Grattis Ingrid på Din 95 årsdag

Björn varit borta i 12 år, sörjd och saknad 😥

 

Margit Classon´s pensionsavtackning (1986)

Skebokvarnsvägen, Ripsavägen, Skebokvarnsvägen, Rangstagatan, Sjösabrinken, Vrenavägen, Trollesundsvägen, Harpsundsvägen, Snösätravägen, Snösätragränd, Stövargatan, Lurstigen, Bjursätragatan, Kumlagatan, Ervallakroken, Askesundsgatan, Kilsmogatan, Skyllbergsgatan, Vintrosagatan, Porlabacken

 

Lördag i Bandhagen, Högdalen, Rågsved och Hagsätra

 

Grattis Göran på Din 82 årsdag

 

Dagens bibelord

Ty hos Dig är livets källa, 

i Ditt ljus ser vi ljus. 

Ps 36:10

Guidad avslappning vid stress

Vad är apkoppor (Monkeypox)?

Har Du nyligen läst om apkoppor i media och undrar vad det är? 

Apkoppor är en sällsynt zoonos, det vill säga en sjukdom som kan smitta mellan djur och människa. 

Apkoppor, eller “Monkeypox” som det heter på engelska, orsakas av ett apkoppsvirus som hör till familjen poxvirus. Apkoppor är inte en ny sjukdom, som covid19 var när det kom. Däremot har apkoppor hittills varit en mycket ovanlig sjukdom hos människor. Sjukdomen existerar i två varianter i dagsläget, varav en mildare, och det är den varianten som sprids nu bland människor globalt. Sjukdomen har tidigare förekommit främst i tropiska regnskogsområden i västra och centrala Afrika. Smittan har påträffats bland annat hos ekorrar, den gambianska jättepåsråttan, sovmöss och olika apor. Fredag 20 maj 2022 klassades sjukdomen som allmänfarlig i Sverige, vilket betyder att varje nytt fall smittspåras och anmäls enligt smittskyddslagen. Det har förekommit allt fler fall i Europa senaste tiden och vi närmar oss 100 fall i Sverige nu, men siffran kan komma att öka.

Smittvägen är vanligast från djur till människa men kan också spridas vid nära kontakt mellan människor. Enligt Folkhälsomyndigheten är sexuella kontakter viktigaste smittvägen just nu, men nära kroppskontakt, hud mot hud, utgör också en en risk. Smittorisken är minimal om man bara tar någon i hand som är smittad.

Smittan i Europa har än så länge framför allt skett mellan män som har sex med män, men enstaka andra kontakter (hushållskontakter) har påträffats.

Då de flesta av fallen i Europa verkar ha skett via sexuella relationer bör du vara försiktig vid nya sexuella kontakter och undvika närkontakt med smittade. Kondom skyddar inte säkert mot apkoppor, då just hudkontakten kan ske ändå vid samlag. Smittan kan spridas via munnen och därmed vid kyssar, speciellt “djupa” kyssar.

Sjukvårdspersonal ska använda munskydd och annan nödvändig skyddsutrustning tills vidare.

Ungefär 6-13 dagar, men kan variera mellan 5 och 21 dagar enligt Folkhälsomyndigheten.

Symptomen är oftast relativt milda. Det vanligaste symptomet på viruset som sprids nu är till en början feber, huvudvärk, ryggsmärta, svullna lymfkörtlar och trötthet. Symptomen varar oftast i ungefär en till tre dagar.

Under kommande två till fyra veckor sker en gradvis utveckling av utslagen, från små knottror till vätskefyllda blåsor som så småningom torkar och bildar sårskorpor. Utslagen förekommer främst över bålen, men kan även spridas till handflator och fotsulor, men även till slemhinnor som munhåla, tunga och genitalia. Ibland ger utslagen svåra smärtor.

Via klinisk bild, det vill säga vilka symptom Du uppvisar, vilka nära kontaktar du haft och vilka resor Du gjort de senaste veckorna. Vid stark misstanke tas prover från blåsor och sår för att påvisa virusets arvsmassa (PCR). Eventuellt görs också en så kallad elektronmikroskopi.

Det finns läkemedel som kan ha viss effekt mot infektionen och kan användas vid allvarlig sjukdomsbild så kallat antivirala läkemedel. De flesta behöver ingen behandling, sjukdomen läker ut av sig själv.

Preliminära data tyder på att människor som är smittkoppsvaccinerade kan ha ett skydd på 85%. Nu finns dessutom ett godkännande i EU och Sverige att vaccinera människor i riskgrupp som varit utsatta för smitta. Vaccinet ges på speciella mottagningar och bör helst ges 4 dagar efter exposition, eller senast två veckor efter. Det är inte fråga om någon massvaccinering som vid covid19, och det aktuella vaccinet finns endast i mindre mängd för närvarande.

Hänvisa Dig till rätt enhet för undersökning och eventuell provtagning. Än så länge sker provtagning endast på utvalda mottagningar.

Din behandlande läkare kommer att ge Dig all information Du behöver. Undvik närkontakt med andra under tiden Du har symptom och invänta provsvar.

Sola säkert i vår och minska risken för hudcancer

Våra solvanor orsakar 9 av 10 fall av den allvarligaste hudcancern malignt melanom.  Trots att de flesta känner till att solens UV-strålar kan orsaka cancer är det få som skyddar sig tillräckligt. 

En ny rapport visar att 9 av 10 fall av malignt melanom uppkommer till följd av våra solvanor. Rökning är den största riskfaktorn för cancer och solning är nummer två, båda påverkbara livsstilsfaktorer. Solning orsakar omkring 7% av all cancer i Sverige årligen, vilket betyder att genom att sola säkert skulle vi kunna undvika cirka 4 000 cancerbesked varje år.

Malignt melanom är en av de cancersjukdomar som ökar allra snabbast. Under 2000-talet har antalet fall ökat med 181% och 2019 fick 4 410 personer diagnosen.

Riskfaktorn för att utveckla malignt melanom är brännskador av solens UV-strålning. Dessa skador är lättare att få nu när den förrädiska vårsolen gör entré efter en lång och mörk vinter.

När vårsolen tittar fram är huden helt ovan vid solens UV-strålar och har inte hunnit bygga upp något eget skydd. Därför bränner man sig lättare just nu, vilket ökar risken att drabbas av hudcancer.

Trots att kunskapen är stor om att man kan drabbas av cancer till följd av sina solvanor, är det för få som skyddar sig tillräckligt.

Genom att följa Cancerfondens enkla råd minskar man sin risk för att drabbas av hudcancer, säger Elizabeth Johansson.

På minsoltid.se kan du utifrån hudtyp, ålder, geografisk plats och UV-index få kontroll på Din rekommenderade maximala tid i solen.

Stanna inomhus eller var i skuggan när solen är som starkast, mellan klockan 11:00 och 15:00. Barn under ett år bör inte utsättas för direkt solljus.

Skydda huden med kläder, var extra noga med barn. En långärmad tröja, ett par sköna byxor och en solhatt räcker bra som skydd.

Använd solskyddsmedel med hög faktor där kläder inte skyddar. Detta minskar risken för hudskador, förutsatt att man inte förlänger tiden i solen. Använd vattenfast solskyddsmedel med hög faktor (minst 30) och som skyddar mot både UVA- och UVB-strålning. Det är viktigt med ett tjockt lager om det ska ha någon effekt. Upprepa efter några timmar eller efter bad.

Sola inte solarium. Solning i solarium kan precis som naturlig solning ge upphov till hudcancer.

Huden är kroppens största organ och har en rad uppgifter, bland annat att skydda oss från solens UV-strålning. Det finns olika typer av celler i huden och beroende på i vilken celltyp cancer utvecklas, uppkommer olika former av hudcancer.

Malignt melanom är den allvarligaste hudcancerformen, och är även den cancerformen man oftast menar då man pratar om hudcancer. 4 410 personer fick besked om malignt melanom år 2019, samma år avled 474 personer av sjukdomen. Medianåldern vid insjuknandet är 67 år. Maligna melanom uppkommer oftast från ett förändrat födelsemärke och är vanligast på benen hos kvinnor och på bålen hos män. Symtom på malignt melanom är födelsemärken som förändras, blir oregelbundna i kanten, ändrar färg eller form, blöder eller kliar.

8 150 personer fick besked om skivepitelcancer i huden år 2019 och 84 personer avled av sjukdomen. Medianåldern vid insjuknandet är 79 år. Skivepitelcancer i huden förekommer oftast i ansiktet, på ytteröronen, på handryggen eller på en kal hjässa. Symtomen är till en början en rodnad eller röd fläck som kan övergå i en fjällande, skrovlig och till slut sårig knuta.

Basalcellscancer kallades tidigare basaliom och finns i tre olika former. Vanligast är den nodulära basalcellscancern som ofta uppkommer i ansiktet, på halsen eller på en kal hjässa. Varje år får mellan 35 000 och 40 000 personer besked om basalcellscancer. Det finns inga registrerade dödsfall. Medianåldern vid insjuknandet är 73 år. Symtomen är oftast en glansig knuta eller ett svårläkt sår.

Biljetter för julen blir försenade

Vanligtvis släpper SJ sina tågbiljetter för julveckorna i september. Nu räknar bolaget med att det blir först någon gång i november, skriver Dagens Nyheter.

Att inte kunna släppa våra julbiljetter förrän i november. Det är klart att svenska folket undrar vad det är vi håller på med, säger SJs vd Monica Lingegård till tidningen.

SJ har haft en sommar med många inställda avgångar till följd av bland annat personalbrist. En annan faktor är att Trafikverket haft problem med planering av banarbeten som gjort det svårt att ge besked om när tågen kan köras. Myndigheten meddelade i augusti att man fortsatt kommer att ha utmaningar under hösten och vintern.

SJ vill inte släppa biljetter för avgångar som de tror kan påverkas. Just nu finns tågbiljetter fram till och med den 10 december 2022. När biljetter för kommande period kan släppas är oklart.

Det ärliga svaret är att vi inte vet exakt när det blir, säger Monica Lingegård.

Akademiledamoten Kjell Espmark är död

Författaren, litteraturvetaren och akademiledamoten Kjell Espmark är död.

Han beskrivs som "ett föredöme" av Svenska Akademiens ständige sekreterare:

Allt han gjorde utmärktes av en enorm precision och lyhördhet, säger Mats Malm till Tidningarnas Telegrambyrå.

Kjell Espmark avled under söndagen, bekräftar hans familj för Dagens Nyheter.

Espmark blev ledamot av Svenska Akademien 1981, där han efterträdde språkforskaren Elias Wessén på stol nummer 16.

Kjell Espmark debuterade som poet 1956 men skulle sedan vidga sitt författarskap till fler genrer.

Han kom under åren med ett stort antal diktsamlingar, romaner, pjäser, essäböcker och vetenskapliga verk.

Det som kanske är mest slående med vad han gjorde var hans uppdrag med minnet. Hans memoarer fick ju också titeln "Minnena ljuger". Han var i hög grad en minnesförvaltare. Hans minne bakåt i Akademiens arbete sträckte sig 40 år och dessutom hade han skrivit böcker om hela Nobelprisets historia, säger Akademiens ständige sekreterare Mats Malm till Tidningarnas Telegrambyrå.

Han kunde också förhålla sig till traditioner på ett så skickligt sätt, både vad som var värt att bevara och vad som var värt att förnya.

Mellan åren 1978 och 1995 var Espmark verksam som professor vid Stockholms universitet. Som litteraturvetare var han specialist på den poetiska modernismen och har gett ut böckerna "Att översätta själen" och "Själen i bild" om dess tradition.

Svenska Akademien skriver i ett pressmeddelande att Kjell Espmark gjorde "ovärderliga insatser för Akademien under fyra decennier". Han var bland annat Nobelkommitténs ordförande under åren 1987–2004.

Mats Malm säger att Kjell Espmark betytt otroligt mycket för Akademien. Och att han varit ett föredöme.

Allt han gjorde utmärktes av en enorm precision och lyhördhet, säger Mats Malm.

Dessutom var han alltid varm, generös och öppet nyfiken, säger han vidare och uppger att Espmark lämnar efter sig ett väldigt tomrum.

Under våren 2018 valde Espmark tillsammans med Peter Englund och Sara Danius att i protest lämna Svenska Akademien efter skandalerna kring den så kallade kulturprofilens koppling till ledamöter i akademien.

I början av januari kom sedan beskedet från Englund och Espmark att man släppt det krav de tre tidigare ställt, att Horace Engdahls skulle avgå, och att man ”beslutat att på nytt ta del i det inre arbetet” inom akademien.

Omsorgen om Akademiens återuppbyggnad måste gå före en enskild person, motiverade då bland annat Espmark beslutet för Dagens Nyheter.

Kjell Espmark

Föddes den 19 februari 1930 i Strömsund i Jämtland, men flyttade tidigt till Stockholm.

Började studera litteraturhistoria under 1950-talet och blev fil dr och docent i litteraturhistoria 1964. Under åren 1978–1995 var Kjell Espmark verksam som professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.

1956 debuterade han som poet, med Mordet på Benjamin. Några av hans senare diktsamlingar är Den motsträviga skapelsen (1987), Det andra livet (1998), De levande har inga gravar (2002) samt Vintergata (2007).

Andra verk som kan nämnas är romansviten Glömskans tid och memoarboken Minnena ljuger (2010).

1981 valdes han in i Svenska Akademien, på stol nummer 16.

Kjell Espmark har även suttit som ledamot i Kungliga Dramatiska Teaterns styrelse och var ordförande för Akademiens Nobelkommitté 1987–2004.

Var skyddad mot TBE i sommar

För många väntar nu en välförtjänt långhelg som ger Dig möjlighet att njuta av våren. Kanske står grillning på schemat eller en långhelg på landstället. I det här mailet ger vi Dig tips på vad som kan vara bra att tänka på inför den stundande långhelgen, midsommar och sommarsemestern.

Det är aldrig för sent att påbörja sin vaccination mot TBE. Om du påbörjar Din vaccination mot TBE nu kan Du vara skyddad i sommar.

Vaccinationsintervall:

Dos 1: Tas när som helst under året

Dos 2: Tas 1-3 månader efter dos 1

Dos 3: Tas 5-12 månader efter dos 2

Påfyllnad: Tas 3 år efter dos 3. Därefter tar Du en dos vart 5e år

Om Du är över 50 år tar Du ytterligare en dos två månader efter dos 2. Vaccineringen ges då månad 0, 1, 3 och efter 5-12 månader.

Alla kan drabbas av TBE, oavsett hälsotillstånd. Det räcker med ett enda bett från en fästing som bär på viruset för att riskera att drabbas. 1 av 3 som får TBE riskerar att få långvariga och bestående men. Skydda Dig själv så som många andra har gjort, så att Du kan röra Dig tryggt ute i sommar.

Varning för skyfall i södra Sverige

SMHI varnar för kraftiga åskskurar och skyfallsliknande regn i södra Sverige under söndagen.

I södra Halland och de västra delarna av Skåne kan det komma stora regnmängder under kort tid.

Det skulle lokalt kunna gå upp till mängder över 35 millimeter, men sedan rör det sig om ganska lokala fenomen. Tittar man över Halland och västra Skåne i lite större områden så ser det ut som 5-10 millimeter, säger Erik Höjgård-Olsen, meteorolog på SMHI.

SMHI har gått ut med en varning om kraftiga regn- eller åskskurar under framför allt söndagseftermiddagen samt kvällen. Var de kraftigaste skurarna kommer att hamna är för osäkert att säga.

Sedan kommer skurarna mattas av under sena kvällen och natten och dra bort, säger Erik Höjgård-Olsen.

SMHI har även gått ut med en kulingvarning för Bottenviken där det väntas vara blåsigt natten mot måndag.

Enligt SMHI har det under veckan varit ostadigt på flera håll i landet. I den södra halvan är det dock främst uppehållsväder under söndagen.

Längre norrut har vi moln över Norrland och i Norrland är framför allt längs kustlandskapen där vi ser tidvis regn under dagen och det här regnet bryter också ut med kusten och kan nå Upplandskusten och Roslagskusten sent i kväll och i natt. Men det ser inte ut att bli några varningsmängder, säger Erik Höjgård-Olsen.

Mångmiljonstaden släpper på covidrestriktioner

Från och med måndag släpper den kinesiska mångmiljonstaden Chengdu på de covidrestriktioner som infördes den 1 september 2022. Invånare måste dock fortfarande ta ett covid-test varje vecka och uppvisa ett negativt resultat om man vill besöka offentliga byggnader eller åka med stadens kollektivtrafik.

Chengdu med 21 miljoner invånare är den största staden i Kina att införa en total nedstängning sedan Shanghai gjorde detsamma tidigare i år. Beskedet betyder nu att till exempel skolor, restauranger och museum kan öppna igen.

Därför blir sex bättre med åren

Passion och hetta är inget som behöver försvinna med åren. Sexlivet kan i vissa fall snarare bli bättre med åren. Det menar skådespelerskan Jane Fonda som öppnar upp kring ämnet.

