% av den europeiska gasen från Ryssland, nu är siffran nere under 10% och det är inte helt osannolikt att den går ner mot noll, säger han.

Det beroendet kommer det att ta tid att lösa.

Blir den här eller nästa vinter en riktig vargavinter så ser det riktigt kärvt ut, risken för i år börjar minska lite, men nästa vinter vet vi ingenting om. Det politiska läget i Europa är också osäkert, det finns en stor sårbarhet. Blir det en sämre vädersituation eller något annat bakslag så finns det inga riktiga marginaler att hantera det, säger Christian Holtz.

Elpriser under 2022

Genomsnittspris på el under 2022, fram till och med den 14 december:

Frankrike 0,28 euro per kilowattimme

Tyskland 0,24 euro per kilowattimme

Storbritannien 0,24 euro per kilowattimme

Östra Danmark 0,21 euro per kilowattimme

Finland 0,15 euro per kilowattimme

Norge, elområde 1 (Oslo), 0,19 euro per kilowattimme

Sverige elområde 4, 0,15 euro per kilowattimme

Sverige elområde 3, 0,13 euro per kilowattimme

Sverige elområde 1 och 2, 0,06 euro per kilowattimme

Priset är det volymoviktade medelpriset exklusive skatter och avgifter, som i sin tur kan skilja sig kraftigt mellan länderna. Även användningen skiljer sig då flera länder i Europa använder mer gas till bland annat uppvärmning.

Här är julens största eltjuvar

Skinkan ska in i ugnen, det är Kalle Anka på tv och halva släkten bjuds på kaffe. På julafton gör vi av med mer el än vanligt. Men hur mycket kostar det i år?

Tidningarnas Telegrambyrå reder ut med hjälp av klimatcoachen Lars Ejeklint på Vattenfall.

Lasse Ejeklint, klimatcoach på Vattenfall, tycker inte att man ska dra ner på julgransbelysningen och adventsstjärnan med ledlampor i jul.

Både den 23 och 24 december syns en topp i hushållens elanvändning. Vi gör oss i ordning inför julen, dammsuger en sista gång och lagar julmat.

Trots det är elpriset på julafton det lägsta hittills i december, mycket eftersom industrin samtidigt går på sparlåga och det är relativt bra förhållanden för vindkraften.

Men vad är det som kostar när det gäller elanvändningen under julen? 

Just matlagningen sticker ut lite extra.

Man lagar mycket, mycket mer mat. Det är många maträtter och man fikar flera gånger, säger Lars Ejeklint.

60 öre för att titta på jul-tv

Mat som är inne länge i ugnen, som skinka, kalkon eller revbensspjäll, kan ge en extra stor elanvändning.

Kostnaden för att koka en julskinka i totalt tre timmar, plus att griljera den i ugnen efteråt landar på 9,68 kronor på julafton.

Priset kan dock som bekant skilja sig åt beroende på var i landet Du bor. Exemplen i den här texten utgår från priset för boende i elområde 3, och är priset för elkostnad inklusive moms.

Den som bakar tre plåtar lussebullar får betala 1,61 kronor för elen under julafton.

Dessutom bänkar sig svenskarna i soffan framför Kalle Anka klockan 15. Att ha tvn på fyra timmar under dagen kostar 60 öre.

Två kronor för att köra diskmaskinen

Om man har julgransbelysningen och en adventsstjärna lysande i 20 timmar kostar det 14 öre respektive 17 öre med ledlampor. Så de flesta har nog trots allt råd med lite mysig belysning under julen.

Det ska man definitivt inte dra ner på, ljus hör julen till och har man ledlampor kan man ha dessa tända med gott samvete, säger Lars Ejeklint.

Den som dammsuger 45 minuter innan släkten kommer får betala 1,83 kronor för det. Dessutom kan diskmaskinen gå varm både en och två gånger under julafton. Det kostar 2,02 kronor per gång maskinen körs.

Om barnen vill testa julklappen direkt så kostar det 3,23 kronor att spela tre timmar på en speldator. Den som vill brygga tio koppar kaffe till släkten får betala 43 öre för det.

20 kronor kostar långa duschen

Om Du har en tradition av att julbasta så landar ett bastubad på en timme plus uppvärmning på 17,21 kronor.

När hela familjen ska duscha inför julfirandet finns det en del att spara på att dra ner på duschtiden. En dusch på 20 minuter kostar nämligen 19,79 kronor på julafton.

Det blir även en del positiva effekter på elförbrukningen av att fira jul tillsammans. Storkokfördelar när man lagar mat till många, och kanske kan man sänka temperaturen någon grad inomhus.

Man får värme från ugnen, människorna och levande ljus. Det talar för att man drar ner på uppvärmningen, säger Lars Ejeklint.

Årets stora samtalsämne runt julbordet? 

Det kan mycket väl bli just el och elpriserna, tror Lars Ejeklint.

Vi har aldrig pratat om spotpriser, ”trängselavgifter” och timavtal och att jämföra spartips tidigare vid matbordet. Men jag tror att det kommer att bli ett samtalsämne i år. Alla sitter ju i samma båt.

Så mycket kostar elförbrukningen under julen

Julskinka som kokas tre timmar, plus griljeras i ugnen, 9,68 kronor

Julens kaffetår, 10 koppar kaffe som görs i en kaffebryggare, 43 öre

Baka lussebullar, 10 minuter i ugnen, tre plåtar, 1,61 kronor

Rosta sex skivor bröd till julfrukosten, 22 öre

Duscha inför julfirandet, 5, 10 eller 20 minuter, 4,95 kronor, 9,89 kronor eller 19,79 kronor

Dammsuga innan gästerna kommer, 45 minuter, 100 kvadratmeter, 1,83 kronor

Kalle Anka och annan jultv, totalt fyra timmar, 60 öre

Julgransbelysning med glödlampor eller LED-lampor under 20 timmar, 2,06 kronor eller 14 öre

En adventsstjärna med glödlampa eller LED-lampa, under 20 timmar, 1,72 kronor eller 17 öre

Spel på speldatorn under tre timmar, 3,23 kronor

Bada bastu, en timme att värma upp och en timmes bad, 17,21 kronor

Köra en diskmaskin, 2,02 kronor

Så gjorde vi uträkningen:

Elpriserna skiljer sig åt i olika delar av landet. I beräkningen har vi utgått från timpriserna den 24 december mellan klockan 09:00-21:00 i elområde tre. I priset ingår elkostnaden inklusive moms. Fasta avgifter och nätkostnader inklusive elskatter tillkommer.

Detta kan förlänga livet

Tillhör Du dem som helst låter bli gymträning eller springa i elljusspår, trots att Du vet att det hade gjort Dig gott? 

Då kan vi berätta om en positiv nyhet som forskarna har kommit fram till.

Forskningen visar att andra fysiska vardagsaktiviteter också kan vara mycket bra för hälsan och förlänga livet, rapporterar Tidningarnas Telegrambyrå.

Exempel på detta är t ex ett kort och intensivt städpass eller en språngmarsch till bussen. Studien från Australien, som är den första av sitt slag, har studerat kortpassens inverkan och kommit fram till att någon minuts fysisk ansträngning, tre-fyra gånger om dagen, kan minska risken för tidig död, framför allt i hjärtkärlsjukdomar. Detta kan ge upp till 49% minskning av dödsfall relaterade till hjärtkärlsjukdom. 

Det är helt enkelt bara att försöka öka intensiteten i de saker vi gör ändå. Som t ex att städa huset, vilket kanske inte är det roligaste att göra, men som vi kan klara av snabbare, säger Cecilie Thøgersen-Ntoumani, professor i fysisk aktivitet och hälsa vid Syddansk universitet, till Ritzau, uppger Tidningarnas Telegrambyrå.

Julfrid råder i Mariehamn

Stadsfullmäktiges ordförande Johan Ehn (MSÅ) utlyste strax efter klockan 13:30 på julafton årets julfrid.

Meditation för avslappning och trygghet, 12 minuter

God jul önskar Jimmie Åkesson

23 december 20:17, Bedrägeri, Stockholm

I Vasastaden försökte en gäst lämna restaurangen utan att betala sin nota.

När restaurangpersonalen stoppade gästen att lämna slog han till två ur personalen. Han var kvar när polisen kom till platsen. 

Polisen identifierade mannen och han är misstänkt för ringa bedrägeri och ringa misshandel. Det finns ingen uppgift om att de två ur personalen behövde ambulanssjukvård.

År 700-799

700

700 var ett skottår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

Mount Edziza har ett utbrott. Beverley Grammar School grundas.

Födda, Paulus I, påve 757–767. Hadrianus I, påve 772–795. Ruyuan , kinesisk abbedissa och teolog.

Avlidna, Cunincpert, lombardisk kung. Di Renjie, kinesisk ämbetsman.

701

701 var ett vanligt år som började en lördag i den julianska kalendern.

30 oktober, Sedan Sergius I har avlidit den 8 september väljs Johannes VI till påve.

Födda, Li Bai, kinesisk poet och skald.

Avlidna, 8 september, Sergius I, helgon, påve sedan 687.

702

702 var ett vanligt år som började en söndag i den julianska kalendern.

Bysantinske kejsaren Justinianus II Rhinotmetus återvinner tronen. Frankiske hertigen Hedan II slutför Marienkirche vid fästningen Marienberg nära Würzburg. Etiopiska (axumitiska) anfallare ockuperar hamnen vid Jeddah i nuvarande Saudiarabien. Umayyadmoskén i Damaskus står klar.

Födda, 20 april, Jafar al-Sadiq, muslimsk vetenskapsman (död 765)

Avlidna, 2 februari, Prinsessan Ōku av Japan (född 661)

20 februari,  K'inich Kan B'alam II, kung av Mayastaten Palenque (född 635), Egica, visigotisk kung av Spanien, Liutpert, langobardisk kung av Italien, Al Muhallab ibn Abi Suffrah, guvernör av Basra, Chen Zi'ang, kinesisk poet och befattningshavare (född 661), Jitō, regerande kejsarinna av Kina.

703

703 var ett vanligt år som började en måndag i den julianska kalendern.

Abdallah ibn Abd al-Malik erövrar Mopsuestia från Bysantinska riket och gör staden till den första muslimska basen i området.

Födda, An Lushan, militär ledare under Tangdynastin (död 757)

Avlidna, Kejsarinnan Jitō av Japan (född 645)

704

704 var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Justinianus II återerövrar tronen i det Bysantinska riket. Cenred tillträder tronen av Mercia, sedan hans farbror Æthelred abdikerat för att bli abbot av Bardney.

Födda, Li Fuguo, kinesisk officiell och domstolseunuck (död 762), Cui Hao, kinesisk poet (död 754)

Avlidna, Adamnan, abbot av Iona (född 625)

705

705 var ett vanligt år som började en torsdag i den julianska kalendern.

1 mars, Sedan Johannes VI har avlidit den 11 januari väljs Johannes VII till påve.

Födda, Cui Yuan, kinesisk kansler.

Avlidna, 11 januari, Johannes VI, påve sedan 701. Wu Zetian, regerande kejsarinna av Kina.

706

706 var ett vanligt år som började en fredag i den julianska kalendern.

2 juli, I Kina lägger kejsar Zhongzong av Tang alla kvarlevor av sin mor och nyss avlidna regerande kejsarinnan Wu Zetian, hennes son Li Xian, hennes sonson Li Chongrun, och sondotter Li Xianhui i samma grav som hans far och Wu Zetians make kejsar Gaozong (död 683) utanför Chang'an, känd som Qianlingmausoleum, på Liangberget. Umayyadkalifen al-Walid I påbörjar bygget av den stora moskén i Damaskus.

Födda, Eoppa av Wessex (död 789), Han Gan, målare under Tangdynastin (död 783)

Avlidna, Shenxiu, kinesisk zenbuddhitpatriark av Tangdynastin, Zhang Jianzhi, kinesisk kansler av Tangdynastin (född 625)

707

707 var ett vanligt år som började en lördag i den julianska kalendern.

Bysantinska riket förlorar Balearerna till morerna. Gemmei blir kejsarinna av Japan.

Födda, Abd al-Rahman al-Awza'i, muslimsk lärd.

Avlidna, 18 oktober – Johannes VII, påve sedan 705.

708

708 var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

15 januari, Sedan Johannes VII har avlidit året innan väljs Sisinnius till påve.

25 mars, Sedan Sisinnius har avlidit efter endast tre veckor på påvestolen väljs Constantinus till påve.

Födda, Li Guangbi, kinesisk general.

Avlidna, 4 februari, Sisinnius, påve sedan 15 januari detta år.

709

709 var ett vanligt år som började en tisdag i den julianska kalendern.

Saelred blir kung av Essex. Ceolred blir kung av Mercia, sedan hans kusin Cenred avgått för att bli munk i Rom. En storm skiljer Kanalöarna Jethou och Herm åt.

Födda, Kejsar Kōnin av Japan (död 782), Yan Zhenqing, berömd kinesisk kalligraf och guvernör (död 785), Mazu Daoyi, kinesisk zenbuddhistmunk (död 788), Yaxun B'alam IV, kung av Yaxchilan (död 768)

Avlidna, 9 januari, Sankt Adrian av Canterbury

24 april, Wilfrid, engelsk ärkebiskop och helgon

25 maj, Aldhelm, bishop av Sherborne

710

710 var ett vanligt år som började en onsdag i den julianska kalendern.

Naraperioden inleds i Japan.

