Peter Forsskåls "Tankar om borgerliga friheten” har kallats Sveriges enda riktiga upplysningsskrift.
Till skillnad från idag omfattade inte den ursprungliga tryckfrihetslagen rätten att häda. Det kunskapsfilosofiska skiftet från tro till tvivel, som förpassade religionen till privatlivet, var en förutsättning för våra dagars civila rättigheter.
Förhoppningsvis är många läsare bekanta med att Sverige år 1766 och som första land i världen fick lagskyddad tryckfrihet. 250-årsjubileet uppmärksammades stort häromåret. Tryckfriheten 1766 var dock inte obegränsad, utan det var fortfarande möjligt att väcka åtal på fyra grunder: om någon publicerat något som var samhällsomstörtande, ärekränkande, osedligt eller som stred mot den etablerade statsreligionen.
Detta var inga ovanliga undantag. Just dessa fyra områden omgärdades av restriktioner i de flesta länder som fick någon form av tryckfrihetslagstiftning åren kring sekelskiftet 1800, och även där sådana begränsningar inte uttrycktes öppet var de underförstådda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar