Guds kärlek är lika nära oss som fisken är nära havet. Det bär allt levande och ger liv åt allt som lever. Denna kraft är inte ett dugg religiös eller kristen. Den finns överallt och har ingenting med en särskild religion att göra. Den finns inte mer i en kyrka, i ett tempel eller i en troende människas liv än någon annanstans. Kärleken finns överallt som luften vi andas.
Hur kan jag öppna mig för kärleken?
Ett vardagsval spelar roll både för privatekonomin och hälsan.
Ett val som många gör kan få konsekvenser för både ekonomin och välmåendet. Det skriver Göteborgs-Posten.
Du får betala upp till nästan dubbla priset om Du väljer att bordsmargarin med mättade fetter.
Dyrast kilopris i testet har Bregott som kostar 113 kronor kilot. Vegetabiliska bordsmargarinet Carlshamn var billigast i testet och hamnade på cirka hälften av det priset, 55 kronor kilot, skriver Göteborgs-Posten. Eurofins laboratorium i Lidköping fick i uppdrag att analysera innehållet i nio av Sveriges vanligaste bordsmargarin. De testade produkterna har en fetthalt kring 70% och inte så kallade lättvarianter, där fetthalten oftast ligger mellan 30 och 40%.
Bordsmargarinerna med en hög andel mjölk som bas har också störst andel mättade fetter.
Byter vi ut en del av det mättade fettet mot omättat fett minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom, förklarar Anna Turesson Wadell, dietist och doktorand vid avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition på Göteborgs universitet.
Även för plånboken är det mer skonsamt att välja detta alternativ, enligt testet.
I artikeln konstaterar man också att mejerivarornas priser fullständigt har skenat under det senaste året. Den 600-gramsask med Bregott som för ett år sedan kostade drygt 40 kronor är i dag uppe på 68 kronor.
Vi är väl medvetna om att kunderna reagerar över priserna. Men mjölkpriset har ökat i samma takt. Bregott är något av en premiumprodukt och det går åt 20 liter mjölk för att få ett kilo Bregott, förklarar Max Wallenberg, presschef på Arla för Göteborgs-Posten.
Ögonlocksinflammation ger vanligtvis irritation i ögonlockskanterna med sveda och klåda, och rodnat och svullet ögonlock.
Rengöringsskum som motverkar torra ögon, populära rengöringsprodukter för glasögon och ögonvitaminer mot åldrande av ögat och förändringar i gula fläcken.
Ögonlocksinflammation kallas på fackspråk för blefarit, och är en inflammation i hårsäcks- eller talgkörtlar på ögonlockskanten. Det är ett förhållandevis vanligt tillstånd som uppstår på det ena ögat och ofta sprids till det andra.
Ögonlocksinflammation ger vanligtvis irritation i ögonlockskanterna med sveda och klåda, och rodnat och svullet ögonlock.
På ögonlocken finns både hårsäcks- och talgkörtlar. Bakterier, oftast normalt sett ofarliga stafylokocker som finns naturligt på huden, kan skapa inflammation i dessa körtlar och de täpps då igen.
Personer som besväras av extra torr och flagande hud, eller extra fet hud har något lättare att få ögonlocksbesvär. Det är vanligare med blefarit hos personer med atopiskt eksem, seborroiskt eksem (mjälleksem) eller rosacea.
Patienten har typiska symtom och ögonlocken har ett karakteristiskt utseende. Diagnosen är därför lätt att ställa. Det kan dock vara svårare att ta reda på vad som är orsaken till inflammationen. Om det rör sig om ständigt återkommande besvär måste läkaren överväga om det finns en underliggande orsak som behöver behandlas. Det kan då vara aktuellt med undersökning hos ögonläkare.
Man kan själv göra en flera saker som en del av behandlingen. I lindriga fall brukar egenvårdsbehandlingen räcka för att bli av med symtomen. Det är särskilt viktigt att hålla området runt ögat rent och att undvika att gnida sig ofta och häftigt i ögonen. Tillståndet smittar lätt också det andra ögat.
Grundlig rengöring av ögonlocken är viktigt. Börja gärna med att hetta upp vatten, blöta en ren tvättlapp/mjuk handduk eller kompress och vrid ur så att den bara är fuktig men fortfarande varm. Blunda och lägg trasan mot ögonen under fem till tio minuter för att lösa upp eventuella skorpor eller fjäll. Gör detta två till fyra gånger om dagen i akuta faser.
Tillsätt några droppar oparfymerat baby-schampo i en skål med vatten. Fukta en bomullspinne eller en kompress i lösningen och tvätta ögonlockskanterna noggrant med bomullspinnen eller kompressen. Badda därefter ögonen med vanligt vatten.
Håll ögonlockskanterna mjuka med t ex Simplex ögonsalva, eventuellt med försiktig massage med rena fingertoppar. Det brukar räcka med morgon och kväll.
Om Du har torra ögon kan Du pröva tårersättningsmedel. Fråga på apotek.
I svårare fall kan behandling med ögonsalva med antibiotika, som dämpar eller tar bort bakterietillväxt bli aktuellt. Dessutom används ibland en salva eller ögondroppar med kortison, som har en dämpande effekt på själva inflammationen.
De antibiotikasalvor som oftast används är salvor med kloramfenikol och fusidinsyra. Hydrokortison finns som ögonsalva.
Om de två komponenterna ska kombineras kan man använda en salva som innehåller både antibiotika och kortison. Man smörjer då denna salva på ögonlocket två till tre gånger dagligen. När man smörjer på kortisonhaltiga salvor är det viktigt att undvika att för mycket av salvan kommer in i själva ögat. Det är också viktigt att komma ihåg att rengöra ögonlocket ordentligt före varje ny påsmörjning av salva. Se ovan under Egenbehandling.
Ögonlocksinflammationer går oftast över av sig själv, men de kan vara ganska jobbiga och kosmetiskt besvärande.
Behandling med ögonsalva hjälper vanligtvis, men återfall och behov av nya omgångar med behandling är vanligt.
Ögonlocksinflammation ökar risken för andra ögonlocksbesvär som vagel i ögat, smärtfria svullnader på ögonlocken (chalazion), torra ögon och problem med att använda kontaktlinser.
För att försvåra hemlig kommunikation mellan kriminella och underlätta polisens arbete blev det i augusti förbjudet med anonyma kontantkort.
För den som har ett anonymt kort är det nu hög tid att registrera det.
Efter den 1 februari går det inte längre att fylla på oregistrerade kontantkort till mobiltelefoner eller mobila bredband. Det efter att nya regler om registrering av förbetalda tjänster började gälla i augusti förra året.
Operatören måste numera registrera abonnentens namn, postadress och personnummer för att kontantkortet ska kunna säljas och fyllas på.
Under första halvåret 2022 fanns runt 677 000 aktiva kontantkort hos operatören Hi3G (Tre och Hallon), enligt Post- och Telestyrelsens statistik. Hos Telia fanns under samma period runt 420 000 aktiva kort.
En absolut siffra har jag inte möjlighet att dela men kan säga att en merpart av våra kunder är registrerade, säger Roija Rafii, pressansvarig på Telia.
Hos Telenor finns i dag runt 200 000 aktiva kontantkort. Av dessa är "ungefär 2/3 registrerade och 1/3 fortfarande oregistrerade", säger Telenors presskontakt Boel Bengtsson till Tidningarnas Telegrambyrå via mail.
Tele 2, som erbjuder kontantkort genom dotterbolaget Comviq, redovisade i sin senaste kvartalsrapport 999 000 aktiva kontantkort. En majoritet är i dag registrerade, enligt Karolina Wittgren, produktchef på Comviq.
Totalt kan det alltså röra sig om 100 000-tals kontantkort som fortfarande behöver registreras hos de största operatörerna.
Den som har bankid kan registrera sig på sin teleoperatörs hemsida.
Om man inte har bank-id kan man registrera sig med giltig legitimation hos Comviqs återförsäljare, enligt Karolina Wittgren.
Ungefär samma procedur gäller hos Telia, Hallon och Telenor. Telenor-kunder kan också registrera sig online med fotoid genom en särskild verifieringstjänst.
Den som har skyddad identitet kan efter registrering fortfarande ha hemligt nummer, enligt operatörerna.
Om Du inte har svenskt personnummer så kan Du antingen gå in på hemsidan och använda vår digitala lösning där för att registrera Dig, eller så går Du till någon av våra återförsäljare, säger Wittgren.
På samma sätt fungerar det om Du har skyddad identitet, tillägger hon.
Pengarna på Ditt kontantkort kommer inte att gå förlorade, även om Du inte registrerar Dig innan den februari.
Men för att ladda på med mer pengar krävs att en registrering görs.
Våra kunder får givetvis möjligheten att använda upp det innehåll som de har laddat på kortet sedan innan. Men de kommer inte ha möjlighet att ladda på med nytt innehåll efter lagen trätt i kraft, säger Roija Rafii på Telia.
För att säkerställa att våra kunder har en fullgod tjänst så uppmanar vi våra kunder att registrera i så god tid som möjligt, säger Karolina Wittgren på Comviq.
Syftet med de nya reglerna kring anonyma kontantkort är att försvåra hemlig kommunikation mellan kriminella och för att underlätta för polisen.
Polisen behöver exempelvis kunna knyta en person till ett telefonnummer för att få tillstånd till hemlig avlyssning.
Efter augusti är det inte heller tillåtet att överlåta ett kontantkort till någon annan utan att omregistrera det.
Om ett kontantkort används av någon annan än den som är registrerad på kortet är operatören nu skyldig att stänga av tjänsten. Det gäller däremot inte om utlåningen sker tillfälligt eller till en närstående.
Så registrerar Du Ditt kontantkort
Den som har bankid kan registrera sitt kontantkort med namn, postadress och personnummer på teleoperatörens hemsida.
Är man Telenorkund går också bra att göra det med fotoid via en särskild verifieringstjänst.
Har man inte bankid kan man höra av sig till teleoperatörens kundtjänst för att ta reda på hur man ska göra. Det går också att registrera sig med legitimation i operatörens butiker eller hos en återförsäljare.
Den som har skyddad identitet kan fortfarande ha hemligt nummer, även om man registrerar kontantkortet. Hör av Dig till operatörens kundtjänst för att ta reda på hur Du ska göra.
Har Du inte svenskt personnummer kan Du också få hjälp i operatörens butiker eller hos återförsäljare.
Atopisk dermatit påverkar hela livet för den som är drabbad. Självförtroende, sömn, arbete och studier är bara några av de delar av livet som kan hämmas av klådan. Men för de med måttlig till svår atopisk dermatit finns nu flera nya behandlingsmetoder som kan ge nytt hopp.
Atopisk dermatit, även kallat atopiskt eksem, är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom. Sjukdomens kännetecken är torr hud, intensiv klåda och återkommande eksemskador i huden. Eksemskadorna ses som rodnad hud, förhårdnader, vätskande och eventuellt blödande utslag och skorpbildning. Exakt hur sjukdomen ter sig kan variera mellan olika personer då svårighetsgraden är helt individuell.
Atopiskt eksem debuterar vanligen i spädbarnsåldern eller barndomen och kan hålla i sig under tonåren eller vuxen ålder. Cirka 10% av vuxna och 25% av barn och ungdomar i Sverige är drabbade av atopisk dermatit.
Klådan är det som många av de drabbade upplever som särskilt påfrestande. Den kan vara så svår att den stör sömnen och ger upphov till koncentrationssvårigheter. Att klia sig kan skada huden och göra eksemet än värre, vilket i sin tur leder till att det kliar ännu mer.
Den exakta orsaken till atopisk dermatit och vad som gör att den utvecklas vet man inte idag. Man känner dock till två mekanismer som beskrivs som drivkraften bakom sjukdomen: skada i hudbarriären och inflammation i huden.
En skada i hudytan gör det lättare för främmande ämnen eller smittämnen som bakterier eller virus att tränga in i huden. När det sker aktiveras immunförsvaret och det frisätts ämnen som ger inflammation. Ett exempel på sådana proinflammatoriska ämnen är så kallade cytokiner. Cytokinerna ökar inflammationsprocessen, och det leder vidare till en ytterligare skada i hudbarriären. Därefter blir det ännu lättare för främmande ämnen att ta sig in i huden, och så är cirkeln med hudskada och inflammation i gång.
Cirka var tredje vuxen med atopisk dermatit har måttlig till svår sjukdom. Svår atopisk dermatit kännetecknas av symtom som torr hud, ihållande klåda, utbredd rodnad, hudeksem/hudutslag, signifikant förtjockning av huden, blödning, skorpbildning och missfärgning.
Uppskattning av sjukdomens svårighetsgrad görs av sjukvårdspersonal i form av skattningsskalor. Patienten, eller patientens föräldrar när det rör sig om barn, kompletterar bedömningen med en skattning av klåda och sömnförlust under den senaste veckan.
Hur besvärliga en person upplever sina eksem kan bero på var på kroppen utslagen sitter. Någon som har ett arbete där man använder sina händer i stor utsträckning, och personen har eksem just på händerna, kan uppleva sjukdomen som väldigt svår, även om det inte finns så mycket utslag på resten av kroppen. Personer med eksem i ansiktet kanske lider mer av sin sjukdom än den som har utslagen dolda under kläderna.
Måttlig till svår atopisk dermatit hos vuxna kan påverka och begränsa livet och livskvaliteten. Ibland kan hudsjukdomen leda till behov av inläggning på sjukhus och sjukskrivningar. Att hela tiden leva med torr hud och klåda är psykiskt påfrestande. Det kan leda till sömnsvårigheter, depression eller känsla av att vara obekväm i sociala sammanhang. Många ungdomar och vuxna med atopisk dermatit beskriver också att hudsjukdomen påverkar deras självförtroende och försvårar intima relationer.
En studie på vuxna personer med måttlig till svår atopiskt dermatit visade att de flesta upplevde att de besvärades av klåda dagligen, hos många så mycket som 18 timmar per dag. Många hade också besvär med blödande, sprickande och vätskande torr hud.
Utslagen vid atopisk dermatit kan leda till begränsningar i både yrkesval och fritidsaktiviteter. Eksemen kan förvärras i miljöer med damm, smuts, torr luft och kyla. Även fysiskt tunga arbeten där man svettas mycket och psykiskt stressande jobb kan påverka sjukdomen negativt.
Vid behandling av atopisk dermatit talar man ofta om en behandlingstrappa. Ju svårare sjukdom desto högre upp i trappan behöver man gå för att få tillräcklig effekt av behandlingen.
Det första steget i behandlingen är att undervisa patienten om sjukdomen. Här går man igenom saker som kan trigga eksemet, och hur man kan undvika dessa triggers. På detta första trappsteg i behandlingen ingår också att smörja huden dagligen med mjukgörande kräm eller salva.
Det andra steget i behandlingstrappan är kortisonkrämer eller-salvor. Kortisonpreparaten som smörjs i huden delas in i grupper från I till IV beroende på styrka. Ju starkare preparat desto större effekt. Men starkare preparat innebär också en större risk för biverkningar, som till exempel tunn eller skör hud. I det här behandlingssteget finns också lokala kortisonfria krämer, antibiotikabehandling respektive medicinska bad.
På det tredje trappsteget i behandlingstrappan kan patienter med måttlig till svår atopisk dermatit få mer avancerad kortisonbehandling. Patienten kan också behöva medicinsk ljusbehandling med UVB eller kombinationen UVA/UVB 2–3 gånger i veckan under en kur på 6–10 veckor.
Det fjärde och sista steget i trappan är för de patienter som har de svåraste formerna av atopisk dermatit. Vid måttlig till svår atopiskt dermatit där avancerad kortisonbehandling och ljusbehandling inte hjälpt kan det bli aktuellt med så kallad systembehandling (immunmodulerande), biologisk behandling, syntetiska molekyler samt eventuell sjukhusinläggning. I de här fallen är det endast erfarna hudläkare som ordinerar behandlingen.
Måttlig till svår atopisk dermatit kan behöva behandlas med systembehandling för att kontrollera sjukdomen. Systembehandlingar kan ges som tabletter eller i form av injektioner i huden. De är läkemedel som hämmar inflammationsceller i huden och dämpar immunförsvaret.
Biologiska läkemedel kan liknas vid antikroppar som blockerar viktiga nyckelsubstanser vid atopiskt eksem. Läkemedlen benämns som biologiska för att deras aktiva substans har producerats, eller renats fram ur, material av biologiskt ursprung (levande celler eller vävnad). Denna behandling fungerar genom att påverka inflammationen och hudbarriären och kan förbättra symtom som klåda och störd sömn. Studier visar också att patienter som använder läkemedlet rapporterar minskad ångest och minskade depressionssymtom.
Syntetiska molekyler, även kallat JAK-hämmare, tas som tabletter och verkar liksom biologiska läkemedel genom att blockera inflammationen vid atopiskt eksem. JAK är en förkortning för ett enzym som heter januskinas. Om JAK hämmas minskar bildningen av de inflammatoriska ämnena cytokiner. Inflammationen och klådan minskar och hudskadorna läker bättre.
Patientorganisationen Atopikerna publicerade hösten 2022 en rapport kring hur väl vi i Sverige når målen för god behandling, god livskvalitet och bra uppföljning för individer med atopisk dermatit.
I sin rapport efterfrågar Atopikerna en mer grundlig och strukturerad patientutbildning, och att fler patienter erbjuds till exempel eksemskola. En patient som är kunnig kring sin egen sjukdom, och vad som kan försämra eller förbättra den, har mycket bättre förutsättningar att kunna ta god hand om sig själv mellan besöken i vården. På så sätt blir också resultatet av behandlingen mycket bättre.
En skriftlig och individuell behandlingsplan lyfts fram i rapporten som något mycket värdefullt i vården vid atopiskt eksem. I en sådan behandlingsplan kan man ange hur nuvarande status för hudsjukdomen är, och vilka kortsiktiga och långsiktiga mål patienten har med sin behandling. Här antecknas också vilken behandling som är insatt, och hur och när effekten ska följas upp. I Atopikernas medlemsenkät angav 65 procent av de svarande att de upplevde att vården är dålig eller mycket dålig på att erbjuda en sådan skriftlig behandlingsplan.
Atopikerna understryker också i sin rapport vikten av att de med svårare fall av atopiskt eksem får behandling som är planerad och samordnad av en hudspecialist. Överläkare Åke Svensson vid Skånes universitetssjukhus och hudklinik i Malmö är en av Sveriges främsta experter inom atopiskt eksem och säger i rapporten, ”Patienter med lindrigt atopiskt eksem är oftast hyfsat behandlade. Tyvärr är det svårare fall som ofta inte blir rätt behandlade. Atopiskt eksem är en drabbande sjukdom, faktum är att de som har milt till måttligt atopiskt eksem ligger i linje med de personer som har insulinkrävande diabetes vad det gäller påverkan på livet. Många förstår inte detta. Och patienter ska inte behöva åka landet runt för att få kvalificerad vård”.
Det pågår just nu ett arbete på Läkemedelsverket där man ser över behandlingen vid atopiskt eksem. När arbetet är färdigställt under 2023 kommer rekommendationerna innehålla plan för den medicinska behandlingen, men också beröra andra aspekter av livet med atopiskt eksem, som diagnostik och omhändertagande.
Mindfulness är ett begrepp som förekommer i olika sammanhang, men vad är mindfulness egentligen?
Mindfulness betyder medveten närvaro på svenska och är en träningsmetod som har sitt ursprung i buddhismen. Genom att träna hjärnan kan Du lära Dig bli mer närvarande i nuet, vilket bland annat kan användas som metod för att hantera olika typer av psykisk ohälsa som stress eller oro.
Man kan beskriva det som ett sätt att träna Din medvetenhet, eller att träna Din uppmärksamhet på Din upplevelse här och nu, med ett ickedömande perspektiv. Mindfulness är ett sätt att rikta Ditt fokus till något som finns här och nu.
Mindfulness har visat sig ha många fördelar och används därför som metod inom vården i flera sammanhang.
T ex används det som en delmetod vid behandling av stress, utmattningssyndrom, smärta, oro och lindrigare former av depression. Det ingår även som en del av de färdigheter som lärs ut vid behandling av EIPS (borderline).
Även om det fortfarande finns frågetecken kring hur mindfulness påverkar hjärnan, har man sett att mindfulnessövningar påvisat ökad aktivitet och ökad struktur (tjocklek) i vissa områden i hjärnan.
Detta har påvisats i amygdala, det vill säga områdena som styr vår rädsla, samt i frontalloberna som styr vårt abstrakta tänkande, vår koncentration, problemlösning och känsloreglering samt vårt beslutsfattande.
Om Du t ex har sömnsvårigheter, stressproblem, har förlorat lusten att göra sådant Du tidigare tyckte var kul eller känner att det är svårt att klara av Din vardag eller Dina relationer är Du alltid välkommen att kontakta Din läkare.
Det är vanligt att någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa, men det finns effektiv behandling att få.
När Du söker hjälp för psykiska besvär hos Din läkare får Du en professionell bedömning av Dina besvär och en rekommendation kring hur Du ska gå vidare samt vilken typ av hjälp som är rätt för Dig.
Fattigmånaden januari är över och många får nu in en efterlängtad lön eller pension. Det finns tips om hur Du ska tänka för att få pengarna att räcka, rapporterar Sveriges Television Nyheter.
Många har det extra tufft i januari då det är en kärv månad ekonomiskt. Många hör av sig till kommunerna för att få hjälp med ekonomin.
Det är en indikation på att många har det tufft just nu, säger Elin Håkanson, budget- och skuldrådgivare på Uppsala kommun, till Sveriges Television Nyheter.
När pengarna väl kommit in för många kan det vara förståndigt att ändå hålla i slantarna.
Här delar Elin Håkansson med sig av tre tips:
Börja med att gå igenom dina inkomster och utgifter för varje månad. Det är för att Du ska få en kartläggning över hur Din ekonomi ser ut i dagsläget.
Börja prioritera vad som är viktigast. Hyra, el och mat går alltid först. Sedan behöver man göra en rangordning. Kan man t ex säga upp några abonnemang eller stryka något onödigt just nu. Det behöver inte vara för alltid, det kan vara tillfälligt också.
Ta kontrollen över Din ekonomi. Vad har Ni för stora händelser framöver som Ni känner till, t ex en student. Gör en månadsplanering och lägg undan pengar i god tid så det känns bra när dagen kommer.
Detaljhandelns försäljning minskade rejält i december, trots förhoppningar om att julklappsköpen skulle bli räddningen.
Vi har mött lågkonjunkturen, säger Sofia Larsen, vd för Svensk Handel.
Försäljningen föll med 8% i kalenderkorrigerade tal under december, jämfört med samma period året innan, enligt färska siffror från Statistiska centralbyrån.
Tyvärr är vi inte förvånade, säger Sofia Larsen.
Hon konstaterar att december 2022 inte blev vad handlarna hade behövt. Svenskarna snålade, och det gör att handeln nu får det allt kämpigare.
Det här sätter bilden, och det kommer att bli värre innan det blir bättre.
Julen, och försäljningen under december, är en av de viktigaste perioderna för handeln. Men i fjol blev det inte den knuff uppåt som julhandeln brukar vara. Reaperioden efter jul blev också längre, eftersom försäljningen inte blev så hög.
Handeln säljer färre varor till lägre marginaler, samtidigt som kostnaderna ökar. Det är en kompott av omständigheter som pressar från olika håll.
Hon konstaterar att handeln är den bransch som märker av lågkonjunkturer först. För butikernas del är den redan här, medan andra branscher fortfarande väntar på att den ska komma.
Vi har mött lågkonjunkturen.
Det oroar henne, för handeln är en av näringslivets största arbetsgivare. Runt 600 000 personer runtom landet arbetar inom handeln, påpekar hon.
Vi har kunnat se att varslen redan har ökat.
Därför tycker Sofia Larsen att det krävs åtgärder från staten sida, och det snabbt. Hon efterlyser konkurrensneutrala stöd, som gör att handelns försäljning kan hållas uppe.
Vissa branscher har det tuffare än andra. Enligt SCB minskade sällanköpshandeln med 10,5%. Dagligvaruhandeln klarade sig bättre, där var nedgången 5%.
Fast Sofia Larsen förklarar att nedgången är bred, även om vissa drabbas hårdare än andra. Svenskarna håller helt enkelt hårdare i sina plånböcker, och det slår rakt över, konstaterar hon.
Frågan är hur det kommer att bli med konkurser inom handeln framöver.
Vi tror på vår bransch. Handlare är ett tufft släkte. Men vi ser nu att annars livskraftiga företag inte klarar sig, säger Sofia Larsen.
Detaljhandelns försäljning i december
Detaljhandeln försäljningsvolym minskade i december med 8 procent i kalenderkorrigerade tal, jämfört med december 2021.
Jämfört med november 2022 minskade försäljningen i december med 1,8%.
Svenska kraftnät bekräftar nu att Vattenfall har ansökt om att få ansluta ny kärnkraft till elnätet.
Vattenfall tonar ner nyheten, några beslut om att verkligen bygga nya kärnkraftsreaktorer är inte tagna.
Det här är inom ramen för den förstudie vi gör, säger Markus Fischer på bolagets pressavdelning.
Tobias Edfast, enhetschef för nätutveckling vid Svenska kraftnät, berättar att de fick in ansökan från Vattenfall dagen före julafton i fjol.
De ansöker om att få ansluta 2 800 megawatt. Det är mycket, i dagsläget produceras 2 000 megawatt vid Ringhals, säger han.
Vilken typ av kärnkraft det är fråga om är dock inte klart.
Det kan vara flera små eller eller en större anläggning.
Nu ska ansökan prövas.
Vi ska titta på helheten för området och titta på en nätutvecklingsplan.
Vattenfall själv tonar ner nyheten. Ansökan till Svenska kraftnät görs inom ramen för den förstudie bolaget redan har igång. Ansökan görs för att ta höjd för långa handläggningstider.
Vi har inte beslutat om någon ny kärnkraft, säger Markus Fischer och tillägger att det inte heller finns några beslut om vilken teknik som ska användas.
Enligt Fischer har Vattenfall sedan tidigare en vilande ansökan hos Strålsäkerhetsmyndigheten.
Tobias Edfast berättar att det redan finns ansökningar om att få ansluta vindkraft, både landbaserad och havsbaserad i området.
Det var Aftonbladet som var först med nyheten om Vattenfalls ansökan till Svenska kraftnät. Enligt handlingar som Aftonbladet tagit del av ska den nya anläggningen få namnet ”Nucelerate west”.
Målet är att den nya kärnkraften ska kunna anslutas till elnätet om nio år.
Om de har ansökt om att få ansluta 2 800 megawatt så antyder det att de har tänkt sig två stora reaktorer. Det är en stor anläggning och det är inte så konstigt att man funderar på stora reaktorer, det finns ju skalfördelar med det, säger klimatminister Romina Pourmokhtari till tidningen.
Många av oss bär på hemligheter som vi helst inte vill avslöja. Inte ens då vi ligger på vårt yttersta. Det skriver MåBra.
Omrking 250 000 svenskar bär på en hemlighet de inte vill avslöja och som de vill ska uppdagas först efter att de har dött. Det visar en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av begravningsbyrån Fonus, skriver MåBra.
De flesta vill dock lätta på sitt hjärta och det kan vara en stor blandning av hemligheter som kommer fram på dödsbädden.
Utifrån min erfarenhet så rör det sig faktiskt om både jobbiga lite mörka hemligheter, samt fina hemligheter som gärna får se dagens ljus. Detta är såklart väldigt individuellt och gör det svårt att säga att en specifik typ är vanligare än någon annan men jag tycker nog ändå att de fina hemligheterna överväger, såsom var de hemliga svampställena finns eller något gammalt familjerecept som förts vidare från tidigare generationer, säger begravningsentreprenören Conny Sohlberg på Fonus till Måbra.
Det finns dock vissa saker som man hellre tar med sig ner i graven än avslöjar.
Eventuella barn som inte familjen vetat om, gamla kärlekar eller äktenskap man aldrig berättat om, även om dessa hemligheter ändå faktiskt inte är speciellt vanliga, säger Conny Sohlberg och fortsätter, till viss del kan vi här även räkna in vårt digitala liv då det visar sig att färre vill att digitala chattar och spår ska delas med familjen efter ens bortgång, jämfört med fysiska spår såsom handskrivna brev och liknande som kan delas vidare genom generationer och sparas som släktklenoder.
Men att gå genom livet och bära på hemligheter, som att vara otrogen, ha en hemlig fantasi eller ha ett brott på sitt samvete, kan vara tärande och tungt och påverka oss mycket, säger psykologen David Waskuri till MåBra.
I många fall kan det vara bättre att berätta långt tidigare än att bära med sig hemligheten in i döden. Mår man väldigt dåligt av att hålla hemligheten är det bra att få ut den på ett bra sätt.
Det finns ofta en lättnad i att få ut sin hemlighet men det kan göras på många sätt. Du kan skriva om den eller välja att berätta om den till någon som Du verkligen litar på, som Du känner Dig trygg med och som inte dömer Dig, tipsar psykologen.
29 januari är den 29e dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 336 dagar av året (337 under skottår).
Flaggdagar
Danmark Danmark: Flottans ordensdag (militär flaggdag)
Namnsdagar
Nuvarande, Diana
Föregående i bokstavsordning
Diana, Namnet infördes 1986 på 11 mars, men flyttades 1993 till 3 november (alltså från 11 mars till 3 november) och 2001 till dagens datum.
Valerie, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
Valerius, Namnet fanns, till minne av en spansk biskop och helgon, på dagens datum fram till 1901, då det utgick till förmån för Valter.
Valter, Namnet infördes på dagens datum 1901, då det ersatte Valerius, och fanns där fram till 2001 då det istället flyttades till 17 augusti.
Vilma, Namnet infördes 1986 på 26 maj. 1993 flyttades det till dagens datum, men flyttades 2001 tillbaka till 26 maj.
Volter, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
Föregående i kronologisk ordning
Före 1901, Valerius
1901–1985, Valter
1986–1992, Valter, Valerie och Volter
1993–2000, Valter och Vilma
Från 2001, Diana
I föregående i revideringar
1929, Valter
1950, Valter
1964, Valter
1973, Valter, Volter
1989, Valter, Volter
1995, Valter, Volter
2000, Valter, Volter
2005, Valter, Volter
2010, Valter, Volter
2015, Valter, Volter
2020, Valter, Volter
Händelser
904, Sedan Leo V har blivit avsatt och mördad året före väljs Sergius III till påve.
1801, Den tysk-svenske kompositören Johann Christian Friedrich Haeffners opera Renaud, som bygger på den italienske renässansdiktaren Torquato Tassos epos Det befriade Jerusalem från 1581, uruppförs på Operan i Stockholm.
1819, Sveriges kung Karl XIV Johan stadfäster den Wallinska psalmboken, som, med tillägg 1921, tillsammans med Haeffners koralbok kommer att gälla för svenska kyrkan fram till 1937, då en ny psalmbok antas.
1820, Vid Georg IIIs död efterträds han som kung av Storbritannien av sin son Georg IV. Denne har i praktiken varit landets regent sedan 1811, då hans far omyndigförklarades på grund av galenskap.
1850, Sveriges genom tiderna värsta snöstorm, som går till historien som ”Yrväderstisdagen”, rasar och medför att över 100 personer omkommer.
1861, Kansas blir den 34e delstaten som upptas i den amerikanska unionen
1904, Den svenska sportklubben Västerås SK grundas. Stockholms första fasta biograf öppnas i Blancheteatern vid Hamngatan. Biografutvecklingen går sedan mycket snabbt och redan året därpå finns det tio biografer i staden och 1909 tjugofem stycken.
1906, Vid Kristian IXs död efterträds han som kung av Danmark av sin 62-årige son Fredrik VIII
1918, Svenska brigaden, som är en svensk frivilligkår, bildad för att bistå den vita sidan i det finska inbördeskriget, håller sitt första möte i Stockholm.
1925, Josef Stalin, som har tagit makten som det sovjetiska kommunistpartiets generalsekreterare efter Vladimir Lenins död året före avskedar Lev Trotskij från posten som Sovjetunionens krigskommissarie, eftersom splittring har uppstått mellan dem båda. Knappt tre år senare utesluts Trotskij ur partiet och avskedas från alla sina uppdrag och 1929 tvingas han gå i landsflykt.
1949, Det kommunistiska ekonomiska samarbetsorganet Comecon grundas som en motvikt mot den amerikanska Marshallhjälpen. Fram till upplösningen 1991 fungerar det som ekonomiskt samarbetsorgan mellan kommunistiskt styrda länder, vars främsta uppgift blir att samordna deras femårsplaner.
1959, Det första Melodifestivalen hålls på Cirkus, Stockholm.
1964, Olympiska vinterspelen 1964 invigs i Innsbruck av Österrikes förbundspresident Adolf Schärf. Spelen avslutas 9 februari.
1966, Dag Hammarskjöldbiblioteket, som är avsett för internationella frågor och samarbetssträvanden, invigs som en specialavdelning av Uppsala stadsbibliotek.
1974, Den svenska bensinransoneringen, som infördes den 8 januari på grund av den rådande oljekrisen, upphör.
1979, Den 16-åriga amerikanska skolflickan Brenda Ann Spencer skjuter ihjäl två och skadar åtta skolbarn samt en väktare, när hon skjuter med sitt gevär från sitt fönster mot en skola i San Diego i Kalifornien.
1980, Det svenska Transportarbetareförbundets ordförande Hans Ericson tvingas avgå efter kontroverser kring hans semesterresa till Kanarieöarna 1975–1976.
1981, Högsta domstolen avkunnar dom i det så kallade skattefjällsmålet om vem som äger rättigheterna till de så kallade skattefjällen i norra Jämtland, om samerna i området har några rättigheter utöver vad som finns i rennäringslagstiftningen och om denna lagstiftning strider mot grundlagsförbudet mot diskriminering. Enligt domen ägs fjällen av staten, medan samerna inte har några extra rättigheter och lagstiftningen inte strider mot grundlagen.
1990, En månadslång konflikt inom den svenska banknäringen medför att de större svenska bankerna stänger sina kontor.
1996, Den svenska radiostationen Rix FM lanseras efter att nätverken Z-Radio och Rix har slagits samman.
2006, I den andra omgången av årets presidentval i Finland blir utmanaren Sauli Niinistö (med 48,2% av rösterna) besegrad av den sittande presidenten Tarja Halonen (51,8%), som därmed bekläder ämbetet för en ny sexårsperiod. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds ordförande Anna Sjödin grips av polis efter att hon har bråkat med en dörrvakt vid krogen Crazy Horse i centrala Stockholm. Tillsammans med det faktum att en 17-åring hösten innan har blivit serverad alkohol på krogen och strax därefter drunknat i Nybroviken, leder denna händelse till att krogen senare under året förlorar både sitt hyreskontrakt och serveringstillstånd och tvingas stänga. Den 7 april åtalas Sjödin för våld mot tjänsteman, våldsamt motstånd, förolämpning och egenmäktigt förfarande.
Födda
1499, Katharina von Bora, sachsisk nunna, gift med munken och reformatorn Martin Luther
1688, Emanuel Swedenborg, svensk författare, naturvetenskapsman och mystiker
1706, Carl Reinhold Berch, svensk numismatiker och ämbetsman
1749, Kristian VII, kung av Danmark och Norge 1766-1808
1778, John Williams, amerikansk militär, diplomat och politiker, senator för Tennessee 1815–1823
1799, Leonard Wilcox, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator för New Hampshire 1842–1843
1802, John S Barry, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1842–1846 och 1850–1852
1835, Susan Coolidge, amerikansk författare
1843, William McKinley, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Ohio 1892–1895, USAs president 1897-1901
1849, Newton C Blanchard, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Louisiana 1904–1908
1856, Vitalis Norström, svensk filosof och akademisk lärare, ledamot av Svenska Akademien 1907-1916
1860, Anton Tjechov, rysk författare
1861, William M Butler, amerikansk republikansk politiker, senator för Massachusetts 1924–1926
1862, Frederick Delius, brittisk kompositör
1866, Romain Rolland, fransk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1915
1868, Leonard Typpö, finländsk diktare, riksdagsman och lantbrukare
1876, Emile Stiebel, svensk operasångare och skådespelare
1877, Georges Catroux, fransk armégeneral och politiker, Davida Hesse, svensk operasångerska
1878, Walter F George, amerikansk demokratisk politiker, senator för Georgia 1922–1957
1880, W C Fields, amerikansk skådespelare och komiker
1884, Rickard Sandler, svensk socialdemokratisk politiker och folkhögskolelärare, Sveriges finansminister 1920, statsminister 1925–1926 samt utrikesminister 1932–1936 och 1936–1939, landshövding i Gävleborgs län 1941–1950
1901, Mary Eaton, amerikansk dansös och skådespelare
1905, Barnett Newman, amerikansk konstnär
1915, Victor Mature, amerikansk skådespelare
1916, Claes Egnell, svensk utövare av modern femkamp och sportskytte, mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1945
1918, John Forsythe, amerikansk skådespelare
1921, Gotha Andersen, dansk skådespelare
1925, Karin Miller, svensk skådespelare
1926, Abdus Salam, pakistansk teoretisk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1979
1931, Ferenc Mádl, ungersk politiker, Ungerns president 2000–2005
1933, Sacha Distel, fransk jazzmusiker och -sångare
1940, Katharine Ross, amerikansk skådespelare
1942, Arnaldo Tamayo Méndez, kubansk kosmonaut, Laila Novak, svensk fotomodell, mannekäng och skådespelare
1945, Donna Caponi, amerikansk golfspelare, Jim Nicholson, nordirländsk politiker, Tom Selleck, amerikansk skådespelare
1946, Tomas Pontén, svensk skådespelare
1947, Linda B Buck, amerikansk biolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2004, David Byron, brittisk rocksångare i gruppen Uriah Heep
1948, Marc Singer, amerikansk skådespelare
1949, Birger Schlaug, svensk miljöpartistisk politiker, språkrör för Miljöpartiet 1985–1988 och 1992–2000
1953, Richard Younger-Ross, brittisk parlamentsledamot för Liberaldemokraterna 2001–2010
1954, Terry Kinney, amerikansk skådespelare, Oprah Winfrey, amerikansk tv-programledare och skådespelare
1957, Heléne Perback, svensk dansare
1958, Leif Andrée, svensk skådespelare
1960, Greg Louganis, amerikansk simhoppare, fyrfaldig olympisk guldmedaljör
1962, Olle Bälter, svensk forskare inom datalogi, docent vid Kungliga Tekniska högskolan, Lee Terry, amerikansk republikansk politiker, Olga Tokarczuk, polsk författare och psykolog, mottagare av Nobelpriset i litteratur 2018, Nicholas Turturro, amerikansk skådespelare
1965, Richard Carlsohn, svensk musikalartist och skådespelare, Dominik Hašek, tjeckisk ishockeyspelare
1968, Edward Burns, amerikansk skådespelare, manusförfattare och regissör
1970, Heather Graham, amerikansk skådespelare
1975, Sara Gilbert, amerikansk skådespelare
1979, Marvin Agustin, filippinsk skådespelare, Andrew Keegan, amerikansk skådespelare, Ken Ring, svensk rappare
1982, Adam Lambert, amerikansk sångare, skådespelare och låtskrivare
Avlidna
1119, Gelasius II, född Giovanni Coniulo, påve sedan 1118
1289, Jens Dros, dansk kyrkoman, ärkebiskop i Lunds stift sedan 1280
1696, Ivan V, 29, tsar av Ryssland sedan 1682
1722, Carl Gustaf Rehnskiöld, 70, svensk fältmarskalk, generalguvernör och greve
1737, George Hamilton, 70, brittisk fältmarskalk
1743, André Hercule de Fleury, 89, fransk statsman och kardinal, Frankrikes premiärminister sedan 1726
1820, Georg III, 81, kung av Storbritannien sedan 1760 och av Irland 1760–1801
1829, Paul Barras, 73, fransk militär, politiker och revolutionär
1837, Aleksandr Pusjkin, 37, rysk författare
1842, Nathan F Dixon I, 67, amerikansk politiker, senator för Rhode Island sedan 1839
1848, John Winston Jones, 56, amerikansk demokratisk politiker
1860, Ernst Moritz Arndt, 90, tysk professor i historia, diktare och kompositör
1891, William Windom, 63, amerikansk republikansk politiker, senator för Minnesota 1870–1871, 1871–1881 och 1881–1883 USAs finansminister 1881 och 1889–1891
1899, Alfred Sisley, 59, fransk målare inom impressionismen
1906, Kristian IX, 87, kung av Danmark sedan 1863
1912, Herman Bang, 54, dansk författare och journalist
1919, Richard Bergh, 60, svensk konstnär
1933, Sara Teasdale, 48, amerikansk poet och kulturpersonlighet
1934, Fritz Haber, 65, tysk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1918
1948, Aimone av Aosta, 47, italiensk prins, titulärkung av Kroatien 1941–1943
1954, Ole H Olson, 81, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1934–1935
1962, Fritz Kreisler, 86, österrikisk violinist
1963, Robert Frost, 88, amerikansk poet
1964, Alan Ladd, 50, amerikansk skådespelare
1969, Allen Dulles, 75, amerikansk jurist och underrättelsechef
1970, Basil Liddell Hart, 74, brittisk officer och militärhistoriker
1974, H E Bates, 68, brittisk journalist, författare och manusförfattare, mest känd för bokserien Majs ljuva knoppar
1977, Freddie Prinze, 22, amerikansk skådespelare
1979, Birgit Sergelius, 71, finlandssvensk skådespelare
1986, Leif Erickson, 74, amerikansk skådespelare
1987, Gerhard Klopfer, 81, tysk nazistisk politiker
1992, Willie Dixon, 76, amerikansk musiker
1993, Eva Remaeus, 42, svensk skådespelare, mest känd i rollen som Eva i Fem myror är fler än fyra elefanter, Gustav Hasford, 45, amerikansk författare.
1994, Ulrike Maier, 26, österrikisk alpin skidåkare
1995, Karl-Erik Forsgårdh, 75, svensk skådespelare
2003, Natalia Dudinskaja, 90, rysk ballerina och balettlärare, Frank Moss, 91, amerikansk demokratisk politiker, senator för Utah 1959–1977
2004, Janet Frame, 79, nyzeeländsk författare, Bo Sehlberg, 59, svensk journalist, fotograf och chefredaktör
2006, Nam June Paik, 73, koreansk-amerikansk konstnär
2008, Bengt Lindström, 82, svensk konstnär
2010, Mikael Reuterswärd, 45, svensk äventyrare
2011, Milton Babbitt, 94, amerikansk kompositör
2012, François Migault, 67, fransk racerförare, Oscar Luigi Scalfaro, 93, italiensk politiker, Italiens president 1992–1999
2014, Lars Andreas Larssen, 78, norsk skådespelare
2015, Colleen McCullough, 77, australisk författare, Rod McKuen, 81, amerikansk poet, kompositör och sångare, Kel Nagle, 94, australisk golfspelare
Det är en mänsklig rättighet i vårt land att få tro på det vi vill. Därför ska ingen tala om för oss att det vi tror eller inte tror är fel, vare sig de är präster, föräldrar, lärare eller vänner. Vi ska tro på oss själva och ta till oss av det som känns rätt bland världens många olika kloka tankar.
Vilken person styr mig allra mest?
Det finns något speciellt i oss människor och i allt levande runt omkring oss. Ett slags kraft och kärlek som är vår bästa vän och som aldrig lämnar oss. Men vi kan bara lära känna den genom att lyssna noga till vårt eget hjärta.
Vad säger mitt hjärta idag?
Om vi är ledsna, om någonting svårt har hänt och det känns som att vi aldrig kommer att bli glada igen, var inte rädda och tappa inte modet. Allt vi har mött under våra år på jorden och kommer att möta har något slags mening, fastän vi kanske inte förstår det just nu. Livet vill alltid lagas och läkas.
Vad har ordnat upp sig i mitt liv?
Gud är ingen skäggig farbror på ett moln långt borta i yttre rymden utan Gud är kärlek. Oavsett vilka vi är och vad vi har gjort så finns den kärleken hos oss. Och ingenting kan skilja oss från den hur många misstag vi än gör i livet. Det enda vi behöver göra är att våga tro på den.
Vem tror jag att Gud är?
När människor och länder krigar mot varandra så borde vi inte skylla på Gud. Vi måste alla vara med och göra den här världen bättre. Inom buddhismen säger man att livets mål och mening alltid är att försöka stoppa ondskan och lidandet.
Vad kan jag göra för att göra världen bättre idag?
Det är väldigt lätt att säga åt andra människor vad de ska göra. Men det är svårare att försöka göra det bästa i sitt eget liv. Idag ska vi inte förändra någon annan än oss själva. Istället kan vi försöka behandla andra som vi själva vill bli behandlade.
Hur vill jag att andra ska vara mot mig?
Drygt en miljon svenskar lever med obesitas, vilket orsakar en rad allvarliga sjukdomar. Trots detta är det många patienter som inte får den hjälp de behöver. Stigmatiseringen lever kvar.
Obesitas är en kronisk sjukdom som kräver långsiktig behandling och uppföljning, något som WHO fastslog redan 1997.
Sjukdomen leder till många andra sjukdomar och påverkar oss mycket negativt. Dels är det tyngden i sig men framför allt de metabola faktorerna från fettväven som inverkar negativt på kroppen, säger Niclas Abrahamsson, överläkare på endokrin- och diabetessektionen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Det är idag cirka 1,2 miljoner svenskar som lever med obesitas, det vill säga med ett BMI över 30. Av dessa är det 350 000–400 000 personer som har en svår obesitas med ett BMI över 35.
Det innebär att 15–20% av befolkningen har fetma och går man ner till övervikt med BMI 25 och uppåt så är det halva befolkningen.
Vem som drabbas av obesitas avgörs av många olika bakgrundsfaktorer. Forskningen visar att genetiken spelar in, men inte exakt hur.
Det är inte bara en utan många gener som har betydelse. Vi säger att obesitas ärvs polygent, det vill säga har man två överviktiga föräldrar vet man att det är stor risk att barnet också blir överviktigt. Genetiken samspelar i hög grad med miljö- och levnadsvanor och eftersom du påverkas mycket av din familjs sätt att leva är det svårt att se vad som är arv och vad som är levnadsmönster.
Obesitas kan orsaka många sjukdomar. Några av de vanligaste är typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer. Ju högre övervikt desto större risk för dessa sjukdomar.
Vi ser också mycket ledförslitningar, artros i knän, höfter och fötter och det är mycket psykiatrisk sjuklighet kopplat till övervikt.
Men att bära på några kilon extra behöver inte vara sjukdomsalstrande, förklarar Niclas Abrahamsson.
Mellan BMI 25 och 30 (övervikt) är det komplext, det mesta tyder på att ju högre BMI desto värre följder, men det kommer någon studie då och då som visar att några kilon extra skyddar mot t ex hjärtinfarkt och stroke. Har Du ett BMI över 30 är det otvetydigt att det får negativa konsekvenser och ett BMI över 50, det är lika farligt som att röka ett paket cigaretter om dagen i hela Ditt liv.
Farligast är det fett som sätter sig på buken eftersom det påverkar hjärta och lever i större utsträckning. Bukfett är vanligare för män, för kvinnor sätter sig i stället extra kilon ofta kring höfter, lår och rumpa.
När fettet lagras kring buken samlas mer fett inne i tarmen och går in i blodomloppet och påverkar kärl, lever, blodfetter och blodtryck mycket negativt, säger Niclas Abrahamsson.
Han förklarar att de flesta kortvarigt kan gå ner i vikt med någon bantningskur men att kroppen automatiskt försöker att återgå till den tidigare vikten när man börjar äta normalt igen.
Det verkar som att det finns någon form av viktminne som gör att det är väldigt svårt att gå ner i vikt. Efter många tusen år har kroppen blivit effektiv på att lagra upp fett, och genom att reglera basalmetabolismen försöker den sträva efter att ta tillbaka den gamla vikten. Därför väger man snarare några kilo extra efter en bantningskur.
Därav kan det vara svårt för patienter med ett högt BMI att själva ta sig förbi den viktplatå som uppstår, det går helt enkelt inte att gå ner i vikt.
Fetma är ingen kurbehandling. Mediciner och behandling mot obesitas måste ses på samma sätt som mediciner mot andra kroniska sjukdomar. De mest effektiva läkemedlen ingår idag inte i högkostnadsskyddet eftersom Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV, är rädda för att det skulle bli för dyrt när så många personer skulle använda detta.
Niclas Abrahamsson tror att Socialstyrelsens riktlinjer för obesitas som är på gång är av stor betydelse för att vården ska ta sitt ansvar för sjukdomen.
Det är jättemånga patienter som har svårt att få hjälp. Det är väldigt lite vård som erbjuds, trots att det är en sjukdom som man ser direkt.
Anledningen till att sjukdomen inte riktigt tas på allvar som den sjukdom den är, tror han beror på fördomar som är djupt rotade.
Det finns en stigmatisering som lever kvar sedan länge, att övervikt och fetma beror på dålig karaktär och att personen är lite lat och inte orkar banta, lite som vi såg på missbruk tidigare. Men vi lyckades få samhället att förstå att alkoholism är en sjukdom. Det är även obesitas.
Det är i första hand till vårdcentralen som patienter med obesitas ska vända sig för att få hjälp med viktminskning och eventuellt remiss vidare.
Patienten ska få en individuell handlingsplan med realistiska mål för viktkontroll. Steg ett är att träffa dietist och fysioterapeut och gå igenom livsstilsfaktorerna och se vad som kan ändras. Gör man det tidigt finns det chans att man lyckas vända förloppet. Om vårdcentralen inte tar problemet på allvar kan man i värsta fall behöva byta vårdcentral.
Niclas Abrahamsson tycker att det bör göras nya hälsoekonomiska bedömningar eftersom det finns stora vinster med att befolkningen inte fortsätter att gå upp i vikt.
Vi vet att det räcker med några kilon för att förbättra metabola faktorer rejält och minska risken för sjukdomar. Det absolut viktigaste på samhällsnivå är att undvika att människor går upp i vikt, det finns mycket vinst att hämta här. Det behövs mer resurser till obesitasvården eftersom den är så obefintlig. Nu finns det läkemedel som är effektiva för att gå ner i vikt, då är det rimligt att de blir subventionerade, säger han.
Vilka vaccin Du behöver inför en utlandsresa beror bland annat på vilka länder Du ska besöka, vad Du ska göra på resan och vilket skydd Du redan har.
Japansk encefalit orsakas av ett virus som sprids till människa via myggstick i Asien. Sjukdomen startar oftast med influensaliknande symtom och kan ge hjärninflammation, som i sin tur kan orsaka kramper och förlamningar. Valneva Sweden AB, 105 21 Stockholm
Boka en tid hos en vaccinatör så snart Du har bokat resan. Ibland behövs flera doser av ett vaccin som tas med några veckors mellanrum, därför är det bra att vara ute i god tid.
Det kan även vara bra att fylla på det grundskydd, alltså de vaccin som Du fått när Du var liten. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla resenärer har ett grundskydd, vilket motsvarar vaccination mot, stelkramp, difteri och polio.
För stelkramp och difteri rekommenderas påfyllnadsdoser vart 20e år.
Om Du inte blivit vaccinerad mot eller haft mässling bör Du även överväga denna vaccination. Detsamma gäller påssjuka och röda hund, då dessa tre sjukdomar fortfarande cirkulerar i många länder i världen.
Om Du är i riskgrupp för att drabbas av allvarlig influensa och/eller covid19, kan Du även behöva vaccinera Dig mot dessa.
Magproblem och diarré är en vanlig anledning till en förstörd semester och orsakas oftast av bakterier tex campylobacter, ETEC, salmonella eller shigella. En annan orsak till diarré kan vara kolerabakterien. Valneva Sweden AB, 105 21 Stockholm
Vaccination mot TBE, fästingburen encefalit, rekommenderas till personer som ofta befinner sig i riskområden och till personer som vistas mycket i skog och mark i områden med hög smittrisk. Om man ska vistas inom våt- eller skogsområden i Finland (framförallt Åland), Baltikum eller Centraleuropa, rekommenderas också vaccination mot TBE.
Om Du inte vet vilka vaccinationer Du fått kan Du försöka leta upp Din journal på det stället Du blivit vaccinerad. Om möjligheten finns kan Du även fråga Dina föräldrar vilka vaccin Du fick som liten.
Hos Folkhälsomyndigheten kan Du också ta del av en tabell som visar nuvarande och tidigare svenska vaccinationsprogram. Du kan även fråga Din vaccinatör om det eventuellt är något vaccin Du bör fylla på.
Vilka vaccin man behöver inför en resa beror lite olika saker, bland annat:
Till vilket land Du ska resa.
Var i landet Du ska befinna Dig. Ska Du t ex, stad, landsbygd, södra eller norra delen av landet?
Ta gärna med Din resplan till Din vaccinatör.
Vad Du ska göra i landet. Ska Du t ex leva under enkla hygieniska förhållanden eller arbeta i flyktingläger kan Du behöva vissa vaccin som ”vanliga” turister inte behöver.
Hur länge Du ska vara borta. Ju längre man är på ett resmål desto större blir risken att drabbas av sjukdomar som finns i landet.
Diskutera dessa punkter med Din vaccinatör.
Annat som Din vaccinatör kan behöva veta om Dig:
Din ålder
Om Du har några allergier
Om Du har någon sjukdom
Om Du är gravid
Här är några exempel på sjukdomar som Du kan behöva vaccinera Dig mot inför en resa:
Gula febern är en allvarlig infektionssjukdom som sprids via myggor. Sjukdomen finns i delar av Afrika och Sydamerika. Vissa länder kräver att Du har ett intyg om vaccination mot gula febern för att få resa in i landet.
Hepatit A en inflammation i levern som orsakas av ett virus. Smittar oftast genom mat och dryck, kan även smitta mellan människor vid nära kroppskontakt.
Hepatit B är en inflammation i levern som orsakas av ett virus. Smittar via kontakt med blod eller andra kroppsvätskor från en smittad person.
Japansk encefalit orsakas av ett virus och överförs av mygg i stora delar av östra Asien och Sydostasien. Sjukdomen är ovanlig bland turister, men vissa personer rekommenderas ändå vaccination mot japansk encefalit om de ska resa på landsbygd eller befinna sig i områden där ökad risk finns. Sjukdomen kan i värsta fall leda till allvarlig hjärninflammation.
Kolera är en smittsam magtarmsjukdom som bland annat sprids via förorenat vatten eller mat. Sjukdomen finns i länder/områden där vatten- och avloppsreningen fungerar dåligt. Mot kolera finns effektivt vaccin.
Meningokocker är bakterier som kan orsaka hjärnhinneinflammation och som framför allt finns i delar av Afrika. Inför pilgrimsfärden, Hajj, till Saudiarabien, krävs vaccination mot meningokocksjukdom för inresan.
Rabies är en mycket allvarlig virusinfektion i centrala nervsystemet. Sjukdomen finns över nästan hela världen och kan överföras från djur till människor genom saliv vid bett, framförallt av smittade hundar. Vaccination rekommenderas personer som löper ökad risk att exponeras för rabiesvirus.
Tyfoidfeber är en bakteriesjukdom. De flesta blir smittade via dryck eller mat som blivit förorenat med bakterien. Indien, Bangladesh och länder i Mellanöstern är de vanligaste smittländerna. Sjukdomen leder bland annat till svår feber.
Vissa saker som hör ihop med höst och vinter kallar vi traditioner. De kan vara Mårtensafton, pepparkaksbak och nyårsfirande. Andra kallar vi obehag. Dit hör definitivt halsont. Ofta försvinner smärtan av sig själv inom några dagar, även om det känns längre än så. Andra gånger behöver vi läkarvård. Men varför får vi ont i halsen?
Det finns många anledningar till att vi får ont i halsen under höst och vinter. Vi tillbringar t ex mer tid inomhus och umgås närmare andra människor. Torr luft och lägre temperatur bidrar också till att olika sjukdomar som beror på virus sprids lättare.
Till så kallade virusinfektioner hör bland annat:
Förkylning, Du får ofta snuva, hosta och feber i samband med halsont.
Luftrörskatarr, börjar ofta som en förkylning. Du får hosta och ibland ont i halsen, snuva och feber.
Influensa, förutom ont i halsen får du bland annat hög feber, huvudvärk och muskelvärk.
Körtelfeber, gör att Du får väldigt ont i halsen och huvudet, svullna lymfkörtlar, feber och känner Dig trött.
Virus är den vanligaste orsaken till att vi behöver vara hemma från jobb och skola. Men vissa bakterier kan också göra att vi blir sjuka och får ont i halsen.
Några sådana sjukdomar är:
Scharlakansfeber, är vanligast hos små barn. De får ont i halsen, röda kinder och blir bleka runt munnen.
Halsfluss, kan bero både på virus och bakterier. Halsmandlarna blir väldigt svullna och röda och får ofta vita prickar. Det är också vanligt att lymfkörtlarna svullnar. Beror Din halsfluss på bakterier brukar Du inte ha hosta eller snuva, men feber är vanligt.
Halsböld, innebär att det bildats var vid halsmandeln. Du får väldigt ont på ena sidan av halsen, svårt att gapa, svälja och prata. Om du tror att Du har halsböld bör Du söka vård omedelbart.
Röd och svullen hals behöver inte vara sjukdom alls
Du behöver inte vara sjuk för att ha ont i halsen. Det finns andra anledningar, som:
Halsbränna, viss mat och dryck, t ex feta eller kryddstarka rätter, alkohol och kaffe kan göra att Du får sura uppstötningar, ont i mage och hals.
Kall luft, kan torka ut slemhinnorna i halsen och göra dem irriterade. Försök att andas genom näsan om Du motionerar utomhus.
Stämbandsinflammation, beror på att Du har överansträngt Dina stämband, kanske genom att skrika eller sjunga högt. Då får Du både ont i halsen och blir hes.
Att ha ont i halsen är aldrig kul. Oavsett orsak. Om Du inte vet, vad Ditt halsonda beror på, om det aldrig verkar gå över, eller, om Du har väldigt ont, bör Du kontakta en läkare för att få råd och hjälp.
Efter skräckräkningen, flera tecken talar för lägre elfakturor under resten av vintern.
I söder kan januarinotan bli lägre än samma månad i fjol.
Decemberräkningen, bara för elen (exklusive elnätsavgift och elskatt), landade i södra Sverige på i grova slängar 7 000–8 000 kronor baserat på en villakund som förbrukar cirka 20 000 kWh på ett år och har ett rörligt elavtal. I norra halvan av landet var motsvarande siffra närmare 6 000 kronor, inklusive moms och bolagens påslag, rekordhöga siffror över hela linjen.
Men det värsta kan vara över, för den här vintern i alla fall, om prognoserna slår rätt. På elbörsen Nord Pool ser snittpriset för januari, två tredjedelar in i månaden, ut att landa kring en krona per kWh eller lägre i alla elområden, jämfört med 2–3 kronor i december.
Januariräkningen, inklusive elbolagens påslag och moms, ser därför i nuläget ut att hamna på ungefär halva decembernotan, strax över 3 000 i söder (elområde 3 och 4) och något under 3 000 i norr (elområde 1 och 2).
I södra Sverige är det till och med billigare än förra vinterns januari, men mer än dubbelt så dyrt i Norrland.
Även resten av vintern, till och med mars månads elräkningar, ser sörlänningarna ut att kunna andas ut något. Enligt elhandelsbolaget Godels prognoser bedöms snittfakturan för villakunden i de två sydliga elprisområdena hamna på i genomsnitt strax under 4 000 kronor per månad för januari till och med mars, vilket är i nivå med samma månader i fjol. I norr landar motsvarande snittfakturor på runt 2 800 kronor i månaden, betydligt högre än förra året.
Prognoserna baseras bland annat på priset på de elkontrakt som handlas på Nasdaqs terminsmarknad, som i sin tur baseras på gaspriset i Europa, milda väderprognoser, minskad elförbrukning och god tillgång till elproduktion.
Även att den franska kärnkraften kommit gång gör att marknaden tror på ett nytt betydligt lägre prisläge. Marknaden är dock fortsatt väldigt svårbedömd med priser som varierar kraftigt både upp och ner, skriver Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning, i ett mailsvar till Tidningarnas Telegrambyrå.
Vid sidan av den rena elräkningen tillkommer elnätsavgift och elskatt, som faktureras separat.
Halverad räkning
Räkneexemplen nedan baseras på en villakund som gör av med 20 000 kWh per år. Priset inkluderar elbolagets påslag plus moms, däremot inte elnätsavgiften och elskatt som faktureras separat.
I december landade elräkningen i:
Elområde 4 på 7 700 kronor
Elområde 3 på 7 600 kronor
Elområde 1 och 2 på 5 800 kronor.
Prognosen, enligt terminsmarknaden och prisutvecklingen hittills i januari, för januari till och med mars i snitt per månad i:
Elområde 4 på 3 900 kronor
Elområde 3 på 3 700 kronor
Elområde 1 och 2 på 2 800 kronor.
På ett möte i Buenos Aires i veckan ska de två största ekonomierna i Sydamerika, Brasilien och Argentina, inleda diskussioner kring en gemensam valuta.
Planen är att också bjuda in andra latinamerikanska länder till samtalen framöver, rapporterar Financial Times, som har intervjuat Argentinas ekonomiminister Sergio Massa.
Förhoppningen är att en gemensam valuta, som Brasilien vill ska få namnet "sur" (syd), ska ge en skjuts till handeln i regionen och minska beroendet av dollarn.
Tanken är att "sur" i ett första skede ska finnas parallellt med den brasilianska realen och argentinska peson.
Om hela Latinamerika ansluter till valutan skulle den nya valutaunionen stå för runt 5% av globalt BNP, enligt Financial Times beräkningar. Eurozonen är världens största valutaunion och står för runt 14% av globalt BNP mätt i dollar.
Sergio Massa påpekar dock för FT att det förmodligen kommer att ta många år att få till projektet.
Minst 24 av landets kommuner öppnar för ny kärnkraft på egen mark, nu när det blir fritt fram att bygga ny elproduktion.
Företrädesvis ligger de positiva kommunerna i södra Sverige och är styrda av Moderaterna, visar en enkät.
Härom veckan beslutade regeringen om att föreslå en ändring i lagen som tar bort förbudet att bygga ny kärnkraft på andra platser än där reaktorer redan finns i dag, det vill säga Ringhals, Oskarshamn och Forsmark.
Tidningarnas Telegrambyrå har i en enkät frågat samtliga 290 kommuner, "Kan Ni tänka er att bygga kärnkraft i Er kommun?".
132 har svarat. 18% eller 24 kommuner svarar ja på den frågan. Hälften säger nej medan resten, 32% svarar "vet ej".
Vi behöver stabil elkraft, vi har ju mycket vindkraft här uppe, säger Pernilla Färlin, moderat kommunstyrelseordförande i Ljusdal.
Och jag är moderat, och vi ger ju stöd till kärnkraft, fortsätter hon men tillägger att frågan inte varit uppe till diskussion i kommunen.
Det udda med jasvaret från Ljusdal är att det är en norrländsk kommun. Älvdalen i norra Dalarna, invid norska gränsen, har också svarat jakande, annars ligger alla i södra halvan av landet. Däremot är det typiska med Pernilla Färlins svar att hon är moderat eller borgerlig politiker och alltså går i linje med partiets uppfattning.
20 av 24 jasvar kommer från kommuner som på något vis styrs av en koalition av de mest kärnkraftsvänliga partierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.
Jag tänker på den energisituation vi har i Sverige och ute i Europa. Då måste vi hjälpas åt. Och då kan vi inte sitta och säga nej och skjuta på frågan till någon annan. Och jag ser stora fördelar lokalt och regionalt med arbetstillfällen och annat. Här finns egentligen bara vinnare, säger Roger Fredriksson (M), kommunstyrelsens ordförande i Ronneby.
Diskussionen har varit uppe tidigare i kommunen. Och Fredriksson pekar också på fördelen av närheten till bra elinfrastruktur i närliggande Karlshamn och det oljeeldade svenska reservaggregatet.
Större kärnkraftsreaktorer, liksom även de större varianterna av så kallade små modulära reaktorer (SMR), kan inte byggas var som helst, det krävs någon form av kylvatten. I dag ligger Sveriges alla kärnkraftverk vid havet, såväl de i drift som de tidigare nedlagda reaktorerna i Barsebäck invid Öresund.
Men de nya tilltänkta mindre reaktorerna är fullt möjliga att bygga på andra platser, det kan räcka med en älv eller större sjö, enligt Carl Berglöf, expert på kärnkraft vid Energiföretagen.
Det beror på storleken. De som diskuteras mest nu är de på 300 MW (större SMR), då behövs tillgång till stabil vattenkylning, säger han.
De allra minsta reaktorerna, med en effekt om ett fåtal megawatt och som även kan användas för värmeproduktion, kan däremot byggas med kylbassäng och kyltorn eller endast med luftkylning, och då blir placeringen betydligt mer flexibel, enligt Berglöf. Det öppnar för placering av kärnkraft i många kommuner som tidigare inte kommit i fråga.
Ska vi bygga kärnkraft, så är det de bäst lämpade kommunerna som det bör byggas i. Vi har ett helhetsansvar i Sverige, säger Lars Nilsson, socialdemokratisk kommunstyrelseordförande i Kristinehamn invid Vänern.
Frågan har inte alls varit uppe till diskussion i kommunen och inte förankrat. Så han svarar principiellt, i bland går diskussionen, "det är klart vi ska bygga kärnkraft men inte i vår kommun". Det håller inte riktigt, då skulle vi inte ha vattenkraft, då skulle vi inte ha vindkraft, vi skulle inte ha någonting. Så mitt svar är utifrån det, sedan kan jag förstå att folk tycker att kärnkraft kanske inte är det mest aktuella.
Andra skriftliga svar på enkäten från ledande politiker som är positivt inställda till kärnkraft i den egna kommunen, SMR skulle funka med den volym kylvatten vi har, skriver Johan Abrahamsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Mariestad vid Vänern.
Finns en majoritet för småskalig kärnkraft hos oss, skriver Harald Hjalmarsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Västervik.
Kommunerna som säger ja
Av 132 kommuner som svarat på Tidningarnas Telegrambyrås enkät svarade 24 ja på frågan, "Kan Ni tänka Er att bygga kärnkraft i er kommun?".
Askersund
Eskilstuna
Grästorp
Klippan
Kristinehamn
Kungsbacka
Kävlinge
Ljusdal
Mariestad
Norrköping
Oskarshamn
Ronneby
Sjöbo
Skurup
Svenljunga
Valdemarsvik
Varberg
Västervik
Ystad
Årjäng
Åstorp
Älvdalen
Örkelljunga
Östhammar
Nästcan hälften av alla annonsbedrägerier i Sverige begås via Facebook enligt ny statistik från polisen, rapporterar Svenska Dagbladet.
Strax under hälften av anmälningarna rör Facebook, både på Marketplace och i olika grupper. Det är en vanlig plats för bedrägerier, säger Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum, till tidningen.
Totalt 25 391 annonsbedrägerier anmäldes under 2022. Jämfört med 2021 är det en liten nedgång, men då hade antalet ökat med 50% från 2020.
Flest bedrägerier gäller affärer med elektronikprylar.
Vissa plattformar, som Facebook, verifierar inte sina användare. Det försvårar för oss, säger Lotta Mauritzson.
Facebooks ägare Meta svarar i en skriftlig kommentar till Svenska Dagbladet att de arbetar kontinuerligt för att skydda användare mot bedrägerier och att det är viktigt att vara noggrann med externa länkar och att aldrig lämna ut kort- eller bankuppgifter till främlingar.
Det är högsäsong för vinterkräksjukan. Men vad är egentligen skillnaden mellan magsjuka och vinterkräksjuka?
Och finns det något man kan göra för att skydda sig mot att bli smittad av vinterkräksjuka eller magsjuka?
Magsjuka brukar man kalla det när man fått en infektion i mag- eller tarmsystemet. Infektionen kan ha orsakats av virus, bakterier eller parasiter. Magsjuka är alltså ett slags samlingsnamn för dessa infektioner. Vinterkräksjuka är en mer specifik infektion som är orsakat av ett virus som kallas calicivirus.
Symptomen vid vinterkräksjuka brukar komma snabbt och vara intensiva. Det tar vanligtvis mellan 12 och 48 timmar från det att Du blir smittad tills Du blir sjuk, och Du blir oftast bättre inom ett till tre dygn.
De virus, bakterier och parasiter som orsakar magsjuka kan spridas genom direktkontakt med en person som är sjuk, eller via mat som hanterats av en person som är infekterad. En stor del insjuknar genom förorenat vatten eller mat, som kyckling, äggprodukter och kött. Även mat och grönsaker som är sköljda i förorenat vatten och inte har kokats kan sprida smitta, som frysta bär och grönsaker. Extra vanligt är det att drabbas på detta sätt utomlands.
Det viktigaste man kan göra för att förhindra att smittas av magsjuka är att vara noggrann med handhygienen och tvätta sig regelbundet med tvål och vatten, samt att vara uppmärksam på att bara äta väl tillagad mat.
Vinterkräksjuka brukar framför allt vara vanlig under vinterhalvåret, men man kan få det under hela året. Orsaken till att den är extra vanlig under vintern är antagligen på grund av att vi vistas mer inomhus och närmare varandra.
Tips för att minska risken för att drabbas av vinterkräksjuka:
Tvätta Dig regelbundet med tvål och vatten och torka därefter händerna noggrant
Kom ihåg att handsprit inte har någon effekt på calicivirus
Undvik i möjligaste mån kontakt med misstänkt smittade
Om Du är sjuk, undvik att laga mat till andra
Använd en egen handduk när Du är sjuk
Håll handtag och kranar rena och städa av badrummet efter varje besök
Respektera 48-timmarsregeln om Du har blivit sjuk och stanna hemma tills dess att Du inte längre smittar
Kanske tillhör Du den lyckligt lottade delen av befolkningen som inte kan bli smittad. 20% av befolkningen har nämligen en genvariant som gör att de inte kan bli smittade av den vanligaste sorten av vinterkräksjuka.
Dock har det på senare år dykt upp varianter på viruset som även kan smitta de immuna. Så helt säker kan man aldrig vara.
Du kan drabbas av vinterkräksjuka flera gånger, både som vuxen och barn. Läs mer om vinterkräksjuka hos barn. Oftast klarar Du Dig med egenvård.
Det är bra att försöka vila så mycket som möjligt, och att försöka dricka små mängder men ofta.
Om Du inte kan behålla någon vätska och samtidigt känner Dig matt och tagen, eller om Du är orolig över uttorkning till följd av vinterkräksjuka, kan Du kontakta läkare för bedömning. Äldre personer eller småbarn som har drabbats av uttorkning bör söka vård akut. Om Du är äldre eller står på vissa mediciner och blir kraftig uttorkad, ökar risken för att drabbas av njurskador.
22 januari är den 22a dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 343 dagar av året (344 under skottår).
Namnsdagar
Nuvarande, Vincent och Viktor
Föregående i bokstavsordning
Vanja, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 8 april och 2001 till 24 maj.
Veine, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 2001.
Viktor, Namnet förekom tidvis både på 6 mars, 19 april och 27 oktober före 1692, då det infördes på 22 mars. Där fanns det fram till 1993, då det flyttades till 12 mars, och 2001 till dagens datum.
Vincent, Namnet infördes på dagens datum 1901, som ersättning för den äldre namnformen Vincentius och har funnits där sedan dess.
Vincentius, Namnet fanns, till minne av Vincentius av Saragossa, en spansk diakon och martyr, död omkring 304, på dagens datum före 1901, då det utgick och ersattes av den modernare namnformen Vincent.
Föregående i kronologisk ordning
Före 1901, Vincentius
1901–1985, Vincent
1986–1992 – Vincent, Vanja och Veine
1993–2000, Vincent och Veine
Från 2001, Vincent och Viktor
I föregående i revideringar
1929, Fridolf
1950, Fridolf
1964, Fridolf
1973, Fridolf
1989, Fridolf
1995, Fridolf
2000, Fridolf
2005, Fridolf
2010, Fridolf
2015, Fridolf, Elof
2020, Elof, Fridolf
Händelser
1437, Fem dagar efter att den svenske upprorsledaren Erik Pukes bondehär har besegrat marsken Karl Knutssons yrkesarmé i slaget vid Hällaskogen sluts ett stillestånd mellan dem i Skultuna. Erik Puke blir dock genom svek fängslad av Karl Knutsson och avrättas i början av februari. Därmed är hans uppror över.
1901, När Storbritanniens regerande drottning Viktoria dör efter 63 år på tronen blir hennes son Edvard VII kung av Storbritannien
1905, Blodiga söndagen äger rum i Sankt Petersburg.