Födda, Heliga Valborg, prinsessa av England och abbedissa vid klostret i Heidenheim an der Brenz.

Avlidna, Kakinomoto no Hitomaro, japansk författare, Kejsar Zhongzong av Tang, Shangguan Wan'er, kinesisk poet, författare och politiker. Kejsarinnan Wei

711

711 var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

19 juli, Araberna erövrar Sindh och Multan. Spanien blir arabiskt, sånär som på den yttersta norden. Det västgotiska riket går under.

Födda, 21 februari, Suzong av Tang, kinesisk kejsare.

Avlidna, 23 april, Childebert III, kung av Frankerriket sedan 695

712

712 var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

Liutbrand blir langobardernas konung.

Födda, Du Fu, kinesisk poet

Avlidna, Khri ma lod, tibetansk kejsarinna och regent, Fazang, Huayan zong

713

713 var ett vanligt år som började en söndag i den julianska kalendern.

Asien, Det islamiska samfundet i Multan grundas.

Bysantinska riket, Den bysantinske kejsaren Filippikos blir avsatt och Anastasios II görs till kejsare.

Europa, Sevilla och Mérida faller för Musa bin Nusairs arabiska arméer.

Födda, Theoderik IV, kung av Frankerriket 721–737, Zhang Xuan, kinesisk målare

Avlidna, Ali Zayn al-Abidin, barnbarnsbarn till profeten Muhammed och den fjärde shiaimamen. Li Qiao, kinesisk poet. Huineng, kinesisk zenbuddhistisk patriark av Tangdynastin. Yi Jing, kinesisk buddhistisk munk och internationellt resande. Prinsessan Taiping, kinesisk politisk aktör.

714

714 var ett vanligt år som började en måndag i den julianska kalendern.

28 februari, En jordbävning drabbar Syrien. En tibetansk invasion av Tangdynastin slås ned. Zaragoza erövras av en arabisk armé under ledning av Musa bin Nusayr.

Födda, Childerik III, kung av Frankerriket 743–751 (född omkring detta år, 717 eller 720), Stefan II, påve 752–757 (född detta eller nästa år)

Avlidna, 16 december, Pippin av Herstal, frankisk karolingisk maior domus 687–714.

715

715 var ett vanligt år som började en tisdag i den julianska kalendern.

19 maj, Sedan Constantinus har avlidit den 9 april väljs Gregorius II till påve. Chilperik II blir kung av Neustrien och Burgund.

Födda, Pippin den lille, kung av Frankerriket 751–768, Stefan II, påve 752–757 (född detta eller föregående år)

Avlidna, 9 april, Constantinus, påve sedan 708

31 december, Dagobert III, kung av Frankerriket sedan 711, Surya Devi, indisk prinsessa

716

716 var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

19 april, I klostret på ön Iona firas påsk på det romerska datumet. Theodosius III leder en revolt mot den romerske kejsaren Anastasios II och förklaras bysantinsk kejsar. Umayyaderna erövrar Lissabon. Æthelbald återvänder från exil för att efterträda Ceolred som kung av Mercia. Slaget vid Amblève: Karl Martell besegrar neustrierna. Bonifatius påbörjar sin mission bland tyskarna. Lissabon erövras av araber.

Födda, Karloman, frankisk Maior domus (död 754), Sufyan al-Thawri, islamsk vetenskapsman och jurist (död 778)

Avlidna, Ceolred, kung av Mercia, Musa bin Nusair, Umayyadgeneral och guvernör (född 640), Kejsar Ruizong av Tang

717

717 var ett vanligt år som började en fredag i den julianska kalendern.

Karl Martell blir karolingisk rikshovmästare. Kungariket Medang grundas på Java.

Födda, Childerik III, kung av Frankerriket 743–751 (född omkring detta år, 714 eller 720) Rabia al-Adawiyya, helgon.

Avlidna, Eadwulf I, kung av Northumbria. Plectrude, politiskt aktiv frankiska.

718

718 var ett vanligt år som började en lördag i den julianska kalendern.

Pelayo av Asturien besegrar en muslimsk armé vid Alcama (början på Reconquista). Winfrid eller Bonifatius, tyskarnas apostel, gör sin första Romresa.

Födda, Konstantin V, kejsare av Bysantinska riket. Koken, regerande kejsarinna av Japan.

Avlidna, Anastasios II, kejsare av Bysantinska riket. Egilona, västgotisk drottning.

719

719 var ett vanligt år som började en söndag i den julianska kalendern.

Karl Martell besegrar kung Radbod av friserna. Frisiska riket blir en del av Frankerriket. Wessexmunken Winifrid skickas av påve Gregorius II, som ger honom namnet Boniface, för att kristna Tyskland och erkänna kyrkan där. Nubiens kyrka byter tillhörighet från östortodoxa kyrkan till den Koptisk-ortodoxa kyrkan.

Födda, Yang Guifei, inflytelserik kinesisk konkubin.

Avlidna, Chlothar IV, frankisk kung av Austrasien sedan 715, Go av Balhae

720

720 var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Chilperik II blir kung av Austrasien.

Födda, Childerik III, kung av Frankerriket 743–751 (född omkring detta år, 714 eller 717), Stefan III, påve 768–772.

Avlidna, 1 september – Egidius, kristen eremit och abbot. Tariq ibn-Ziyad, berbisk-muslimsk fältherre. Ottilia av Alsace, helgon.

721

721 var ett vanligt år som började en onsdag i den julianska kalendern.

Theoderik IV blir kung av Neustrien och Burgund.

Födda, Cui Youfu, kinesisk kansler.

Avlidna, 13 februari, Chilperik II, frankisk kung av Neustrien och Burgund sedan 715 samt av Frankerriket sedan 719, Gemmei, regerande kejsarinna av Japan.

722

722 var ett vanligt år som började en torsdag i den julianska kalendern.

3 januari, K'inich Ahkal Mo' Naab III övertar tronen av Mayastaten Palenque.

30 november, Bonifatius utses till biskop av Tyskland av påven. I slaget vid Covadonga vinner för första gången en kristen armé över en muslimsk armé i Spanien (förmodat datum). Krig bryter ut mellan Wessex och Sussex.

Födda, Li Mi, kinesisk kansler.

Avlidna, Kejsarinnan Gemmei av Japan (född 661)

723

723 var ett vanligt år som började en fredag i den julianska kalendern.

Nepals huvudstad Katmandu grundläggs. Li Chun-feng konstruerar en armillarsfär med tre sfäriska lager för att kunna kalibrera multipla aspekter vid astronomiska observationer.

Födda, Cui Ning, kinesisk general. Han Huang, kinesisk kansler.

Avlidna, Indrechtach mac Muiredaig, kung av Connacht.

724

724 var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Kejsar Shōmu efterträder Kejsarinnan Genshō på Japans tron. Umayyadkalifen Yazid II ibn Abd al-Malik (720–724) efterträds av Hisham ibn Abd al-Malik (724–743).

Födda, Dong Jin, kinesisk general och kansler.

Avlidna, Rotrude av Treves, hertiginna av frankerna och gift med Karl Martell (född 690), Tonyukuk, turkisk storvisir och överbefällhavare (förmodat datum), Fogartach mac Néill, storkonung av Irland, Wang (Xuanzong), kejsarinna av Kina. Hababah, arabisk sångerska och poet.

725

725 var ett vanligt år som började en måndag i den julianska kalendern.

Bede publicerar De temporum ratione där han räknar ut datum från kristi födelse. Systemet sprids i västra Europa. I Egypten, leder förbittring bland kopter mot beskattning till en revolt. I Kina, under Tangdynastin, använder buddhistiske munken, astronomen och maskiningenjören Yi Xing världens tidigaste berömda spärrhakemekanism, för att visa roteringsrörelser för sin astronomiska armillarsfär.

Födda, Huaisu, kinesisk munk och kalligraf. Paulus Diaconus, benediktinsk munk och langobardisk historieskrivare.

Avlidna, 23 april, Wihtred, kung av Kent

726

726 var ett vanligt år som började en tisdag i den julianska kalendern.

Seismisk aktivitet i Medelhavet: Vulkanön Thera får ett utbrott, och staden Jerash (i dagens Jordanien) drabbas av en större jordbävning. Kung Ine av Wessex avsäger sin krona och ger sig av till Rom. Han efterträds av Æthelheard. Kung Æthelbald blir kung av Mercia. Orso Ipato väljs till doge av Republiken Venedig och utses till romersk konsul av kejsar Leo III. Dúngal mac Selbaig avsätts som kung av Dál Riata; Eochaid mac Echdach blir kung. Den första årliga sumobrottningsturneringen i Japan hålls av kejsar Seibu. Leo III förbjuder dyrkan av religiösa bilder, och ikonoklasmkontroversen börjar.

Födda, Kejsar Daizong av Tang

Avlidna, 22 oktober,  Itzamnaaj K'awiil, kung av Dos Pilas.

727

727 var ett vanligt år som började en onsdag i den julianska kalendern.

Påve Gregorius II utlyser bildstorm, det vill säga ikonoklasm, vilket leder till att det bysantinska Italien bryter sig loss från det Bysantinska riket.

Födda, Yang Yan, minister under kejsar Dezong

Avlidna, Yi Xing, kinesisk astronom, mekanisk ingenjör och buddhistmunk (född 683)

728

728 var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Liutprand, kung av lombarderna övertar alla exarker.

Födda, Pei Yanling, kinesisk ekonom.

Avlidna, Ine av Wessex, Jarir ibn 'Atiyah al-Khatfi, arabisk poet och satiriker

729

729 var ett vanligt år som började en lördag i den julianska kalendern.

Slaget vid Ravenna utkämpas mellan trupper utskickade av den bysantinske kejsaren Leo III, och en styrka italienare ledda av påve Gregorius II till försvar av dyrkandet av avbilder, vilket Leo har bannlyst. Efter en svår strid besegras grekerna, tusentals dödas och i flykt då de springer tillbaka till skeppen. Vattnet i floden Po blir så blodigt att det sägs att i sex år kan inte invånarna i Ravenna äta fisk från vattnet.

Födda, Diwu Qi, kinesisk kansler av Tangdynastin (död 799)

Avlidna, Shen Quanqi, poet under Tangdynastin, Prins Nagaya, japansk kejsarprins

730

730 var ett vanligt år som började en söndag i den julianska kalendern.

Den bysantinske kejsaren Leo III beordrar att alla ikoner ska förstöras. Mahinda I tillträder tronen på Sri Lanka.

Födda, Jia Dan, kinesisk general, geograf och kartograf. Tarasius av Konstantinopel, patriark av Konstantinopel. Zhang Xiaozhong, kinesisk general.

Avlidna, Selbach mac Ferchair, kung av Cenél Loairn och kung av Dalriada. Zhang Yue, kinesisk kansler.

731

731 var ett vanligt år som började en måndag i den julianska kalendern.

18 mars, Sedan Gregorius II har avlidit den 11 februari väljs Gregorius III till påve. Han blir den siste påven vars val bekräftas av den bysantinske kejsaren. Beda venerabilis utger Historia ecclesiastica gentis Anglorum

Födda, Ōtomo no Otomaro, japansk general.

Avlidna, 11 februari, Gregorius II, påve sedan 715.

732

732 var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Oktober, Karl Martell besegrar Abd ar-Rahman ibn Abd Allah i slaget vid Poitiers. Bonifatius upphöjes till ärkebiskop av påven Gregorius III. Kungariket Medang bildas på Java av Sri Sanjaya.

Födda, Xiao Fu, kinesisk kansler.

Avlidna, Oktober, Abd ar-Rahman ibn Abd Allah, arabisk fältherre.

733

733 var ett vanligt år som började en torsdag i den julianska kalendern.

Leo II säger upp Balkan, Sicilien och Kalabrien från rättsskipning av påven, som svar på Gregorius IIIs stöd för en revolt i Italien mot ikonoklasm. Brytningen mellan påven och det Bysantinska riket är därmed nästan slutförd.

Födda, Kejsar Junnin av Japan (död 765), Lu Yu, kinesisk författare av Chajing (död 804)

Avlidna, Li Yuanhong

734

734 var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

Frisiska riket upphör då det erövras av Frankerriket.

Födda, Abd ar-Rahman I, grundare av Umayyadiska dynastin.

Avlidna, Bilge Khan, Göktürkkejsare

735

735 var ett vanligt år som började en lördag i den julianska kalendern.

En smittkoppsepidemi bryter ut i Japan och reducerar befolkningen med 30%.

Födda, Du You, kinesisk historiker och kansler. Wang Wujun, kinesisk general.

Avlidna, 25 maj, Beda Venerabilis, anglosaxisk munk, främst aktiv i Northumbria.

736

736 var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Prästen Rōben bjuder in Shinshō till lektioner i Avatamsaka Sutra på Kinshōsen-ji (senare Tōdai-ji), vilket anses vara rötterna till Kegonskolan inom buddhismen i Japan. Den första humleproduktionen sker i Hallertauregionen i dagens Tyskland.

Födda, Hun Zhen, kinesisk general. Zhao Jing, kinesisk kansler.

Avlidna, Lu Xiangxian, kinesisk kansler.

737

737 var ett vanligt år som började en tisdag i den julianska kalendern.

Vid denna tid byggs det äldsta Danevirke enligt dendrokronologin. Danevirke är den mäktiga vall och mur som löper som det forna Jyllands sydgräns mot Tyskland strax söder om Slesvig.

Födda, Cui Zao, kinesisk kansler. Kammu, kejsare av Japan.

Avlidna, 16 mars eller 30 april, Theoderik IV, kung av Frankerriket sedan 721

738

738 var ett vanligt år som började en onsdag i den julianska kalendern.

Felice Cornicola utses till Romersk konsul och magister militum. Den starka Mayastadsstaten Xukpi (Copán) besegras av den rivaliserande stadsstaten, Quiriguá. Xukpiledaren Uaxaclajuun Ub'aah K'awiil (Artonkanin) avsätts därefter. Sankt Bonifatius besöker Rom, och påbörjar bildandet av ett biskopsdöme i Bayern.

Födda, Zheng Xunyu, kinesisk kansler.

Avlidna, 3 maj, Uaxaclajuun Ub'aah K'awiil, Xukpiledare (offrad i staden Quiriguá), Abd Al Azred, Muslim-kafir, vetenskapsman, mördas på marknaden i Damaskus. Hans avhandling om religion, Al-Azif, publiceras strax därpå.

739

739 var ett vanligt år som började en torsdag i den julianska kalendern.

Karl Martell driver ut morerna från Frankrike. Styret vid huset Ukil påbörjas i Bulgarien med kung Kormishosh. Alfonso I blir kung i Asturien. Theodatus Ursus utses till konsul och magister militum. Slaget vid Akroinon: Bysantinska styrkor besegrar en umayyadinvasion från Mindre Asien. Bonifatius bildar biskopsdömet Regensburg. Påve Gregorius III vädjar förgäves till Karl Martell om hjälp mot den expansionistiska politiken förd av Liutprand, kung av langobarderna.

Födda, Lu Mai, kinesisk kansler. Yuan Zi, kinesisk general och kansler.

Avlidna, Favila, kung av Asturien, Willibrord, första biskopen av Utrecht, apostel åt friserna

740

740 var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

26 oktober, En jordbävning skakar Konstantinopel och den närliggande landsbygden, och skadar flera byggnader medan många människor dödas.

Födda, Gao Ying, kinesisk kansler. Qi Kang, kinesisk kansler. Theoctista, politiskt inflytelserik bysantinsk nunna.

Avlidna, Zayd, shiaimam

741

741 var ett vanligt år som började en söndag i den julianska kalendern.

10 december, Sedan Gregorius III har avlidit den 28 november väljs Zacharias till påve.

Födda, Li Qi, kinesisk militärguvernör.

Avlidna, 22 oktober, Karl Martell, merovingernas major domus.

28 november, Gregorius III, påve sedan 731. Wak Chanil Ajaw, regerande drottning av Mayariket Naranjo.

742

742 var ett vanligt år som började en måndag i den julianska kalendern.

Bonifatius reformerar den frankiska kyrkan.

Födda, 2 april, Karl den store, frankisk kung av Neustrien, Akvitanien och norra Austrasien 768–771 och av Frankerriket 771–814 samt romersk kejsare 800–814.

Avlidna, Áed Balb mac Indrechtaig, kung av Connacht. Conaing mac Amalgado, kung av Brega. Cathal mac Finguine, kung av Munster eller Cashel, högkung av Irland. Hyoseong, kung av Silla. Itzamnaaj B'alam II, kung av Yaxchilán.

743

743 var ett vanligt år som började en tisdag i den julianska kalendern.

3 november, Sankt Hubertus helgonförklaras. På detta datum firas sedan Hubertusdagen, i många länder med Hubertusmässa och Hubertusjakt. Childerik III blir frankisk kung. Walid II efterträder kalifen Hisham ibn Abd al-Malik. Kung Æthelbald av Mercia och kung Cuthred av Wessex anfaller tillsammans de walesiska rikena Gwent och Powys. Konstantin V tar över Bysantinska rikets tron efter sin svåger, usurpatorn Artabasdus.

Födda, Zhu Ci, kinesisk general.

Avlidna, Hisham ibn Abd al-Malik, betydande kalif för umayyaderna, Muhammad ibn Ali, shiaimam

744

744 var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Februari, Hildeprand efterträder Liutprand som kung av langobarderna.

Oktober, Ratchis efterträder Hildeprand som kung av langobarderna.

Födda, Peter av Pisa, filolog.

Avlidna, Hildeprand, kung över langobarderna. Liutprand, kung över langobarderna.

745

745 var ett vanligt år som började en fredag i den julianska kalendern.

Pesten härjar i Konstantinopel och sprider sig över Europa.

Födda, 10 november, Musa al-Kazim, Shiaimam (död 799)

746

746 var ett vanligt år som började en lördag i den julianska kalendern.

Alemannerna infogas i Frankerriket. Swithred efterträder Saelred som kung av Essex.

Födda, Muhammad al-Mahdi, shiaimam.

Avlidna, Saelred, kung av Essex.

747

747 var ett vanligt år som började en söndag i den julianska kalendern.

Karloman, maior domus av Austrasien drar sig tillbaka från politiken och går i kloster.

Födda, Offa, kung av Mercia 757–796 och England 774–796 (född omkring detta år)

Avlidna, Li Shizhi, kinesisk kansler.

748

748 var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Januari, En jordbävning slår till i Mellanöstern från norra Egypten till nordvästra Mesopotamien, och förstör mycket av det som finns kvar från den bysantinska kulturen.

Födda, Qi Ying, kinesisk kansler.

Avlidna, Eadbert I, kung av Kent. Gensho, regerande kejsarinna av Japan. Indrechtach mac Dungalaig, kung av Brega.

749

749 var ett vanligt år som började en onsdag i den julianska kalendern.

Juni, Aistulf efterträder sin bror, Ratchis som kung av langobarderna.

Födda, Muhammad al-Shaybani, lärjunge till Abu Hanifa.

Avlidna, 5 december, Johannes från Damaskus, grekisk-syrisk munk och presbyter, räknas som en av kyrkofäderna.

750

750 var ett vanligt år som började en torsdag i den julianska kalendern.

Abbasiderna bemäktigar sig kalifatet i Bagdad. Slaget vid Bråvalla utkämpas (möjligen detta år).

Födda, Leo III, påve 795–816.

Avlidna, Bressal mac Áedo Róin, kung av Ulaid. Inreachtach mac Dluthach, kung av Uí Maine.

751

751 var ett vanligt år som började en fredag i den julianska kalendern.

November, Pippin den lille, Pippin III, blir frankisk kung.

Födda, 28 juni, Karloman I, frankisk kung av Burgund, Alemannien och södra Austrasien 768–771

Avlidna, Maria, kejsarinna av Bysantinska riket.

752

752 var ett skottår som började en lördag i den Julianska kalendern.

23 mars, Sedan Zacharias har avlidit den 15 mars väljs Stefan till påve och tar namnet Stefan II. Han avlider dock redan tre dagar senare, innan han hinner krönas. Därför räknas han numera inte som legitim påve och näste Stefanpåve antar därför också ordningsnumret II.

26 mars, Den valde påven Stefan avlider och samma dag väljs Stefan II till ny påve. Från 1500-talet till 1961 räknas den valde Stefan som legitim påve med namnet Stefan II och därför benämns Stefan II under denna tid Stefan III.

Födda, Irene, kejsarinna av Bysantinska riket. Theofanes Confessor, bysantinsk historiker, munk och helgon.

Avlidna, 15 mars, Zacharias, påve sedan 741.

26 mars, Stefan, vald påve sedan 23 mars detta år.

753

753 var ett vanligt år som började en måndag i den julianska kalendern.

Påven Stefan II beger sig till frankernas rike för att kröna Pippin den lille.

Födda, Xue Ping, kinesisk general.

Avlidna, 3 januari, Li Linfu, kinesisk kansler. Sevar, khan av första bulgariska riket.

754

754 var ett vanligt år som började en tisdag i den julianska kalendern.

Canterbury drabbas av en brand. Konsiliet i Hieria äger rum.

Födda, Li Fan, kinesisk kansler. Lu Zhi, kinesisk kansler.

Avlidna, Childerik III, kung av Frankerriket 743–751 (död omkring detta eller nästa år), Bonifatius dödas hos friserna (eller 755). Karloman, Maior domus, Hiltrud, hertiginna och regent av Bayern

755

755 var ett vanligt år som började en onsdag i den julianska kalendern.

Den umayyadiske härskaren Abd ar-Rahman I landstiger i Almuñécar och inleder erövringen av Spanien. I Kina gör guvernören An Lushan uppror vilket försvagar Tangdynastin.

Födda, William av Gellone, greve av Toulouse.

Avlidna, Childerik III, kung av Frankerriket 743–751 (död omkring detta eller föregående år)

756

756 var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Kyrkostaten skapas. Abd ar-Rahman I blir emir av Córdoba.

Födda, Hyegong, kung av Silla. Li Yijian, kinesisk kansler.

Avlidna, Aistulf, kung över langobarderna. Cuthred, kung av Wessex. Forggus mac Cellaig, kung av Uí Briúin. Kormisosh, khan av första bulgariska riket. Shomu, kejsare av Japan. Yang Guifei, inflytelserik kinesisk konkubin.

757

757 var ett vanligt år som började en söndag i den julianska kalendern.

29 maj, Sedan Stefan II har avlidit den 26 april väljs Paulus I till påve. När Æthelbald dör efterträds han som kung av Mercia av Beornred. Denne dör dock redan samma år och efterträds i sin tur av Offa, som inleder förbindelser med kejsar Karl den store och påven.

Födda, Hisham I, emir av Córdoba.

Avlidna, 26 april, Stefan II, påve sedan 752. Æthelbald, kung av Mercia sedan 716. Beornred, kung av Mercia sedan Æthelbalds död.

758

758 var ett vanligt år som började en söndag i den julianska kalendern.

Kejsar Junnin efterträder kesjar Kōken på Japans tron. Desiderius, langobardernas sista kung, erövrar Spoleto och Benevento.

Födda, Hildegard av Vinzgouw, drottning av Frankrike.

Avlidna, 11 februari, Chen Xilie, kinesisk kansler. Swithred, kung av Essex.

759

759 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

1 oktober, Frost härjar i England. Frankerna tar Narbonne till fånga; saracenerna fördrivs ur Frankrike.

Födda, Alfons II av Asturien, kung av Asturien. Quan Deyu, kinesisk kansler. Wang Bo, kinesisk kansler.

Avlidna, Dúngal mac Amalgado, kung av Brega. Li Lin, kinesisk kansler. Oswulf, kung av Northumbria.

760

760 var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

26 februari, Den frost i England som härjat sedan oktober 759 upphör. Mayafolket överger staden Dos Pilas. Chalukyariket i Indien faller definitivt samman.

Födda, Teodulf, biskop av Orléans (möjligen detta år).

Avlidna, Ismail ibn Jafar, den sjunde imamen enligt ismailiterna.

761

761 var ett vanligt år som började en torsdag i den julianska kalendern.

Telets efterträder Vinekh som kung av bulgarerna, vilket avslutar kungahuset Ukis epok, då kungahuset Ugains epok börjar.

Födda, Li Cheng, kinesisk kansler. Shunzong av Tang, kinesisk kejsare.

Avlidna, Óengus I, pikternas kung sedan 732.

762

762 var ett vanligt år som började en fredag i den julianska kalendern.

30 juli, Kalifen al-Mansur grundar den nya huvudstaden Bagdad i nuvarande Irak.

Födda, Muné Tsenpo, kejsare av Tibet

Avlidna, Li Bai, kinesisk poet och skald. Zhang (Tang Suzong), kejsarinna av Kina.

763

763 var ett vanligt år som började en lördag i den julianska kalendern.

Den umayyadiske härskaren Abd ar-Rahman I slår tillbaka ett abbasidiskt uppror. En ovanligt tidig, kall och snörik vinter gör att oliv- och fikonodlingar dör i södra Europa och Dardanellerna fryser till is.

Födda, Harun al-Rashid, kalif i Bagdad.

Avlidna, 15 september, Fang Guan, kinesisk kansler. Conchubhar mac Cumasgach, kung av Uí Fiachrach Aidhne. Shi Chaoyi, kinesisk kejsare. Wei Jiansu, kinesisk kansler.

764

764 var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Shōtoku efterträder Junnin på Japans tron som kejsarinna. Tibetanska trupper ockuperar Kinas dåvarande huvudstad Chang'an i 15 dagar. Telets blir ny regent i Bulgarien. Maurizio Galbaio blir doge i Republiken Venedig. Enligt vissa historiker smälter Svarta havet och isberg flyter förbi Konstantinopel. Offa erövrar Kent vartefter Egbert II blir kung.

Födda, Li Jiang, kinesisk kansler.

Avlidna, Saint Étienne den yngre

765

765 var ett vanligt år som började en tisdag i den julianska kalendern.

Påveprivilegierna återställs i Beneventino och Toscana (och delvis i Spoleto).

Födda, Fastrada, drottning av Frankrike. Imam Reza, shiaimam.

Avlidna, 4 december, Jafar Sadiq, muslimsk vetenskapsman (född 702), Kejsar Junnin, av Japan (född 733), Wang Changling, kinesisk poet och befattningshavare (född 698)

766

766 var ett vanligt år som började en onsdag i den julianska kalendern.

Nicetas blir patriark av Konstantinopel.

Födda, 1 januari, Ali ibn Musa ar-Rida, muslimsk shiaimam

Avlidna, Chrodegang, kyrkopolitiker av frankisk börd

767

767 var ett vanligt år som började en torsdag i den julianska kalendern.

5 juli, Konstantin II väljs till motpåve.

Födda, Muhammed "Idris ash-Shafi" i, sharias fader.

Avlidna, 28 juni, Paulus I, påve sedan 757.

768

768 var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

1 augusti, Sedan påvestolen har stått tom i över ett år väljs Stefan III till påve.

6 augusti, Motpåven Konstantin II avsätts.

Födda, Han Yu, kinesisk poet. Xue Tao, kinesisk poet. Song Ruoxin, kinesisk hovdam och poet.

Avlidna, 24 september, Pippin den lille, kung av Frankerriket sedan 751

769

769 var ett vanligt år som började en söndag i den julianska kalendern.

Påve Stefan III kallar till sitt råd; reglerna för påveval ändras och hyllandet av ikoner bekräftas. Klostret i St. Maelruan bildas.

Födda, Egbert, kung av Wessex 802–839 (född detta år eller 771).

Avlidna, Konstantin II, motpåve 767–768.

770

770 var ett vanligt år som började en måndag i den julianska kalendern.

Utgrävningar i Århus visar att platsen har en bosättning som daterats till detta år.

Födda, Egbert av Wessex, kung av Wessex 802-839, Prokopia, bysantinsk kejsarinna. Maria från Amnia, bysantinsk kejsarinna.

Avlidna, Du Fu, kinesisk poet, Koken, regerande kejsarinna av Japan.

771

771 var ett vanligt år som började en tisdag i den julianska kalendern.

4 december, Karl den store blir kung över hela Frankerriket när hans bror Karloman I dör.

Födda, Egbert, kung av Wessex 802–839 (född detta år eller 769), Konstantin VI, bysantinsk kejsare.

Avlidna, 4 december, Karloman I, frankisk kung av Burgund, Alemannien och södra Austrasien sedan 768

772

772 var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

1 februari, Sedan Stefan III har avlidit en vecka tidigare väljs Hadrianus I till påve. Lateranen blir medelpunkten för det kyrkopolitiska livet inom kristendomen. De Sachsiska krigen utbryter och varar till 804.

Födda, Bai Juyi, kinesisk författare.

Avlidna, 24 januari, Stefan III, påve sedan 768.

773

773 var ett vanligt år som började en fredag i den julianska kalendern.

Karl den store korsar Alperna och anfaller langobardernas kungarike.

Födda, Duan Wenchang, kinesisk kansler. Wei Chuhou, kinesisk kansler.

Avlidna, Donn Cothaid mac Cathail, kung av Connacht.

774

774 var ett vanligt år som började en lördag i den julianska kalendern.

Karl den store gör konung Desiderius till fånge i Pavia och förenar den langobardiska kronan med den frankiska. Kung Offa av Mercia antar titeln Rex Anglorum ("Engelsmännens konung") och blir därmed den förste, som hävdar någon form av regentskap över England. Det buddhistiska templet Bulguksa i nuvarande Sydkorea återuppbyggs av Gim Daesong.

Födda, Heizei, kejsare av Japan.

Avlidna, Desiderius, langobardernas siste kung.

775

775 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Uppskattning. Bagdad, huvudstad i Abbasidernas rike, blir världens största stad, och övertar ledningen från Chang'an, vid denna tid huvudstad i Kina. Leo IV efterträder Konstantin V som bysantinsk kejsare.

Födda, Leo V, kejsare av Bysantinska riket. Rotrude, prinsessa av Frankerriket.

Avlidna, 14 september, Konstantin V, bysantinsk kejsare. Ruyuan, kinesisk abbedissa och teolog.

776

776 var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

14 april, Karl den store tillbringar påsken i Treviso efter att ha slagit ner revolter i Friuli och Spoleto.

Födda, Luitgard av Sundgau, drottning av Frankrike.

Avlidna, Geber, arabisk alkemist, astrolog, filosof, läkare, och farmakolog.

777

777 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Sigifrid omtalas vara kung över danerna. Detta år tar han (enligt Annales Regni Francorum) emot flyktingen och upprorsledaren Widukind.

Födda, Pippin av Italien, kung av Italien. Ulayya bint al-Mahdi, abbasidisk prinsessa, poet och musiker.

Avlidna, Hildegard, dotter till Karl den store och Hildegard av Schwaben.

778

778 var ett vanligt år som började en torsdag i den julianska kalendern.

15 augusti, Slaget vid Roncevaux, Karl den stores armé förlorar stort mot baskerna. Widukind återvänder till gamla Sachsen från Danmark.

Födda, Ludvig den fromme, kung av Frankerriket och romersk kejsare 814–840, Xianzong, kejsare i Tangdynastin, Ermengard av Hesbaye, tysk-romersk kejsarinna och drottning av Franken

Avlidna, 15 augusti, Roland, frankisk paladin och militärguvernör

779

779 var ett vanligt år som började en fredag i den julianska kalendern.

Offa av Mercia besegrar Cynewulf av Wessex och tar Bensington. Försvarsvallen Offa's Dyke byggs på gränsen mellan England och Wales.

Födda, Jia Dao, kinesisk poet och buddhistmunk (död 843), Yuan Zhen

Avlidna, Kejsar Daizong av Tang, kejsare av Kina, Heliga Valborg

780

780 var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Osnabrück grundas. Konstantin VI blir kejsare av Bysans. Tang Dezong blir kinesisk kejsare. Kungen av Silla dödas i ett uppror.

Födda, Muhammad ibn Musa al-Khwarizmi, persisk matematiker.

Avlidna, Leo IV, bysantinsk kejsare.

781

781 var ett vanligt år som började en tisdag i den julianska kalendern.

31 juli, Den japanska vulkanen Fuji får ett utbrott. Nestorianska stenen blir rest i Xi'an och utgör ett tecken på kristen närvaro i Kina.

Födda, Harith al-Muhasibi, irakisk sufist.

Avlidna, Fergus mac Echdach, kung av Dalriada. Yang Yan, kinesisk kansler.

782

782 var ett vanligt år som började en tisdag i den julianska kalendern.

Den lärde anglosaxaren Alkuin kallas till frankernas rike. Halptani (Halvdan) är sändebud för danernas kung Sigifrid till Karl den store. Massakern vid Verden under de Sachsiska krigen.

Avlidna, 11 januari, Konin, kejsare av Japan.

19 september, Diwu Qi, kinesisk kansler. Wang Jin, kinesisk kansler.

783

783 var ett vanligt år som började en onsdag i den julianska kalendern.

Den bysantinske generalen Staurakios anfaller Sklavinien.

Födda, Yang Sifu, kinesisk kansler.

Avlidna, 30 april, Hildegard av Vinzgouw, frankisk drottning, gift med Karl den store

12 juli, Bertrada av Laon, frankisk drottning, gift med Pippin den lille och mor till Karl den store. Han Gan, målare under Tangdynastin

784

784 var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

31 augusti, Paulus avgår som patriark av Konstantinopel.

