Dagens namn Nyårsdagen

Nuvarande, Nyårsdagen

Föregående i bokstavsordning

Nyårsdagen, Denna dag har aldrig haft något personnamn i den svenska almanackan, utan har sedan gammalt endast haft benämningen Nyårsdagen, vilket inte har ändrats.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Nyårsdagen

1901–1985, Nyårsdagen

1986–1992, Nyårsdagen

1993–2000, Nyårsdagen

Från 2001, Nyårsdagen

Nyårsdagen

Nyårsdagen är kalenderårets första dag. Den gregorianska kalenderns nutida placering, 1 januari, härrör från romarna, som år 153 före Kristus förlade konsulernas tillträde till denna dag (tidigare började det romerska året den 1 mars, vilket är förklaringen till att det är just februari som blir en dag längre i händelse av skottår).

Efter att 25 december började firas som Jesu födelsedag blev 1 januari åttonde dagen efter födelsedagen, vilket är den dag judiska barn namnges och omskärs. I samband med andra konciliet i Tours år 567 beslutades att en omskärelsemässa skulle hållas till minne av det. Därför kom 1 januari att kallas omskärelsefest. Temat i Svenska kyrkan den här dagen är "I Jesu namn".

Det var först under högmedeltiden som den 1 januari åter slog igenom som nyårsdag inom västkyrkan, dock inte överallt ens i Västeuropa. Dagen har dock alltid räknats som årets första enligt den gregorianska kalendern, som fastställdes under 1500-talet i de katolska länderna och som de protestantiska länderna anpassade sig till under 1600- och 1700-talen. Denna kalender har under 1900-talet även tagits över i sekulära sammanhang i det ortodoxt kristna Östeuropa, och av praktiska skäl även på många andra ställen över hela världen som har varit under inflytande av västerlandet.

I andra delar av världen firas nyår vid andra tider på året, exempelvis vid vårdagjämningen.

Övergången till det nya året firas av många människor. Nyårsdagen inleds normalt med fyrverkerier.

Nyårskonserten från Wien och backhoppningstävlingen i Garmisch-Partenkirchen är två berömda traditioner på nyårsdagen varje år.