När företag i dag vill nå unga väljer de ofta att gå via sociala medier och så kallade influencers, personer som lever på att visa upp sitt liv och sina favoritprodukter på nätet.
I ett uppdrag kräver regeringen att Konsumentverket redovisar hur myndigheten hittills har granskat reklamen som sprids via influencers.
Samtidigt ska verket ta reda på om nya insatser behövs för att skydda konsumenter, särskilt barn och unga, från otydlig eller vilseledande marknadsföring.
Myndigheten ska:
Visa hur tillsynen fungerat
Beskriva vilka regler som redan förmedlats till branschen
Förstärka satsningar som riktas direkt till barn och ungdomar
Ta fram nytt informationsmaterial i samråd med branschaktörer
Bedöma om regelverket behöver skärpas
Arbetet ska dessutom väga in erfarenheter från andra länder och presenteras för regeringen senast i januari 2026.
För den som vuxit upp med traditionell reklam, tydliga annonser i tidningarna och reklampauser på TV, kan influencerkulturen kännas förvirrande. Här blandas privatliv med produktplaceringar i en ström av inlägg, stories och videoklipp.
Många gånger är det svårt att avgöra om ett tips om ett schampo eller ett kasinospel är en uppriktig rekommendation eller en betald kampanj.
Det är just den suddiga gränsen som Konsumentverket ska titta närmare på.
Enligt myndigheten har anmälningar om smygreklam och bristande reklammärkning ökat under de senaste åren. Influencers når en ung publik som kanske inte alltid förstår att det är reklam de ser.
När reklamen landar rakt in i sovrummet via mobilen blir barn särskilt sårbara. Regeringen betonar därför vikten av riktade insatser:
Barn och ungdomar ska få lättbegriplig information om hur marknadsföring fungerar och hur de kan känna igen betalda samarbeten.
Samtidigt vill man se om influencers och de företag som anlitar dem behöver ännu tydligare regler och vägledning.
Även om många äldre har sociala medier i dag, är avståndet till influencerkulturen ofta större i årsrika åldersgrupper.
För den som minns en tid då kändisar gjorde reklam i TV med en tydlig jingel kan upplägget på Instagram eller Tiktok te sig mer som vänskap än försäljning. Och just därför kan regeringens besked ses som ett erkännande av att även reklam måste vara tydlig, oavsett plattform.
Dessutom rör frågan plånboken indirekt. Med fler unga som lockas att handla på influencerns rekommendationer ökar risken för onödiga kostnader, något många far- och morföräldrar redan oroar sig för när det gäller barnbarnen.
Regeringen vill inte bara se hårdare tag. I uppdraget ingår att Konsumentverket ska samråda med organisationer som Reklamombudsmannen, Sveriges Annonsörer och Svensk Handel.
Syftet är att hitta gemensamma lösningar som fungerar i praktiken. Viktigt är också att åtgärderna blir kostnadseffektiva, staten vill undvika dyra regler som inte ger resultat.
Regeringens initiativ betyder inte att influencermarknaden stängs ner. Men det sätter press på branschen att sköta sig. Tydlig reklammärkning, rätt målgruppsanpassning och respekt för konsumentlagen blir avgörande framöver.
För den äldre publiken kan beskedet kännas som ett steg i rätt riktning: en påminnelse om att sunt förnuft fortfarande behövs, även när reklamen gömmer sig bakom ett leende filter.
Konsumentverkets rapport kommer först 2026, men redan nu kan man som publik hålla ögonen öppna.
När barnbarnet visar ett ”måsteha”-tips från sin favoritprofil kan en enkel fråga räcka långt, ”Tror Du att hon får betalt för det där?” I väntan på tydligare regler är nyfikenhet, och en nypa skepsis, fortfarande bästa skyddet mot att bli lurad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar