Plastprodukter utpekas som roten till det onda när vi pratar om miljöfarliga ämnen. Gemensamt för merparten av all plast är grundämnet: Råolja. Så varför används plast fortfarande i de flesta livsmedelsförpackningar.
Molekylerna som bygger upp plastmaterial kommer nästan alltid från råolja som genomgår en rad olika behandlingar på ett oljeraffinaderi.
Därefter delas oljan upp i mindre beståndsdelar. Eten, propen, styren, och andra föreningar som ingår i plast forslas sedan vidare till plastindustrin.
En viktig anledning till att plasten används i livsmedelsförpackningar är dess bakteriedödande funktion som gör att maten håller längre.
En vakuumförpackad köttbit i plast har en hållbarhetstid på i tre till fyra veckor. Inslagen i papper skulle den hålla motsvarande någon/några dagar.
PVC-plastfilm (polyvinylklorid) som innehåller mjukgörande ämnen används främst för livsmedelsförpackningar. Livsmedelsverket förklarar vidare på sin hemsida att det finns olika slags plastfilmer för olika livsmedel.
Vissa plastfilmer som passar frukt och grönt kan inte användas till animaliska produkter eftersom mjukgörande ämnen i plasten då kan frigöras och beblandas med livsmedlet.
Det gäller alltså att inte blanda i hop påsarna.
Går man in i en matvarubutik i Sverige, liksom de flesta länder i västvärlden, ser man plast överallt. Vi kommer alltså inte undan plasten.
Miljöpartiets förslag på införande av skatt på plastpåsar kan vi alltså betrakta som både verkningslös och kostsam. Huvuddelen av livsmedel vi bär med oss hem är ju inslagen i plast.
Det finns förstås en sanning i att plast kan vara skadligt i sig. Själva framställningen bygger ju på fossila ämnen, vilket väger tungt på livsmedelsindustrin.
Som vi nu vet är råolja det viktigaste grundämnet i plast. Och var kommer råoljan ifrån.
Den består av fossila rester av tidigare levande djur och organismer som under miljontals åt täckts över av sedimentlager under stigande temperatur och ökat marktryck som omvandlat dessa rester till kol, olja och gas, skriver Naturvårdsverket.
CNN skrev nyligen om en rapport som släppts av Toxic free Future, en organisation som publicerar företag på en lista “Toxic Hall of Shame” och betygsätter dem utifrån miljöansvar, produktkvalitet samt en massa andra aspekter.
Värstingarna på listan är McDonald’s, Chipotle, Subway och Yum, Brands, som äger KFC, Taco Bell och Pizza Hut, Inspire Brands, som äger Arby’s, Baskin-Robbins, Buffalo Wild Wings, Dunkin’, Jimmy John’s och Sonic.
Av stor oro är cancerframkallande ämnen, mutagener, reproduktionstoxiska ämnen, hormonstörande ämnen , neurotoxiska ämnen och persistenta biokumulativa gifter, berättar medförfattare Cheri Peele, senior projektledare på Toxic-Free Future.
Ett stort problem kring merparten av företag som tillverkar plastprodukter är att de inte tar ansvar för återvinning. Förklaringen är att det blir olönsamt.
Endast fyra bland de 50 bästa företagen fick högsta betyg i Toxic Free Futures rapport: Apple, Sephora, Target och Walmart medan tre företag följde tätt efter.
Ulta Beauty, IKEA och Whole Foods Market fick B i betyg. Inte så illa, men en liten besvikelse att IKEA inte fick bättre rankning.
Det är positivt att allt fler företag vill ta ett större ansvar för miljön, vilket är nödvändigt.
Exempelvis har flera av de giftigaste ämnen som var vanliga förr alltmer börjat fasas ut. PFAS användes mycket under 1950-talet och är vanligt förekommande i brandskum.
PFAS-molekylen är inte nedbrytbar och personer som fått i sig ämnet löper betydligt större risk att drabbas av cancer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar