Höjs priserna mer än nödvändigt

Livsmedelkedjan Ica granskas av Konkurrensverket på grund av misstankar om kunkurrensbrott och för att ha höjt priserna på basvaror mer än nödvändigt.

För att täcka de ökade kostnader som inflationen medförde under pandemin misstänkt Ica ha höjt sina matpriser mer än nödvändigt, det skriver Sveriges Radio.

Ica misstänks också för konkurrensbrott på grund av att de avtalsvillkor som gäller mellan Icabolag och Icahandlare kan vara konkurrensbegränsande “på ett sätt som kan strida mot konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag”, skriver Konkurrensverket om sitt ärende med diarienummer 988/2024, dagligvaruhandel.

Konkurrensverket säger sig med säkerhet veta att priserna på basvaror, som smör, ägg, potatis och matolja höjdes mer än nödvändigt för att täcka de ökade kostnader som inflationen medförde under pandemin.

Utredningen rör även utformningen av butiker och inköpssamarbeten, Ica uppger att granskningen välkomnas och att man samarbetar fullt ut med Konkurrensverket.

Konkurrensverket konstaterar även att dagligvaruhandeln och livsmedelsindustrin har haft en stabil lönsamhet under perioden med kraftigt stigande matpriser.

Det är dock inte bara Icas burikers prisökningar på flera baslivsmedel som har överstigit vad som kan förklaras av ökade kostnader, det framgår av Konkurrensverkets rapport Lönsamheten i livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och dess grossister.

Under åren 2021–2023 steg matpriserna i Sverige med över 28%, det är en prisutveckling som inte har setts på decennier. Mot den bakgrunden fick Konkurrensverket i uppdrag av regeringen att analysera konkurrensförhållandena i livsmedelskedjan.

I juni 2024 konstaterades att brister i konkurrensen har bidragit till att priserna i butik kunde öka mer än vad som motiverats av de ökade leverantörspriserna.

Konkurrensverkets uppföljande rapport har undersökt hur lönsamheten i livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och dess grossister har utvecklats över tid.

Särskilt fokus har lagts på pandemiåren och perioden med höga matpriser och en av slutsatserna är att dagligvaruhandeln, dess grossister och livsmedelsindustrin har haft en stabil lönsamhet under de senaste 15 åren.

Vår analys visar att lönsamheten i branschen varit stabil under lång tid, även under de år då priserna steg kraftigt. Det stärker vår tidigare bedömning om att konkurrensen i delar av livsmedelskedjan är otillräcklig, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman i ett pressmeddelande.

Under perioden 2008–2019 uppgick rörelsemarginalen i dagligvaruhandelns butiksled till i genomsnitt 2,4%, men under pandemiåren 2020 och 2021 steg den till 3,2 respektive 3,9%.

Sedan dess har marginalen återgått till en nivå på cirka 2,5%. I sin rapport konstaterar dock Konkurrensverket stora skillnader mellan olika aktörer, och mellan enskilda butiker inom samma dagligvarukedja.

Ica bedöms ha högst total lönsamhet, här är butikernas rörelsemarginal ofta över 3% och grossistverksamhetens omkring 4%.

Axfood hade en rörelsemarginal på 4% år 2023, medan Coop och Lidl har haft låg eller negativ lönsamhet både i grossist- och butiksled.

Konkurrensverket har med ett samhällsekonomiskt perspektiv tagit hänsyn till internförsäljning mellan butiks- och grossistled.

När den har justerats bort beräknas den samlade rörelsemarginalen för dagligvaruhandeln och dess grossister till 3,6% för 2023, vilket är en nivå som är betydligt högre än vad tidigare uppgifter har indikerat.

Konkurrensverkets rapport visar att, trots att stora delar av prisökningarna kan förklaras av sådant som inflation och ökade råvarupriser, har bristande konkurrens haft betydelse.

Enligt Konkurrensverkets analys prissätter livsmedelsindustrin i hög grad i linje med sina kostnader.

Men, till skillnad från livsmedelsindustrin prissatte dagligvaruhandeln under perioden 2022–2023 inte basvaror i enlighet med ett kostnadsbaserat synsätt.

För dessa varor höjde dagligvaruhandeln priserna mer än vad som motiverades av övriga ökade kostnader, samtidigt som bruttovinstmarginalen bibehölls.

Enligt en analys av kostnadsutvecklingen hade priserna kunnat vara lägre om konkurrenstrycket hade varit hårdare.

Väl fungerande konkurrens pressar priser och förbättrar effektiviteten. Den samlade bilden utifrån våra analyser visar att det finns förbättringspotential i framför allt butiksledet, vilket i förlängningen kan gynna konsumenterna och dämpa prisnivån i butik, säger Marie Östman i pressmeddelandet. 

Dollarn vänder upp och ner på allt vanligt för svensk pension

Din och alla andra svenskars pension riskerar att ta storstryk av att den amerikanska dollarn rasar i värde.

Svenska pensionsfonder har trott mer på USA än på Sverige. Det kan de ha gjort rätt i för det mesta, men i år kan det bli en dyr historia för dig och alla andra svenska medborgare.

Svensk pensions buffertfonder är till nästan 100% investerade i aktier och andra värdepapper. I tider av börsoro brukar dollar vara en trygg hamn att parkera i, vilket gjort att svenska pensionsfonder förlitat sig på den amerikanska valutan som säkerhetsbälte. Men sedan Donald Trump tillträdde som president i USA fungerar det precis tvärt om.

I normala fall brukar dollarn stärkas under perioder med stökig börs, det har varit ett skydd för oss. Den här gången har det inte varit så, tvärtom, säger Lena Fahlén, vice vd och kapitalförvaltningschef på Sjunde AP-fonden, till tidningen under ett seminarium i Almedalen.

I 25 år har de svenska premiepensionsfonderna gett avkastning som är högre än löneförhöjningarna nästan varje år.

Särskilt förvalet Sjunde AP-fonden, som i praktiken är en global aktiefond med låg avgift och en viss hävstång inbyggd.

Men 2025 har det inte gått lika bra. Aktieportföljen har rasat med 6,5%. Värdepappersportföljen har däremot gett 2,5% i avkastning. Fonden har en hävstångseffekt, som innebär att det går extra bra under uppgång men nedgångar förstärks även de.

Förtroendet för den amerikanska ekonomin sjunker i världen just nu, vilket också innebär att den amerikanska dollarns anseende sjunker.

Det kan ha många olika förklaringar, men en kanske är ett minskat förtroende för den amerikanska ekonomins förmåga. Men än är det för tidigt att avfärda dollarn som världens reservvaluta, säger Lena Fahlén.

Ännu så länge är euron för svag för att kunna ersätta dollarn som världsvaluta, vilket gör otryggheten större än om det fanns ett tydligt alternativ.

Och det är inte bara premiepensionsfonderna som drabbas. Svensk pension är beroende av så kallade buffertfonder, där avkastningen betalas ut till pensionärerna när det går bra.

De allmänna pensionsfonderna 1-4 är till stor del beroende av en stark ekonomi i USA, där man likt AP7 investerat en stor portion av kapitalet.

Kristin Magnusson Bernard, är vd för Första AP-fonden som förvaltar cirka 500 miljarder kronor, berättade på ett seminarium i Almedalen:

Normalt sett brukar antingen aktier eller räntor gå bra. Och om allt går åt pipan så har dollarn stigit och långa amerikanska statsobligationer gett avkastning. Den här våren har det inte fungerat, säger hon.

Det kan förändra hur det ser ut för svensk pension och investeringsstrategi i många år framöver, jag tror att det är svårt att komma tillbaka till dollarns tidigare nivåer. Det finns många skäl till att kapitalet nu flödar ut från USA, säger Kristin Magnusson Bernard.

 

Kaffe kopplas till lägre risk att dö, om Du dricker det så här

Ett par dricker kaffe och någon håller i en kopp svart kaffe

Kaffe har kopplats till minskad risk för typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar och död, men huruvida Du drar nytta av dessa fördelar beror på vad Du har i Ditt kaffe.

I en ny studie har forskare funnit att personer som dricker en till två koppar kaffe om dagen har lägre risk att dö jämfört med personer som inte dricker kaffe.

Forskarna fann att den här hälsofördelen endast gäller dem som dricker sitt kaffe svart, eller som bara har lite sötningsmedel, mjölk eller grädde i kaffet.

Studien är den första som har undersökt hur socker, mjölk och grädde i kaffet påverkar dryckens hälsofördelar och den visar att för många tillsatser i kaffet verkar undergräva dem.

Om vi ​​lägger till mycket socker eller mättat fett i vår kost ökar det vårt totala (kalori)intag, vilket också kan kopplas till negativa hälsoeffekter.

I studien följde Fang Fang Zhang och hennes kollegor fler än 46 000 vuxna amerikaner under cirka tio år för att se om deras dödlighetsrisk kan kopplas till deras kaffevanor.

I början av studien fick studiedeltagarna fylla i ett 24-timmars kostformulär, baserat på informationen i formuläret uppskattade forskarna studiedeltagarnas genomsnittliga kaffekonsumtion.

De noterade också om studiedeltagarna tillsatte sötningsmedel eller produkter som innehåller mättat fett i sitt kaffe.

Mättat fett är allt kostfett som är fast vid rumstemperatur, det finns exempelvis i kött, mejeriprodukter och smör, samt i vissa tropiska växtoljor, som kokosolja och palmolja.

Mättat fett består av raka kolkedjor av olika längd, det är allt kostfett som är fast i rumstemperatur, det finns mest i mejeriprodukter som smör och ost, charkvaror och i rött kött, skriver Hjärt- Lungfonden.

Mättat fett finns också i vissa tropiska växtoljor, som kokosolja och palmolja.

Omättat fett är mjukt eller flytande i rumstemepratur och har positiva effekter på våra blodfetter.

Efter att forskarna spårat studiedeltagarnas hälsa, samt registrerade dödsfall i cancer, hjärt/kärlsjukdomar och alla orsaker, fann de att en kopp kaffe om dagen kan kopplas till 16 % lägre risk för total dödlighet.

De fann också att två eller tre koppar kaffe om dagen minskar risken för total dödlighet med 17%. Kaffedrickare hade dessutom 29–33% lägre risk att dö i hjärtsjukdomar.

När forskarna tittade på tillsatser i kaffe, fann de att de studiedeltagare som drack svart kaffe eller kaffe med lågt innehåll av socker och mättat fett hade 14% lägre risk för total dödlighet.

I studien definierar forskarna lågt innehåll av socker eller mättat fett som högst 2,5 gram socker och 1 gram mättat fett till 225 milliliter kaffe.

För de studiedeltagare som drack sitt kaffe med mer tillsatt socker eller mättat fett fann forskarna ingen ökad dödlighet.

Bölder och fistlar runt ändtarmens öppning

En böld runt ändtarmens öppning är en infektion med var i området runt ändtarmen. Bölden kan ibland utvecklas till en liten kanal mellan ändtarmen och huden utanför öppningen, en så kallad fistel. För att bli av med bölden eller fisteln behövs oftast en operation.

Ett tecken på att Du har en böld är att Du får mycket ont i ändtarmens öppning. Området runt ändtarmens öppning kan bli svullet och rött om bölden sitter ytligt under huden. Sitter den djupare syns den inte, men det gör ont. Du kan också få feber.

Har Du en fistel är det vanligt med variga eller brunaktiga flytningar vid sidan om ändtarmens öppning. Huden runt fisteln kan också vara öm.

En speciell typ av fistel går från ändtarmen till slidan. En sådan fistel kan göra att det kommer gas och avföring från slidan.

En särskild form av böld är så kallad pilonidalcysta. Den uppstår inte vid ändtarmens öppning utan i mitten av ryggslutet, precis där skinkorna delar sig. Oftast beror pilonidalcystan på hårstrån som har kapslats in under huden.

Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du har en böld eller en fistel vid ändtarmens öppning.

Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får Du hjälp att bedöma Dina symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har flytningar eller en knöl vid ändtarmens öppning och samtidigt har något av följande symtom:

Du har mycket ont

Du har feber över 38 grader

Du har svårt att kissa och känner Dig mycket sjuk

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

När Du kommer till läkaren får Du berätta om Dina besvär och hur länge Du har haft dem. Du får också svara på frågor, t ex om Du har haft liknande besvär tidigare eller om Du har en inflammatorisk tarmsjukdom.

Därefter undersöker läkaren Dig. Du kan också behöva bli undersökt med rektoskopi. Det är för att se ändtarmens slemhinna. Ibland får Du en remiss till rektoskopin, men ofta kan läkaren genomföra undersökningen direkt.

Både bölder och fistlar behandlas med operation. Du är oftast sövd under operationen, oavsett om Du opereras för en böld eller en fistel.

När Du är sövd öppnar kirurgen bölden. Då kan varet tömmas ut. Ibland sätter kirurgen en tunn slang in i bölden så att varet lättare ska komma ut. Det kallas för dränage. Slangen kan oftast tas bort efter några dagar.

Oftast kan Du åka hem samma dag som operationen och Du kan bajsa som vanligt efteråt. I stället för att torka Dig med toalettpapper kan Du skölja med ljummet vatten och klappa Dig torr.

Det finns olika metoder för att operera en fistel. De går ut på att täppa igen fisteln eller att öppna upp fisteln helt. Kirurgen kommer att berätta för Dig hur Du ska opereras och om Du behöver vara uppmärksam på något särskilt efter operationen.

Ibland kan Du behöva opereras flera gånger. Det kan t ex vara om fisteln är inflammerad eller infekterad. Den första operationen går ut på att få fisteln att läka från inflammationen eller infektionen. Efter två till tre månader opereras Du igen, när inflammationen har läkt. Då täpps fisteln till.

Operationssåret behöver läggas om under läkningstiden. Det gäller oavsett om Du har opererats för en böld eller fistel. Oftast kan Du lägga om såret själv, men om det behövs kan Du få hjälp av en sjuksköterska på vårdcentralen.

Det rinner ofta lite vätska från operationssåret. Det kan därför vara bra att använda trosskydd eller en blöja de första veckorna efter operationen, eller så länge det rinner vätska.

Såret läker oftast efter ett par veckor, men ibland kan läkningen ta flera månader.

Du behöver oftast inte få antibiotika, varken före eller efter operationen. Men om det finns tecken på att infektionen har spridit sig eller blivit värre kan Du behöva få antibiotika.

Insidan av ändtarmen är täckt med en slemhinna. Innanför slemhinnan finns körtlar som utsöndrar sekret.

En böld beror på en bakterieinfektion i vävnaderna omkring ändtarmen eller i en körtel.

Bakterierna finns vanligtvis i tarmen eller på huden. De kan komma in i slemhinnan om det finns ett sår eller en spricka där.

En körtel kan bli infekterad om ingången till den blir tilltäppt. Då kan bakterier växa till sig inuti körteln.

Varet som bildas i den inflammerade bölden behöver komma ut, och söker sig därför ut mot slemhinnan eller huden. Ofta rinner det vätska och var genom fisteln, som då inte kan läka av sig själv. Kanalen som bildas kan sedan bli en öppning för nya infektioner.

Det är vanligast att fistlar bildas av bölder, men de kan också uppstå av andra orsaker.

Risken att få bölder och fistlar ökar om Du har en inflammatorisk tarmsjukdom som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Men Du kan också få bölder och fistlar utan att ha någon tarmsjukdom.

Ibland läker inte en opererad fistel som den ska. Då kan den behöva opereras flera gånger. Men om fisteln ändå inte läker kan Du behöva få en tillfällig påse på magen där tarminnehållet töms, så kallad stomi. Då leds avföringen bort från fisteln, det ska göra att fisteln får större chans att läka.

En opererad fistel kan ibland bli infekterad. Tecken på infektion är bland annat att Du får feber och att det opererade området blir rött och gör ont. Du behöver då behandlas med antibiotika. Kontakta mottagningen där Du har opererats om Du tror att operationssåret eller fisteln har blivit infekterat.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.

Gunnar Svensson

Gunnar Torsten Svensson, född 3 februari 1920 i Boden, död 18 augusti 1995 i Sundbyberg, var en svensk jazzmusiker och kompositör även känd under artistnamnet "Helmer Bryd".

Tage Danielsson

Tage Ivar Roland Danielsson, född 5 februari 1928 i S:t Lars församling i Linköping, död 13 oktober 1985 på Lidingö, var en svensk författare, poet, manusförfattare, filmregissör, skådespelare och komiker. Han utgjorde ena halvan av komikerduon Hasse och Tage.

Hans Alfredson

Hans Folke "Hasse" Alfredson, ursprungligen Alfredsson, född 28 juni 1931 i Sankt Pauli församling i Malmö, död 10 september 2017 på Lidingö, var en svensk komiker, filmskapare, skådespelare och författare. Han var främst känd för sitt mångåriga samarbete med Tage Danielsson under benämningen Hasse och Tage, men hade även en omfattande självständig produktion.

Han var chef för Skansen i Stockholm åren 1992–1994.

Vilgot Sjöman

David Harald Vilgot Sjöman, född 2 december 1924 i Maria Magdalena församling i Stockholm, död 9 april 2006 i Stockholm, var en svensk författare och filmregissör.

Hans Strååt

Hans Olof Strååt, född 17 oktober 1917 i Stockholm, död 26 januari 1991 på Lidingö, var en svensk skådespelare. Han var son till konstnären Hjalmar Strååt.

Märta Dorff

Märta Kristina Charlotta Dorff, född 10 juni 1909 i Stockholm, död 6 oktober 1990 i Bromma, var en svensk skådespelare.

Heinz Hopf

Heinz Willy Gustav Hopf, född 11 november 1934 i Stockholm, död 23 januari 2001 i Åkersberga, var en svensk skådespelare.

Åke Grönberg

Karl Åke Edvard Grönberg, född 26 mars 1914 i Kungsholms församling i Stockholm, död 15 september 1969 i Engelbrekts församling, var en svensk skådespelare, sångare och regissör.

Bengt Brunskog

Bengt Birger Artur Brunskog, född 5 maj 1920 i Fälttelegrafkårens församling i Stockholm, död 3 november 2000 i Limhamn, var en svensk skådespelare.

Isa Quensel

Isa Quensel som Franzi och Georg Funkquist som Johann Brunner i tredje akten av operetten Tre valser 1942.

Isa Quensel, senast folkbokförd Anna-Lisa Thurin, född Schultz den 21 september 1905 i Göteborg, död 3 november 1981 i Lund (skriven i Solna), var en svensk opera- och operettsångare (sopran), skådespelare och regissör.

Lissi Alandh

Lissi Sofia Alandh Söderqvist, född Holmqvist den 29 december 1930 i Skön i Medelpad, död 3 augusti 2008 i Stockholm, var en svensk skådespelare, sångare och revyaktris.

Eva Dahlbeck

Eva Elisabet Dahlbeck, gift Lampell, född 8 mars 1920 i Saltsjö-Duvnäs, Stockholms län, död 8 februari 2008 i Stockholm, var en svensk skådespelare och författare. Hon hade huvudroller i Hasse Ekmans film Möte i natten 1946 samt i Ingmar Bergmans filmer En lektion i kärlek 1954, Sommarnattens leende 1955 och Nära livet 1958.

Gunnar Björnstrand

Knut Gunnar Björnstrand, ursprungligen Johanson, född 13 november 1909 i Stockholm, död 26 maj 1986 i Djursholm, var en svensk skådespelare.

Anita Björk

Anita Barbro Kristina Björk Hirsch, född Björk den 25 april 1923 i Tällberg i Dalarna, död 24 oktober 2012 på Södermalm i Stockholm, var en svensk skådespelare, professors namn 2001. Björk var bland annat känd för titelrollen i filmatiseringen av Fröken Julie från 1951.

Hon var en av Dramatens främsta skådespelare under stora delar av 1900-talet och samarbetade ofta med Alf Sjöberg och Ingmar Bergman. Under 1950-talet hade hon även en kortare karriär inom Hollywood, bland annat med Gregory Peck som motspelare.

Gunnel Lindblom

Gunnel Märtha Ingegerd Lindblom, under en tid Helander, född 18 december 1931 i Johanneberg i Göteborg, död 24 januari 2021 i Brottby i Össeby-Garns distrikt, var en svensk skådespelare och regissör.

Hep Stars

The Hep Stars, ofta skrivet Hep Stars, är en svensk popgrupp bildad 1963 under namnet Quartet Yep. Gruppen var en av 1960-talets mest framgångsrika i Sverige. Den upplöstes 1973, men återuppstod i slutet av 1980-talet. Flera av medlemmarna har nått framgångar på egen hand eller i andra grupper, inklusive Svenne Hedlund som soloartist och Benny Andersson i bland annat Abba.

Lennart Hegland

Lennart "Lelle" Hegland, folkbokförd som Karl Hegland, född 9 januari 1943 i Stockholm, död 13 april 2022, var en svensk musiker (basist) och medgrundare av Hep Stars.

Lennart Hegland hade 1960–1963 musikgruppen Black Bird. Under värnplikten 1963 träffade han Christer Pettersson och de bildade sedan The Hep Stars. Under en period spelade Hegland med Gummibandet, en grupp som främst bestod av tidigare Hep Starsmedlemmar och som senare återtog bandnamnet Hep Stars.

Lennart Hegland var brorson till tecknaren och illustratören Bertil Hegland. Under lång tid och sista åren av sitt liv bodde Hegland på sjukhemmet Skarpnäcksgården i Stockholm.

Christer Petterson

Christer Petterson, född 3 november 1942, död 27 augusti 2006 i Huddinge, var en svensk musiker (trummis). Han var med i musikgruppen Hep Stars som han bildade 1963 tillsammans med basisten Lennart Hegland. Under en tid spelade de även i Gummibandet.

Svenne Hedlund

Sven Ove "Svenne" Hedlund, född 1 mars 1945 i Solna församling i Stockholms län, död 3 december 2022 i Värnamo, var en svensk sångare.

Bert-Åke Varg

Bert-Åke Varg, folkbokförd Bert Åke Varg, ursprungligen Lundström, född 27 april 1932 i Hörnefors församling i Västerbottens län, död 31 december 2022 i Oscars distrikt i Stockholm, var en svensk skådespelare och sångare.

Rolf Lövgren

Rolf "Rulle" Lövgren (fullständigt namn Rolf Ivar Allan Löfgren), född 26 maj 1920 i Berg, Skaraborgs län, Västergötland, död 13 januari 2003 i Skövde, Skaraborgs län, Västergötland, var en svensk revyartist. Han var far till politikern Britt-Marie Lövgren.

Rolf Lövgren arbetade egentligen som symaskinsförsäljare, men var också en uppskattad revyartist. I hemstaden Skövde medverkade han i såväl revyer som operetter och farser. Han blev riksbekant genom sitt samarbete med Sten-Åke Cederhök, tillsammans gjorde de TV-serierna Jubel i busken och Låt hjärtat va me. Det var Rulle som gjorde telefonsvararrösten i den välbekanta sketchen Sjukkassan (vägförvaltninga i Skultorp).

Under några somrar på 1960-talet spelade han med i Veckans revy på Liseberg i Göteborg. År 1982 medverkade han i Hagge Geigerts revy på Lisebergsteatern, på samma scen spelade han titelrollen i folklustspelet Baldevins bröllop 1988. Han turnerade i folkparkerna med Sten-Åke Cederhök 1986 och fanns givetvis med på Cederhöks avskedsföreställning på Liseberg 1989. 1991 gästspelade han hos Tjadden Hällström i Flottans lilla flamma på Skandiateatern i Norrköping. Han överraskade som karaktärsskådespelare när han gjorde en seriös roll i pjäsen Sista sommaren mot Berta Hall på Göteborgs Stadsteater 1981.

Rolf Lövgren är begravd på Sankta Birgittas kyrkogård i Skövde.

Margit Andelius

Ellen Margit Teresia Ringenson, känd under flicknamnet Margit Andelius, född 31 juli 1897 i Göteborg, död 8 augusti 1986 i Stockholm, var en svensk skådespelare.

Tjadden Hällström

Lars Gustaf "Tjadden" Hällström, född 7 november 1923 i Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län, död 5 december 2000 i Brännkyrka församling, Stockholms län, var en svensk skådespelare, regissör, revyförfattare och komiker samt även sångare.

Sven-Axel Carlsson

Sven-Axel "Akke" Carlsson, född 11 september 1932 i Stockholm, död 29 oktober 1971 i Nacka, var en svensk skådespelare och filmproducent.

Sven-Axel Carlsson var ledare för talangtävlingen "Flugan" i folkparkerna på 1950-talet. Han var också med om att grunda Stikkan Andersons artist- och grammofonkoncern. Carlsson är begravd på Nacka norra kyrkogård.

Hanny Schedin

Hanna Matilda (Hanny) Schedin, född Gustafson 14 november 1900 i Smedjebacken, Dalarnas län (dåvarande Kopparberg), död 29 december 1976 i Stockholm, var en svensk skådespelare.

Brita Öberg

Brita Öberg, folkbokförd Brita Amalia Öberg Golowin, född 22 maj 1900 i Stockholm, död där 26 december 1969, var en svensk skådespelare.

Hjördis Petterson

Hjördis Olga Maria Petterson, ursprungligen Pettersson, född 17 oktober 1908 i Visby, Gotlands län, död 27 maj 1988 i Engelbrekts församling i Stockholm, var en svensk skådespelare och sångerska.

Gustaf Lövås

Karl Gustaf Lövås, ursprungligen Andersson, född 28 december 1894 i Floda församling i Södermanlands län, död 10 november 1968 i Västerleds församling i Bromma i Stockholm, var en svensk skådespelare.

John Elfström

Per Johan Hilding Elfström, känd som John Elfström, född 20 april 1902 i Ovansjö, Gästrikland, Gävleborgs län, död 27 mars 1981 i Skarpäng, Täby kommun, Stockholms län, var en svensk skådespelare.

Yvonne Schaloske

Yvonne Carolin Schaloske, född 23 augusti 1951 i Borås, död 1 april 2020 i Sätila distrikt i Marks kommun, var en svensk skådespelare.

Yvonne Schaloske utbildade sig från början till mentalskötare och flyttade senare till Göteborg, där hon ägnade sig åt barnteater. Hon var i mitten av 1970-talet medlem i musikgruppen Karlssons Kloster (tillsammans med bland andra Pekka Lunde) som turnerade runt med visprogram. Hon deltog även i Tältprojektet 1977. Hon övergick därefter senare till skådespeleri och är bland annat känd för rollen som Vera Bengtsson i Rederiet.

I samband med att Rederiet slutade sändas år 2002 lade Schaloske ner skådespelarkarriären då hon ansåg att rollen som Vera Bengtsson gjort så starkt avtryck. Efter detta tog hon arbete som säkerhetskontrollant på Göteborg-Landvetter flygplats samt senare på Nordic Wellness som passinstruktör.

Boman Oscarsson

Jöns Johan Boman Oscarsson, född 27 november 1960 i Sörby i Västergötland, död 26 augusti 2019 utomlands (vid tiden bosatt i Sankt Görans distrikt i Stockholm), var en svensk skådespelare. Han var son till skådespelaren Per Oscarsson och Bärbel Oscarsson samt äldre halvbror till Pernilla Oscarsson och dotterson till Curt Krämer.

Boman Oscarsson filmdebuterade som barnskådespelare i Oss emellan 1969. Efter skolan arbetade han inom flera olika yrken. Han fick anställning som scenarbetare på Djurgårdsteatern i Stockholm 1985. Oscarsson fick ett ökat intresse för teater och började ta teaterkurser. Han scendebuterade 1989 på Teater 9. Samma år fick han ett genombrott i Fordringsägare på Teaterhuset Luntan i Stockholm. Han avled oväntat efter en joggingtur utomlands när han var på semester.

Boman Oscarsson är begravd på Tyresö begravningsplats.

Halvar Björk

Erik Halvar Bertil Björk, född 22 september 1928 i Borgvattnet, Jämtland, död 12 november 2000 i Huddinge, var en svensk skådespelare.

Stig Ossian Ericson

Stig Ossian Ericson, född 7 september 1923 i Härnösand, död 30 juli 2012 i Nacka, var en svensk skådespelare, regissör och manusförfattare. Han var bland annat känd för att ha spelat gåtmannen Fader Fouras i TV-programmet Fångarna på fortet (1992–2000) samt Sigurd i långfilmen Göta kanal (1981).

Tommy Johnson

Tommy Clarence Fredrik Johnson, född 5 december 1931 i S:t Matteus församling i Stockholm, död 17 juli 2005 i Högalids församling i Stockholm, var en svensk skådespelare.

Anne-Li Norberg

Anne-Li Ingvarsdotter Norberg, född 5 oktober 1953 i Sollentuna, Stockholms län, död 17 augusti 2018 i Högalids distrikt i Stockholm, var en svensk skådespelare och dramapedagog.

Göran Forsmark

Rolf Göran Forsmark, född 4 februari 1955 i Malmberget, död 9 augusti 2020 i Sundbyberg, var en svensk skådespelare.

Tomas Norström

Stig Tomas Norström, född 23 maj 1956 i Södertälje, Stockholms län, död 3 oktober 2021 i Katarina distrikt i Stockholm, var en svensk skådespelare.

Tomas Norström utexaminerades från Teaterhögskolan i Stockholm 1981, där han varit klasskamrat med bland andra Jessica Zandén och Peter Stormare. Han blev folkkär efter sin medverkan i TV-serien Pistvakt, En vintersaga och filmen Pistvakt, men han gjorde även många andra roller på såväl scen som film. Han läste även in ljudböcker, bland annat J R R Tolkiens verk.

Han regisserade också filmen Gunnel (2008) tillsammans med Henrik Carlheim-Gyllenskiöld.

I oktober 2021 gick Norström bort i sviterna av cancer.

Gösta Bredefeldt

Gösta Johan Harwey Bredefeldt, född 19 december 1935 i Vasa församling, Göteborg, död 10 januari 2010 i Maria Magdalena församling, Stockholm, var en svensk skådespelare och dramatiker. Han var far till skådespelerskan Ellen Bredefeldt och sångerskan samt sångpedagogen Maria Bredefeldt, äldre bror till skådespelaren Hans Bredefeldt och farfar till skådespelarna Edvin, Nora och Einar Bredefeldt.

Jan Blomberg

Jan Blomberg, född 6 oktober 1934 i Bromma, död 8 maj 1997 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk skådespelare.

Marianne Stjernqvist

Marianne Ingrid Stjernqvist, född 22 december 1924 i Huskvarna, död 22 april 1991 i Gustav Vasa församling i Stockholm, var en svensk skådespelare verksam på ett flertal stadsteatrar samt TV-teatern.

Marianne Stjernqvist gör Karl-Bertil Jonssons mamma i den tecknade filmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som har sänts i Sveriges Television varje jul sedan 1975.

Marianne Stjernqvist är begravd på Dunkehalla kyrkogård.

29 juni

29 juni är den 180e dagen på året i den gregorianska kalendern (181a under skottår). Det återstår 185 dagar av året.

Helgondagar

Petrus (Sankte Per), en av Jesu lärjungar och den förste biskopen (påven) av Rom (död omkring 64–67)

Paulus, en av kristendomens apostlar (död omkring 64–65) (se även 25 januari och 18 november)

Namnsdagar

Nuvarande, Peter och Petra

Föregående i bokstavsordning

Peter, Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.

Petra, Namnet infördes 1986 på 7 mars. 1993 flyttades det till 9 juni och 2001 till dagens datum.

Petri och Pauli dag, Denna benämning på dagens datum fanns sedan gammalt, till minne av att apostlarna Petrus och Paulus båda ska ha lidit martyrdöden denna dag. Det ersattes så småningom av enbart Petrus.

Petrus, Namnet infördes på dagens datum, till minne av aposteln Petrus, då det ersatte den gamla benämningen Petri och Pauli dag. Det fanns kvar ända till 2001, då det utgick.

Petter, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Petri och Pauli dag och Petrus

1901–1985, Petrus

1986–1992, Petrus, Peter och Petter

1993–2000, Petrus och Peter

Från 2001, Peter och Petra

I föregående revideringar

1929–1949, Peter, Pär

1950–1972, Peter, Per

1973–1994, Peter, Per, Petra

1995–2019, Peter, Per, Petter, Petra, Pernilla

Händelser

1252, Den endast 34 år gamle danske kungen Abel blir dödad av en hjulmakare nära Eiderstedt under en straffexpedition mot nordfriserna, som vägrar betala skatt. Med sina endast ett och ett halvt år på den danska tronen blir Abel den hittills (2025) kortvarigaste regenten i den danska kungalängden och efterträds samma dag av sin bror Kristofer I, som låter utropa sig till kung på landstinget i Viborg och kröns i Lund samma år. Därmed lyckas Kristofer utmanövrera Abels son Valdemars kandidatur till den danska tronen, trots att han har lovat sin bror att stödja Valdemar. Detta leder till många årtiondens fiendskap och osämja mellan Abels och Kristofers grenar av den danska kungaätten och försvagar den danska kungamakten. Enligt folktron går Abel igen och spökar, som straff för att han lät mörda sin bror och föregångare på tronen Erik Plogpenning.

1444, Den albanske hövdingen och frihetshjälten Skanderbeg leder 15 000 albaner till seger över en osmansk styrka på 25 000–40 000 man, ledd av Ali Pasha, i slaget vid Torviolli. Osmanerna förväntar sig en snabb och lättvunnen seger, då de ser att albanerna väntar vid foten av en kulle och går därför till direkt anfall. Skanderberg har dock delat upp sin här i tre delar och det är endast en del, som väntar vid kullen. När osmanernas anfall är i full gång låter han de andra delarna anfalla från sidorna och krossar därmed den osmanska armén. Samtida källor anger att osmanerna förlorar 22 000 man i stupade och 2 000 tillfångatagna, medan albanerna endast ska ha förlorat 100–120 man i stupade (men många fler skadade). Moderna uppskattningar anger dock de albanska förlusterna till omkring 4 000 stupade och sårade och de osmanska till 8 000 stupade och 2 000 tillfångatagna. Den albanska segern blir emellertid mycket uppskattad av andra kristna furstar i Europa, då den höjer de kristnas moral i kampen mot osmanerna. Den osmanske sultanen Murad II inser därmed vilken effekt Skanderbegs uppror kommer att ha mot det osmanska riket och vidtar därför kraftiga åtgärder för att krossa honom, vilket leder till ytterligare 25 års krig.