1912, Den svenske författaren August Strindberg uppvaktas på sin 63-årsdag av 10 000 personer i ett fackeltåg utanför sin bostad. Han får ett alternativt Nobelpris efter en insamling. Strindberg avlider knappt fyra månader senare.
1924, Ramsay MacDonald blir Storbritanniens premiärminister, vilket är första gången landet får en regering ledd av Labourpartiet.
1932, Den svenske nazistledaren Birger Furugård talar inför 6 000 människor på Hötorget i Stockholm, när de svenska nazisterna håller sitt första offentliga möte.
1934, Uruppförandet av Lady Macbeth från Mzensk ägde rum.
1963, Den västtyske förbundskanslern Konrad Adenauer och den franske presidenten Charles de Gaulle undertecknar det så kallade Élysée-fördraget i Élyséepalatset i Paris. Fördraget blir en milstolpe i relationerna mellan Frankrike och Tyskland och ses som slutpunkten på den månghundraåriga arvfiendskapen mellan länderna. Det träder i kraft 2 juli samma år.
1973, Den tidigare amerikanske presidenten Lyndon B Johnson avlider.
1973, USAs högsta domstol meddelar domslut i fallen Roe v Wade och Doe v Bolton, vilket innebar att abort legaliserades i alla USAs 50 delstater.
1980, Det svenska vitvaruföretaget Electrolux köper metallindustrikoncernen Gränges för 725 miljoner kronor.
1984, Det amerikanska datorföretaget Apple Inc. lanserar sin första persondator, som kallas Macintosh 128k eftersom den har 128 kilobyte Random Access Memory.
1992, Rymdfärjan Discovery skjuts upp på uppdrag STS-42
1998, Rymdfärjan Endeavour skjuts upp på uppdrag STS-89
Födda
1440, Ivan III den store, storfurste av Moskva från 1462
1561, Francis Bacon, engelsk filosof, vetenskapsman, advokat och statsman
1592, Pierre Gassendi, fransk naturforskare och filosof
1690, Nicolas Lancret, fransk målare
1729, Gotthold Ephraim Lessing, tysk dramatiker, kritiker och författare i filosofi och estetik
1767, Thure Drufva, svensk överste, friherre och landshövdingi Västmanlands län
1788, George Gordon Byron, brittisk författare
1806, Ludvig Manderström, svensk politiker, Sveriges utrikesstatsminister 1858–1868, ledamot av Svenska Akademien från 1852
1811, Gottfried von Neureuther, tysk arkitekt
1849, August Strindberg, svensk författare, dramatiker och konstnär
1852, Joshua W Alexander, amerikansk demokratisk politiker, USAs handelsminister 1919–1921
1855, Albert Neisser, tysk läkare, Carrie E Breck, amerikansk sångförfattare
1860 , Chase Osborn, amerikansk republikansk politiker och publicist, guvernör i Michigan 1911–1913
1875, D W Griffith, amerikansk filmregissör
1884, Helge Karlsson, svensk skådespelare och teaterledare
1887, David W Stewart, amerikansk republikansk politiker, senator för Iowa 1926–1927
1889, Harry Hawker, australisk flygpionjär och företagare
1890, Fred M Vinson, amerikansk jurist och politiker, USAs finansminister 1945–1946, chefsdomare i USAs högsta domstol 1946-1953
1891, Ivar Anderson, svensk politiker och tidningsman, Antonio Gramsci, italiensk politiker och marxistisk filosof
1897, Arthur Greiser, tysk nazistisk politiker
1898, Thor Modéen, svensk skådespelare
1900, Ernst Busch, tysk skådespelare, sångare och regissör
1904, Lillemor Biörnstad, svensk skådespelare, George Balanchine, rysk koreograf
1906, Donald S Russell, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator (South Carolina) 1965-1966
1908, Lev Landau, 60, sovjetisk teoretisk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1962
1909, Porfirio Rubirosa, dominikansk playboy, idrottsman och diplomat, Ann Sothern, amerikansk skådespelare, U Thant, burmesisk diplomat, Förenta nationernas generalsekreterare 1961–1972
1911, Bruno Kreisky, österrikisk politiker, Österrikes förbundskansler 1970–1983
1920, Irving Kristol, amerikansk politisk författare och professor, Chiara Lubich, italiensk katolsk aktivist, grundare av lekmannarörelsen Focolare, Alf Ramsey, brittisk fotbollsspelare och -tränare, förbundskapten för Englands herrlandslag i fotboll 1963–1974, VM-guld 1966
1924, Bengt Lindström, svensk skådespelare
1925, Einar Larsson, svensk centerpartistisk politiker, landshövding i Kristianstads län 1985–1989
1926, Viljo Rasila, finländsk historiker
1927, Bengt Öste, svensk journalist och nyhetsankare
1928, Birch Bayh, amerikansk demokratisk politiker, senator för Indiana 1963–1981
1930, Kerstin Bratt, svensk skådespelare
1931, Sam Cooke, amerikansk sångare, låtskrivare och entreprenör
1932, Piper Laurie, amerikansk skådespelare
1934, Ann-Mari Adamsson, svensk skådespelare, Bill Bixby, amerikansk skådespelare, Pia Rydwall, svensk skådespelare
1936, Alan Heeger, amerikansk fysiker, kemist och ingenjör, mottagare av Nobelpriset i kemi 2000, Nyree Dawn Porter, brittisk skådespelare
1940, John Hurt, brittisk skådespelare
1943, Jim Saxton, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1984–2009
1944, Wanja Basel, svensk skådespelare, Christina Carlwind, svensk skådespelare, Angela Winkler, tysk skådespelare
1945, Vibeke Løkkeberg, norsk regissör, skådespelare och manusförfattare, Markku Kosonen, finländsk inredningsarkitekt, timmerman och formgivare, Christoph Schönborn, österrikisk kyrkoman, romersk katolsk kardinal och ärkebiskop av Wien 1995–
1947, Vladimir Oravsky, svensk regissör och författare
1948, George Foreman, amerikansk tungviktsboxare
1949, Steve Perry, amerikansk sångare
1953, Steve Chabot, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2009
1959, Linda Blair, amerikansk skådespelare
1960, Michael Hutchence, australisk artist, sångare i gruppen INXS
1963, Lasse Hautala, finländsk politiker
1965, Diane Lane, amerikansk skådespelare, Steven Adler, amerikansk musiker, trumslagare i gruppen Guns N' Roses 1985–1990
1967, Åsa Johannisson, svensk skådespelare, koreograf, regiassistent och sångare
1970, Carmela Allucci, italiensk vattenpolospelare
1972, Gabriel Macht, amerikansk skådespelare
1977, Hidetoshi Nakata, japansk fotbollsspelare
1989, Oscar Möller, svensk ishockeyspelare
1990, Sir Robert Bryson Hall II, mer känd som Logic, en amerikansk rappare, sångare, låtskrivare och skrivproducent
1994, Silawan Intamee, thailändsk fotbollsspelare
Avlidna
1592, Elisabeth av Österrike, 37, Frankrikes drottning 1570–1574 (gift med Karl IX)
1666, Shah Jahan, 73, kejsare av Mogulriket 1627–1658, Anna av Österrike, 64, Frankrikes drottning 1615–1643 (gift med Ludvig XIII)
1815, Johan Liljencrantz, 84, svensk friherre, greve och finansman, finansminister åt Gustav III
1831, Johan August Sandels, 66, svensk greve, militär, fältmarskalk och riksståthållare i Norge
1840, Johann Friedrich Blumenbach, 87, tysk antropolog, känd som den fysiska antropologins fader
1850, Vincenzo Pallotti, 54, italiensk romersk-katolsk präst och helgon, grundare av pallottinerorden
1886, James T Farley, 56, amerikansk demokratisk politiker, senator för Kalifornien 1879–1885
1895, Carl Johan Bergman, 77, svensk skolman och riksdagsman
1900, John P Stockton, 73, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator för New Jersey 1865–1866 och 1869–1875
1901, Viktoria, 81, regerande drottning av Storbritannien sedan 1837
1904, Laura Vicuña, 12, chilensk jungfru och martyr
1909, Emil Erlenmeyer, 83, tysk kemist
1919, Carl Larsson, 65, svensk målare
1922, Benedictus XV, 67, född Giacomo Giambattista della Chiesa, påve sedan 1914, Elsa Andersson, 24, svensk flygare (omkommen vid fallskärmshopp), Fredrik Bajer, 84, dansk politiker, mottagare av Nobels fredspris 1908
1942, Walter Richard Sickert, 81, brittisk konstnär inom impressionismen
1951, Harald Bohr, 63, dansk matematiker och fotbollsspelare
1958, Hugo Tranberg, 72, svensk skådespelare
1966, Herbert Marshall, 75, brittiskfödd amerikansk skådespelare, Otto Schultze, 81, tysk sjömilitär, generalamiral 1942
1967, Henry Aldous Dixon, 76, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1955–1961
1968, Duke Kahanamoku, 77, amerikansk simmare och surfare
1973, Lyndon B Johnson, 64, amerikansk politiker, USAs vicepresident 1961-1963 och president 1963–1969
1987, Barbro Alving, 78, svensk journalist med pseudonymerna Bang och Kärringen mot strömmen
1991, Lennart Landheim, 70, svensk filmproducent och inspicient
1994, Telly Savalas, 72, amerikansk skådespelare, mest känd i rollen som Kojak
1995, Rose Fitzgerald Kennedy, 104, amerikansk politikerhustru, mor till presidenten John F Kennedy och hans bröder och systrar, Tore Westlund, 84, svensk klarinettist och saxofonist
2004, Ann Miller, 80, amerikansk skådespelare, sångare och dansare
2007, Klas Bergenstrand, 61, svensk jurist, generaldirektör för svenska säkerhetspolisen sedan 2004, Abbé Pierre, 94, fransk abbot, grundare av välgörenhetsorganisationen Emmaus
2008, Heath Ledger, 28, australisk skådespelare
2009, Chau Sen Cocsal Chhum, 103, kambodjansk politiker, Kambodjas premiärminister 6 augusti–6 oktober 1962
2010, Carl Martin Edsman, 98, svensk professor i religionshistoria, Iskandar, 77, sultan av Johor sedan 1981, Jean Simmons, 80, brittisk skådespelare
2012, Rita Gorr, 85, belgisk operasångare
2015, Wendell H Ford, 90, amerikansk demokratisk politiker, Kentuckys guvernör 1971–1974, Inger Skote, 81, svensk barnboksförfattare