25 december, Tarasius väljs till patriark av Konstantionopel. Japan flyttar huvudstaden från Nara, och Naraperioden upphör. Den kinesiske ingenjören och prinsen Li Gao uppfinner en framgångsrik modell av hjulångarbåtar.

Födda, Li Jue, kinesisk kansler.

Avlidna, 17 maj, Li Kui, kinesisk kansler.

28 juli, Qiao Lin, kinesisk kansler. Li Ye, kinesisk kurtisan och poet. Patriark Paulus IV av Konstantinopel, patriark av Konstantinopel.

785

785 var ett vanligt år som började en lördag i den julianska kalendern.

Köln blir ärkebiskopssäte. Till detta ärkestift läggs Osnabrück och Bremen.

Födda, Tian Bu, kinesisk general. Zhang Yunshen, kinesisk general.

Avlidna, Huaisu, kinesisk kalligraf. Ōtomo no Yakamochi, japansk statsman och poet.

786

786 var ett vanligt år som började en söndag i den julianska kalendern.

Domkyrkan i Aachen börjar byggas.

Födda, Junna, japansk kejsare Saga, japansk kejsare

Avlidna, Lullus, anglosaxisk missionär. Wang (kejsarinna), kinesisk kejsarinna.

787

787 var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.

Andra konciliet i Nicaea innebär slutet på den första ikonoklastiska perioden i Bysantinska riket.

Födda, Li Deyu, kinesisk kansler.

Avlidna, 17 mars, Han Huang, kinesisk kansler.

7 september, Zhang Yanshang, kinesisk kansler.

25 oktober, Cui Zao, kinesisk kansler.

788

788 var ett skottår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

Stiftet Bremen upprättas av Karl den store. Karl den store införlivar Bayern med sitt rike. Abd ar-Rahman I efterträds av Hisham I som Emir av Córdoba.

Födda, Abd ar-Rahman II, emir av Cordoba.

Avlidna, Abd ar-Rahman I, grundare av den Umayyadiska dynastin.

789

789 var ett vanligt år som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ett uppror i Japan leder till ett stort nederlag för kejsare Kammu, samtidigt som torka och hungersnöd råder. Rashomon, den största det dåtida Kyotos stadsportar byggs. Staden Fes grundläggs av Idris I.

Födda, Ziryab, kurdisk polyhistor, musikolog, astronom, botaniker, kosmetolog och modedesigner.

Avlidna, 23 februari, Liu Hun, kinesisk kansler.

1 april, Li Mi, kinesisk kansler. Mauregatus, kung av Asturien. Fiachnae mac Áedo Róin, kung av Ulaid. Khayzuran, konkubin och mor till en respektive två av Abbasidkalifatets kalifer och de facto medregent 775-78

790

790 var ett vanligt år som började en fredag i den julianska kalendern.

En revolt mot kejsarinnan Irene leder till att Konstantin VI förklaras ensam regent av det Bysantinska riket.

Födda, Leo IV, påve 847–855. Fatima bint Musa, muslimskt helgon. Eufrosyne av Bysans, bysantinsk kejsarinna.

Avlidna, Tommaltach mac Indrechtaig, kung av Dalaradia.

791

791 var ett vanligt år som började en torsdag i den julianska kalendern.

Avarer invaderar Europa igen, men besegras av Karl den store. Alfonso II blir kung av Asturien.

Födda, Idris II, andra regenten i Idrissiddynastin av Fès, Marocko (död 828)

Avlidna, Artgal mac Cathail, kung av Connacht.

792

792 var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Irene förklaras som kejsarinna av det Bysantinska riket. Westfalerna gör uppror mot saxarna (se Karl den store). Hisham I uppmanar till jihad.

Födda, Hadrianus II, påve 867–872.

793

793 var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

8 juni, Ett av de första i källorna kända vikingaanfallen äger rum mot klostret på ön Lindisfarne (Holy Island) utanför östra England, vilket brukar anses som den klassiska startpunkten för Vikingatiden.

Födda, Wei Mo, kinesisk kansler. Zhou Chi, kinesisk kansler.

Avlidna, Cairpre mac Laidcnén, kung av Uí Cheinnselaig. Dou Can, kinesisk kansler.

794

794 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Northumbrias kust i östra England härjas av vikingar. De landstiger vid S:t Egferths kloster vid Wearmouth. Vikingahövdingen stupar och en storm slår sönder många av deras skepp.

Födda, Ivar Benlös, vikingahövding.

Avlidna, 10 oktober, Fastrada, drottning av Frankrike.

795

795 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

27 december, Sedan Hadrianus I har avlidit två dagar tidigare väljs Leo III till påve. Vikingar omtalas för första gången på Irländska sjön. De anfaller Wales sydligaste kust men även Irland. Ön "Rechru" (nuvarande Lambey vid Dublin) härjas, så också ön Iona med ett kloster uppfört av Columba den äldre.

Födda, Lothar I, romersk kejsare 840–855 och kung av Mellanfrankiska riket (Lotharingia) 843–855, Æthelwulf, kung av Wessex 839–856 (född omkring detta år)

Avlidna, 25 december, Hadrianus I, påve sedan 772

796

796 var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

Hisham I efterträds av al-Hakam I som emir av Córdoba. Karl den store besegrar avarerna på Donauslätten. Vid Offas död efterträds han som kung av Mercia av Ecgfrith av Mercia, som dock dör redan samma år och sin tur efterträds av Cenwulf. Titeln Rex Anglorum ("Engelsmännens konung") dör dock med Offa och återupptas inte på flera årtionden.

Födda, Liu Zhuan, kinesisk kansler. Xiao Fang, kinesisk kansler.

Avlidna, 29 juli, Offa, kung av Mercia sedan 757 och engelsmännens konung sedan 774, Ecgfrith av Mercia, kung av Mercia sedan Offas död, Aethelred I, kung av Northumbria

797

797 var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Kejsarinnan Irene i Bysans blir den första kvinnan på kejsartronen.

Födda, Ignatius av Konstantinopel, patriark av Konstantinopel. Arib al-Ma'muniyya, arabisk sångerska.

Avlidna, Konstantin VI, kejsare av Bysantinska riket.

798

798 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Teodulf av Orléans utnämns till biskop. Karl den store sänder en delegation till den danske kungen Sigifrid. 

Avlidna, Cynethryth, drottning av Mercia.

799

799 var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

Klosterkyrkan i Saint-Riquier nära Abbeville i Frankrike invigs i närvaro av Karl den store. Karl den store och påven Leo III, för tillfället i exil under ett uppror i Rom, möts i Paderborn. Vikingar slår till mot Akvitanien i nuvarande Frankrike.

Födda, Jiang Shen, kinesisk kansler.

Avlidna, Musa al-Kazim, shiaimam.