1561, Nio månader efter trontillträdet den 29 september året före hålls den svenske kungen Erik XIVs kröning i Uppsala domkyrka. Eftersom Erik är den förste svenske kung, som har kommit till makten genom arv (efter införandet av arvkungadömet 1544) och därmed anser sig ha fått sin makt av Gud, har han ambitionen att kröningen ska bli den mest påkostade i Sverige någonsin (vilket den också blir) och låter bland annat beställa nya kröningsregalier (såsom krona, spira, svärd och riksäpple) av den nederländske guldsmeden Cornlius ver Weiden i Stockholm, vilka sedan kommer att användas vid svenska regentkröningar fram till den sista (Oscar IIs kröning 1873) och än idag utgör Sveriges riksregalier. Vid kröningen låter han också införa adelstitlarna greve och friherre i Sverige, i ett försök att blidka adeln. Marsken Svante Sture den yngre, rikshovmästaren Per Brahe den äldre och riksrådet Gustav Johansson (Tre Rosor) dubbas därmed till Sveriges tre första grevar.

1613, Den engelske dramatikern och poeten William Shakespeares teater, som ligger i Londons teaterdistrikt söder om Themsen och går under benämningen The Globe Theatre, brinner ner till grunden endast 14 år efter uppförandet 1599. Under dess existens har flera av Shakespeares pjäser, såsom Hamlet och Macbeth uruppförts där. Trots att teatern återuppbyggs året därpå skriver Shakespeare efter branden inga fler pjäser och avlider 1616. Den nya Globeteatern fortgår sedan till 1642 då den stängs och den rivs 1644. 1997 återuppbyggs den på nytt några hundra meter från den ursprungliga platsen och sedan dess framförs framförallt Shakespeares pjäser där på nytt.

1676, Danskarna landsätter en invasionshär vid Råå fiskeläge strax söder om Helsingborg, för att under det pågående skånska kriget återerövra de östdanska landskapen Skåne, Halland och Blekinge från Sverige, vilka har varit i svensk hand sedan freden i Roskilde 1658. Uppgifterna om invasionsstyrkans storlek varierar mellan 14 000, 15 000 och 16 000 man, men landstigningen blir helt oblodig, då danskarna inte möter något motstånd. Detta kan dels bero på att danskarna genom segern över svenskarna i slaget vid Ölands södra udde den 1 juni samma år har blivit herrar över Östersjön, dels på den danska skenmanövern vid Ystad den 27 juni, dels på att det svenska försvaret i Skåne är numerärt underlägset denna styrka och dessutom utspritt över landskapet, däribland med flera tusen man på olika förläggningar. På några månader erövrar danskarna hela Skåne och Blekinge utom Malmö.

1809, Tre veckor efter sitt trontillträde (den 6 juni) kröns den svenske kungen Karl XIII vid en ceremoni i Storkyrkan i Stockholm. Kungen är dock gammal (60 år) och skröplig och har inga egna barn, varför man snart måste se sig om efter en ny svensk tronföljarkandidat. I mitten av juli samma år väljs den danske prinsen Karl August till ny svensk kronprins, men efter dennes död genom slaganfall i maj året därpå faller valet några månader senare istället på den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte.

1927, En total solförmörkelse inträffar över Sverige.

1958, Brasilien blir världsmästare i fotboll, genom att besegra Sverige med 5–2 i finalen av årets fotbolls-VM på Råsunda stadion i Solna. Detta är hittills (2025) enda gången som fotbolls-VM har hållits i Sverige och det svenska silvret blir den bästa svenska placeringen i herrfotbolls-VM någonsin (näst bästa placeringen blir 1950 under VM i Brasilien och 1994, under VM i USA, då Sverige tar brons). Att mästerskapet spelas i Sverige och att det går så bra för hemmalaget gör att intresset för evenemanget blir mycket stort i hela landet, vilket leder till ett stort uppsving för försäljningen av TV-apparater.

1974, Den argentinske presidenten Juan Peróns hustru Isabel svärs i hemlighet in som Argentinas tillförordnade president, eftersom hennes make är svårt sjuk i lunginflammation och dagen före har drabbats av flera hjärtattacker. Den 1 juli drabbas han av en ny attack, som gör att han avlider samma dag. På detta vis blir Isabel Perón världens första kvinnliga president (när Vigdís Finnbogadóttir blir Islands president 1980 blir hon världens första demokratiskt valda kvinnliga statsöverhuvud) och förblir på posten till våren 1976, då hon blir avsatt i en statskupp.

1995, Sampoongvaruhuset i den sydkoreanska huvudstaden Seoul kollapsar, varvid 502 människor omkommer och 937 skadas. Detta blir den största katastrofen i fredstid i Sydkoreas historia och den dödligaste byggnadskollapsen i världen före 11 september-attackerna i New York 2001. Värdet på de materiella förlusterna uppgår till omkring 270 miljarder won (omkring 216 miljoner dollar i dåtidens penningvärde) och vid utredningen av olyckan visar den sig bero på undermålig byggnadskonstruktion, vilket i sin tur beror på korruption under byggandet av varuhuset 1987–1990. Byggnadens ordförande Lee Joon och hans son Lee Han-Sang, som är affärsföretagets direktör, döms båda till fleråriga fängelsestraff.

2022, Festivalområdet öppnar till femtionde Roskildefestivalen, festivalen var uppskjuten sedan 2020 på grund av Covid19-pandemin och slutsåld sedan 3 mars 2020.

Födda

1475, Beatrice d’Este, italiensk adelsdam, hertiginna av Milano från 1491 (gift med Ludovico Sforza)

1630, Kristina Posse, svensk adelsdam och gift med Ernst Johan Creutz den äldre, landshövding i Västmanlands län

1517, Rembert Dodoens, flamlandsk läkare och botaniker

1753, Fredrik von Ehrenheim, svensk friherre, ämbetsman, diplomat och hovkansler, Sveriges kanslipresident 1801–1809, Samuel J Potter, amerikansk politiker, senator för Rhode Island 1803-1804

1783, August Alexander Klengel, tysk kompositör

1798, Giacomo Leopardi, italiensk romantisk författare

1815, Friedrich zu Eulenburg, preussisk greve och statsman

1820, Rudolf Walin, svensk operasångare (baryton)

1863, Carl Olsson, svensk lantbrukare och liberal politiker

1865, William Edgar Borah, amerikansk republikansk politiker, senator för Idaho 1907-1940

1880, Ludwig Beck, tysk militär, arméstabschef 1935–1938

1882, Franz Seldte, tysk nazistisk politiker

1886, Robert Schuman, fransk kristdemokratisk politiker och statsman Frankrikes konseljpresident 1947–1948 och utrikesminister 1948–1953, ordförande för Europaparlamentet 1958–1960

1887, Miles von Wachenfelt, svensk politiker och lantbruksattaché

1891, Saga Walli, svensk konstnär

1900, Antoine de Saint-Exupéry, fransk författare

1901, Nelson Eddy, amerikansk sångare och skådespelare

1906, Heinz Harmel, tysk militär, SS-Brigadeführer och generalmajor i Waffen-SS

1908, Leroy Anderson, amerikansk kompositör

1911, Bernard Herrmann, amerikansk filmmusikkompositör

1912, Bertil Sjödin, svensk skådespelare

1915, Lars Kåge, svensk skådespelare och sångare

1918, Richard Edmund Lyng, amerikansk republikansk politiker, USAs jordbruksminister 1986–1989

1920, Ray Harryhausen, amerikansk regissör, producent och animatör

1924, Philip H Hoff, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Vermont 1963–1969 (död 2018)

1925, Giorgio Napolitano, italiensk kommunistisk politiker, Italiens president 2006-2015

1929, Jabir al-Ahmad al-Jabir as-Sabah, Kuwaits emir 1977-2006

1932, Ingvar S Melin, finländsk folkpartistisk politiker, Finlands försvarsminister 1975–1976

1943, Eva Boyd, amerikansk sångare med artistnamnet Little Eva

1944, Seán Patrick O'Malley, amerikansk kardinal, Collin Peterson, amerikansk demokratisk politiker

1945, Chandrika Kumaratunga, lankesisk politiker, Sri Lankas premiärminister 1994 och president 1994–2005

1946, Per-Olof Stenblock, svensk konstnär med artistnamnet Marchéllo

1948, Ian Paice, brittisk trummis känd från bland andra Deep Purple.

1950, Jo Ann Davis, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2001-2007

1951, Don Rosa, amerikansk serietecknare

1952, Marga Pettersson, svensk skådespelare och dansare, Bengt Krantz, svensk operasångare och skådespelare

1956, Magnus Andersson, svensk gitarrist

1961, Greg Hetson, amerikansk musiker, gitarrist i grupperna Circle Jerks och Bad Religion

1962, Amanda Donohoe, brittisk skådespelare, Jonas Frick, svensk regissör och manusförfattare, Blossom Tainton Lindquist, svensk sångare och dansare

1971, Cecilia Wigström, svensk folkpartistisk politiker och statsvetare, riksdagsledamot 2002–2010

1972, Samantha Smith, amerikansk flicka, känd för sitt brev till sovjetledaren Jurij Andropov 1982

1974, Stefan Odelberg, svensk magiker och komiker

1979, Alexis Malone, amerikansk porrskådespelare

1982, Colin Jost, amerikansk komiker

1987, Ana Ferreira, portugisisk trubadur med artistnamnet Ana Free

1989, Isabelle Gulldén, svensk handbollsspelare

1994, Camila Mendes, amerikansk skådespelerska, Alysha Newman, kanadensisk stavhoppare

Avlidna

1252, Abel, omkring 34, kung av Danmark

1509, Margaret Beaufort, 66, engelsk adelsdam, mor till kung Henrik VII

1613, Seved Svensson Ribbing, 61, svenskt riksråd, Sveriges riksskattmästare

1700, Olof Svebilius, 76, svensk kyrkoman, biskop i Linköpings stift och i Uppsala ärkestift

1763, Hedvig Charlotta Nordenflycht, 44, svensk författare

1779, Anton Raphael Mengs, 51, tysk målare och konstteoretiker

1809, Ulrik Gustaf De la Gardie, 81, svensk greve och landshövding i Västmanlands län

1831, Heinrich Friedrich Karl vom und zum Stein, 73, tysk statsman

1840, Lucien Bonaparte, 65, fransk politiker, bror till kejsar Napoleon I

1852, Henry Clay, 75, amerikansk statsman, senator för Kentucky, USAs utrikesminister

1861, Elizabeth Barrett Browning, 55, brittisk poet

1874, Anton Frederik Tscherning, 78, dansk politiker och militär

1875, Ferdinand I, 82, kejsare av Österrike

1906, Simon P Hughes, 76, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Arkansas

1916, Ernst Immanuel Bekker, 88, tysk jurist

1919, Aleksandr Ragoza, 61, rysk militär

1925, Christian Michelsen, 68, norsk politiker, Norges statsminister

1933, Roscoe Arbuckle, 46, amerikansk skådespelare med artistnamnet Fatty Arbuckle

1934, Sidney C Roach, 57, amerikansk republikansk politiker

1940, Paul Klee, 60, tysk-schweizisk målare, grafiker och konstteoretiker

1941, Ignaz Paderewski, 80, polsk pianist, kompositör, och politiker

1955, Max Pechstein, 73, tysk expressionistisk målare och grafiker

1960, Edith Wallén, 68, svensk skådespelare

1967, Jayne Mansfield, 34, amerikansk skådespelare

1968, Arne Hedenö, 61, svensk operettsångare och skådespelare

1984, Ella Rosén, 73, svensk skådespelare och scripta

1995, Lana Turner, 74, amerikansk skådespelare

1998, Slavko Dokmanović, 48, kroatienserbisk politiker, anklagad för krigsförbrytelser

2000, Vittorio Gassman, 77, italiensk skådespelare

2001, Rolf Larsson, 63, svensk skådespelare och regissör

2002, Rosemary Clooney, 74, amerikansk sångare och skådespelare, Linda Ekwall, 28, svensk TV-personlighet och medverkat i Gladiatorerna med artistnamnet Indra, Kim Justin, 28, norsk tv-personlighet och gladiator med artistnamnet Zeke

2003, Katharine Hepburn, 96, amerikansk skådespelare

2008, William Buchan, 92, brittisk deckarförfattare, Elias Cornell, 92, svensk arkitekt, Don S Davis, 65, amerikansk skådespelare

2015, Josef Masopust, 84, tjeckoslovakisk fotbollsspelare

2018, Arvid Carlsson, 95, svensk farmakolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2000, Irena Szewińska, 72, polsk friidrottare

2023, Alan Arkin, 89, amerikansk skådespelare

Grattis Agneta Allernäs på Din 81 årsdag

Lördag i Södertälje och och Järna

 

Dansbanestigen, Östra Kanalgatan, Solliden Högantorpsvägen, Halldalen och Storgatan

Grattis Johan på Din 51 årsdag

 

 

Charmigt foto från en tid då Vallentuna,

hade både ett stationshus och en järnvägsrestaurang.

Fotot är taget september 1969

Almedalsveckan, ett smart upplägg eller bara rörigt

Sveriges mest etablerade politiska mötesplats, Almedalsveckan, har under årens lopp utvecklats till ett stort evenemang där politik, näringsliv och civilsamhälle möts.

Men det känns lite grann som man har tappat sitt ursprung. Det är kanske så att rosévinet och alla gipporna och event har tagit över. Syftet med politik ska möta folket, så jag skulle gärna vilja se att man börjar om.

För att återknyta till det han menar är Almedalsveckans kärna föreslår Engseth ett nytt sätt att inleda veckan.

Att man gör en invigningsceremoni där man låter en skådespelare komma in på ett flak och håller ett invigningstal som Palme gjorde 1968. Att man hittar tillbaka till sitt ursprung.

Han menar även att evenemanget blivit för otydligt organiserat.

Och sen igår så var det ju väldigt dött här och det berodde på att man inte hade byggt någonting klart.

Som motvikt vill han se mer fokus på innehållet, mindre på yta.

Man skulle ju kunna börja med den mer seriösa delen och prata mer oskalat utan musik, disco och rosénvin där man kan kvalitetssäkra innehållet.

En konkret idé Stefan Engseth lyfter är att låta publiken rösta fram det mest seriösa inslaget i programmet.

Det skulle man kunna göra i programmen också där olika personer får rösta fram den mest seriösa programpunkten. Och på så sätt skulle man då kunna få med seriositeten och hitta tillbaka till sitt ursprung där folk får möta politiker på ett nära sätt.

När Engseth får frågan vad han tycker inte fungerar med dagens upplägg, blir svaret tydligt.

Det är väl att man har kommit ifrån kärnan och sen är det ju också, vi närmar oss ju valår och det är alltid väldigt mycket löften, men de blir inte så uppfyllda om man säger så, utan det blir ju väldigt mycket prat som kanske inte genererar så mycket leverans.

Han menar att partierna i hög grad ägnar sig åt konflikter snarare än att lyfta frågor långsiktigt.

Och sen blir det väldigt mycket pajkastning mellan de olika partierna och det är väl så att man kanske skulle kunna lyfta upp att det inte ska bli en pajkastning och ren dumhet så skulle man kunna lyfta upp vissa frågor och ha ett långsiktigt perspektiv.

Engseth efterlyser en politik som sträcker sig bortom de korta mandatperioderna.

Trots kritiken är det också mycket han uppskattar med veckan. Engseth säger att han ser fram emot frågor som rör teknik och digitalisering.

Det är digitaliseringen av hela landet, hur AI ska implementeras i olika myndigheter, hur man får ihop det hela. Det ser jag verkligen fram emot och det finns väldigt mycket som är bra.

Samtidigt hyllar han den lättsammare delen av evenemanget som han menar fyller en mänsklig funktion.

Jag också tycker är intressant med det här med “jippodelen” så ser jag att det är ett bevis för att vuxna också behöver leka och det behöver jag också.

 

Station Slussen fotograferad uppifrån,

antingen från bryggan till Katarinahissen eller genom ett öppet fönster i KF-huset.

Stationen är ännu ej överdäckad,

så fotot bör vara taget under sent 1950-tal eller möjligen början av 1960-talet.

På 1960-talet byggdes stationen om och blev underjordisk med fyra spår,

samt en ny utgång mot Götgatan inför öppnandet av Röda linjen 1964.

Ålderismen härjar på svenska arbetsplatser

Flera kända personer samlades på scenen i Almedalen för att delta i ett seminarium om den svenska ålderismen.

I år har tidningen Allas lyft problemet med åldersimen på den svenska arbetsmarknaden och vid ett seminarium på Almedalen den 24 juni 2025 delgav tidningen en version av sina viktigaste slutsatser.

Medarbetare på Allas intervjuade Pluskommissions generalsekreterare John Mellkvist, programledaren Agneta Sjödin, journalisten och programledaren som är en av grundarna av Wakai Annika Jankell samt äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) om deras syn på ålderismen.

Pluskommissionen har beräknat att ålderismen varje år kostar samhället 70 miljarder kronor.

John Mellkvist sade att notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap också kommer till det, han menar att det är ett slöseri av gigantiska mått.

Han framhöll dock att positiva tecken börjar trots börjar allt synas och sade att han är övertygad om att den demografiska verkligheten nu alltmer tränger sig på.

Vi pensionerar enligt löpande band-principen bort vår äldre arbetskraft och det måste få ett slut. Pengar, kunskap och erfarenhet går förlorad samtidigt som snart sagt varje bransch behöver anställa för att kunna växa.

Hon tillade att Sverige just nu inte fungerar särskilt smart när det gäller ålderism och menade att vi snarare är ganska korkade, men sade sig ha märkt liknande tendenser som John Mellkvist.

Enligt henne lägger kommuner ned alltmer kraft på att få äldre medarbetare att stanna kvar och hon menade att det finns många goda exempel på den här förändringen.

Hon uppmanade alla som lyssnade på det fullsatta seminariet att tala mer om ålderismen, att sätta ord på missförhållanden och försöka driva attityder åt rätt håll, hon menade att det är det enda sättet att uppnå förändring.

Annika Jankell tipsade seminariets åhörare om att de, vid rekryteringsprocesser på sina arbetsplatser, kan ställa frågan om arbetsgivaren även skulle kunna kalla någon 67-plussare till en anställningsintervju.

Att chefen inte vill ha en klimakteriekossa kan väl aldrig ha yppats i en rekryteringsprocess. Jo, den bistra sanningen är att det har det. Borträknad vid 50 är mer regel än undantag på arbetsmarknaden, sade hon.

Ett exempel på ålderism mot äldre kvinnor har Allas berättat om tidigare i år, när de skrev om 59-åriga Annelie Gullström som i decennier har haft ledande chefsroller på stora företag.

När hon skulle börja söka jobb trodde hon att det skulle bli lätt, visst hade hon hört folk prata om åldersdiskriminering, men hon trodde inte att det skulle drabba henne eftersom hon har ett stort kontaktnät, lång erfarenhet och är mer uppdaterad än många yngre.

Under sin långa karriär hade hon både blivit headhuntad och tipsad om jobb, men när hon 2023 för första gången sedan hon var ung på egen hand skulle söka jobb, insåg hon att saker och ting hade förändrats.

Det blev en jobbig tid för henne. Hon säger att hon nu inser hur naiv hon var, men att hon inte kunde föreställa sig hur svårt det skulle vara.

Jag måste säga att jag fick en chock. Och jag insåg ganska snabbt, kanske efter ett par månader, att detta berodde på min ålder, sade hon till Allas i juni i år.

Annelie Gullström är energisk, öppen och positiv samt älskar att arbeta, så när hon sökte jobb efter jobb utan att få napp började hon må dåligt.

När jag inte ens fick komma till intervju för jobb som jag tyckte var klockrena för mig började jag tappa självförtroendet. Jag undrade vad det var för fel. Var det fel på mig? 

Jag gick hemma och var väldigt understimulerad och hade hur mycket tid som helst. Det gjorde nästan att jag blev handlingsförlamad, sade hon till Allas.

Hon träffade flera rekryterare som rådde henne att så gott det går dölja sin ålder, ta bort sittpersonnummer i cvt, inte nämna hela sin karriären och ändra lite i sina personliga rader.

Hon fick rådet att ta bort det hon skrivit om att hon varit lyckligt gift i 35 år och hade barnbarn för det visar att hon inte är 30.

Hon fick till slut jobb men ville berätta om sina erfarenheter på grund av att den ålderism hon upplevde när hon sökte jobb gjorde att det var en jättejobbig tid för henne.

Man ska inte känna sig ensam i detta eller tänka att det är fel på en själv och få för sig att man är värdelös, sade hon till Allas.

John Mellkvist menar att dåliga attityder frodas ofta i segregerade miljöer och att kommentarer om att man inte vill rekrytera en klimakteriekossa är typiska för åldershomogena arbetsplatser.

Åldersblandning ger ofta en tryggare arbetsplats. Det är också att yngre och äldre medarbetare berikar varandra på en arbetsplats och de förlänger varandras karriärer, sade han under seminariet.