Jane Fonda har en lång karriär bakom sig både som skådespelerska och genom sina böcker, politiska ställningstaganden och aktivism. Jane Fonda är även känd för sina träningspass och träningsvideos som bland annat inspirerade Susan Lanefelt som använde konceptet med gympapass i svensk tv på 1980-talet. Nyligen gick hon även ut och berättade om sina hälsoproblem och att hon drabbats av cancer.

Jane Fonda har i en intervju i radioprogrammet Andy Cohen Live delat med sig om att något som bara blivit bättre med åren är sexlivet, skriver tidningen Må Bra.

När det kommer till äldre och sex är det lätt att negativa aspekter lyfts upp. Man glömmer lätt bort positiva saker som att man med åldern ofta också blivit klokare, mer erfaren och mindre rädd för att säga vad man egentligen tycker.

Jane Fonda säger att äldre också förlorar rädslan att vara tydliga med vad de egentligen vill och behöver, och det gynnar sexlivet.

Vi slösar för mycket tid på att hålla inne med saker som ”vänta ett tag, fortsätt, nej, nej, nej, sakta ned, lite mer till vänster”. Vi vill inte säga det. Men när vi blir äldre så är det som att det slår om till ”nej, jag vet vad jag vill. Ge mig det jag vill ha”, säger Jane Fonda i programmet.

Toalettpappret, ingen skitsak för Sverige

Att bli utan toalettpapper verkar vara något av det värsta som kan hända.

Ett larm och stundande chockpriser på toalettpapper fick svenskarna att än en gång rusa ut och köpa på sig extra rullar.

Men historiskt sett har toalettpapper setts som en livsnödvändighet ganska kort tid, och våra förfäder hade gott om andra alternativ.

Det tidiga toalettpappret marknadsfördes som en sjukvårdsprodukt.

Gamla tidningar fick duga som toapapper på många utedass.

Skitsticka eller superabsorberande och silkeslent. Vad vi använder i slutet av toalettbesöket kan tyckas vara en obetydlig del av vår historia, men faktum är att både industrins och folkhemmets framväxt går att spegla i toalettpapper.

Att torka sig med återanvänt papper blev allt vanligare i takt med att tidningar, postorderkataloger och telefonkataloger dök upp på 1880-talet. Då började också Mullsjö pappersbruk tillverka buntar om 300 blad trädda på en ståltråd.

Tack vare industrins framväxt kunde man nu massproducera förbrukningsvaror.

Det gjorde att man kunde börja tillverka papper för det här ändamålet. Det måste inte längre vara handgjort, berättar Johanna Krumlinde som är samlingsregistrator på Skansen.

Svenskarnas hamstrande under pandemin fick henne att fördjupa sig lite mer i vårt förhållande till toalettpapper. Och det säger en hel del om vår historia.

I Skansens samlingar finns ganska mycket papper från 1930- och 1940-talen. En anledning kan vara att det är något vi hamstrat förr.

En gissning är att det är rester från när man bunkrat toalettpapper i krigstid, säger Johanna Krumlinde.

Äldre tiders papper påminde mer om smörpapper än dagens superabsorberande mjuka rullar, även om det kunde marknadsföras med ord som "starkt, mjukt och behagligt".

De allra första salufördes som en sjukvårdsprodukt och kunde till exempel vara impregnerade med aloe vera.

Att normen för toalettbesök är att torka sig med papper är något som gått ganska fort. I Sverige kan man knyta toalettpapprets utbredning till vattenklosetten som dök upp under andra halvan av 1800-talet.

Vattenklosetterna börjar bli vanliga i början av 1900-talet. Men det var stor skillnad på stad och land, och i Stockholm fanns det utedass in på 1970-talet, berättar Johanna Krumlinde.

Sitt verkliga genombrott fick toalettpappret på 1930-talet då synen på smuts och hygien förändrades i grunden och journalisten Lubbe Nordström i svulstigt äcklade reportage beskrev misären i Lort-Sverige. Ur 1930-talets hygienism steg sedan de sociala reformer som blev folkhemmet.

Då kommer instruktioner för hur man ska städa och leva hygieniskt. En baksida är att en del av samma rörelse är idéerna om en ren folkstam vilket sedan ledde till bland annat tvångssteriliseringar.

Hur gjorde man då innan papper var ett alternativ? 

Löv, hö och halm gick bra att använda. Fingret eller underkjolen fungerade också bra.

Det fanns äldre personer som tyckte att det var lite sjåpigt att använda något annat när man skulle torka sig.

Skitsticka var ett annat sätt att hålla sig ren där bak. De användes ända in på 1940- och 1950-talet, men få finns bevarade.

Det var tunna spånor som var lite tilltäljda i ändarna. Det var en engångsgrej som man kastade i dasset sedan.

Rövskrapan, som fnissigt brukar dyka upp i diskussionen, finns det däremot inga historiska belägg för. Den skrapa, rätt lik en degskrapa i trä, som en gång skänktes till Nordiska museet visade sig vara falsarium tillverkat som ett skämt. Det avslöjades först när museet på 1970-talet ställde ut "anusskrapan" i en utställning om Lort-Sverige.

Toalettpapper genom historien

Det finns skriftliga belägg för att man i Kina redan på 500-talet använde papper för att torka sig. Författaren och politikern Yan Zhitui skrev då att han inte ville återanvända skrivpapper som toalettpapper, om det har text från konfucianismens fem klassiska texter.

En arabisk resenär i Kina rapporterade år 851 att kineserna inte tvättade sig med vatten utan bara använde papper för att torka sig rena.

Arkivmaterial från det kejserliga hovet anger att under år 1393 tillverkades 15 000 ark av särskilt mjukt toalettpapper exklusivt för kejsarfamiljen i Nanjing.

Det moderna toalettpapprets fader sägs vara den amerikanske uppfinnaren Joseph Gayetty. Hans papper såldes i buntar med släta ark.

Toalettpapper på rulle kom på 1880-talet, men förekom under lång tid parallellt med de släta arken samt en kräppad variant.

Så sent som på 1930-talet marknadsförde en amerikansk tillverkare sitt toalettpapper med att det var fritt från flis och stickor.

02 september 06:53, Trafikolycka, personskada, Stockholm

En cyklist och en bilist har kolliderat i Vasastaden.

Cyklisten blöder efter kollisionen, men det finns inga uppgifter på att han har behov av ambulans. 

Bilisten är misstänkts för trafikbrott, då han ej anpassat avstånd till framförvarande fordon. 

02 september 09:42, Rån, Stockholm

En person har ryckt halsbanden från en kvinna i Vasastaden.

Vittnen observerade vad som hände och grep gärningspersonen. Polis övertar gripandet och för gärningspersonen till polistation. 

Målsägande får tillbaka halskedjan, hon ska inte ha skadats allvarligt i samband med händelsen.

Ärendet är rubricerat rån.

07 september 00:39, Stöld/inbrott, Stockholm

Två personer grips efter inbrott i en skola i Vasastaden.

Både en larmcentral och vittnen ringer polisen om ett nyligen inträffat inbrott i en skola på Hälsingegatan. Ett fönster har krossats och två personer har sedan lämnat platsen i bil i riktning mot Odenplan. 

Klockan 00:55 stoppas den aktuella bilen av en patrull på Skarpnäcks allé. I bilen finns misstänkt stöldgods och två män i 30-årsåldern som grips. Förutom att de misstänks för stöld genom inbrott blir föraren misstänkt för drograttfylleri. Det skrivs också en anmälan om ringa vapenbrott efter att pepparspray anträffats i fordonet.

15 september 08:38, Trafikolycka, Stockholm

En elsparkcyklist och en cyklist kolliderade i Vasastan.

Cyklisten fördes till sjukhus, vaken och talbar. 

Elsparkcyklisten misstänks för vållande till kroppsskada.

Kaffesump kan bli toalettpapper

Stigande energikostnader liksom ökade utgifter för pappersmassa gör att tyska toalettpappersföretaget Hakle nu tittar på andra lösningar. Alternativet kan vara restprodukter från kaffe som i slutändan blir till toalettpapper.

Bolaget har nu inlett provtillverkning i Düsseldorf, och avsikten är att 20–25% av toalettpappret ska bestå av kaffesump.

Hekle har upplevt en berg- och dalbana rent finansiellt de senaste åren. Under pandemin gjorde hamstringen av bland annat toalettpapper att efterfrågan steg kraftigt men under senare tid har företaget hamnat på obestånd efter att inte ha kunnat betala sina skulder.

18 september

18 september är den 261a dagen på året i den gregorianska kalendern (262a under skottår). Det återstår 104 dagar av året.

Nationaldagar

Chile Chiles nationaldag

Namnsdagar

Nuvarande, Orvar

Föregående i bokstavsordning

Alva, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 21 juni och 2001 till 3 september.

Alvar, Namnet infördes på dagens datum 1901 och fanns där fram till 2001, då det flyttades till 21 juni.

Alve, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Metodius, Namnet infördes, till minne av en biskop, som dog martyrdöden i Mindre Asien på 300-talet, på dagens datum 1680 och fanns där fram till 1901, då det utgick.

Orvar, Namnet infördes 1986 på 9 april, men flyttades 1993 till dagens datum, där det har funnits sedan dess.

Richardus, Namnet fanns, till minne av en högättad engelsman, som dog 720 under en pilgrimsfärd till Rom, på dagens datum före 1620. Detta år flyttades det till 7 februari, men utgick 1700 och ersattes av den modernare namnformen Rikard.

Titus, Namnet infördes på dagens datum 1620, men utgick 1680.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1620, Richardus

1620–1679, Titus

1680–1900, Metodius

1901–1985, Alvar

1986–1992, Alvar, Alva och Alve

1993–2000, Alvar och Orvar

Från 2001, Orvar

I föregående i revideringar

1929, Hildegard

1950, Hervor

1964, Hervor

1973, Hervor

1989, Hervor

1995, Pamela

2000, Pamela

2005, Pamela

2010, Pamela

2015, Pamela

2020, Pamela

Händelser

96, Nerva utropas till romersk kejsare efter Domitianus.

1636, Harvarduniversitetet i Cambridge, Massachusetts grundas (8 september enligt gamla stilen).

1810, En fyrmannagrupp förklarar Chiles självständighet från Spanien.

1851, Första numret av The New York Times utkommer.

1866, Härnösands Gymnasii-Förbund bildas.

1872, Vid Karl XVs död efterträds han som kung av Sverige och Norge av sin bror Oscar II.

1906,  En tyfon med tsunami dödar cirka 10 000 människor i Hongkong.

1924, HSB bildas.

1939, Polens president Ignacy Mościcki flyr till Rumänien.

1940, Det brittiska fartyget SS City of Benares sjunker på grund av tyska ubåten U-48s attack, bland de dödade finns 77 barn.

1942, Tyskarna avrättar i Paris 116 personer som de anser vara kommunistiska spioner.

1943, Adolf Hitler beordrar deportationen av danska judar. Judarna i Minsk massakreras vid Sobibór.

1944, Den brittiska ubåten HMS Tradewind torpederar Jun'yō Maru, 5 600 människor dödade.

1946, Färöarna förklarar självständighet från Danmark.

1962, Burundi, Jamaica, Rwanda och Trinidad och Tobago upptas i FN.

1964, Nordvietnamesiska armén påbörjar infiltration av Sydvietnam.

1974, Orkanen Fifi-Orlene slår till mot Honduras och 5 000 människor dör.

1977, Voyager 1 tar första fotot av jorden och månen tillsammans.

1981, Frankrike avskaffar giljotinen.

1988, Miljöpartiet kommer in i riksdagen. Slutet av prodemokratiska uppror i Myanmar efter en blodig militärkup av Statens lag- och ordergendomsråd. Tusentals, mestadels munkar och civila (främst skolelever), dödas av Myanmars militär, Tatmadaw.

1990, Liechtenstein blir medlem i Förenta nationerna.

1991, Jugoslaviska krigen: Jugoslavien börjar en sjöblockad av sju adriatiska hamnstäder.

1997, Ottawafördraget antas.

1998, Internet Corporation for Assigned Names and Numbers grundas.

2001, Mjältbrandsattackerna i USA 2001 påbörjas.

2006, Första avsnittet av talkshowen Rachael Ray visas på amerikansk tv.

2009, Det absolut sista avsnittet av den amerikanska tv-serien Guiding Light visas. Sedan starten i tv 1952, har 15 762 avsnitt sänts. Serien är världens längsta tv-serie.

2011, Jordbävningen i Sikkim 2011. 130 människor omkommer.

2014, Skottland röstar mot självständighet från Storbritannien med 55% mot 44%.

2015, Två säkerhetspersonal, 17 tillbedjare i en moské och 13 militärer dödas i en attack på en pakistansk flygvapenbas i utkanten av Peshawar.

2016, 17 personer tillhörande indiska arméns säkerhetspersonal dödas i den indiskkt administrerade delen av Kashmir av miliser, motståndare till regeringen.

Födda

53, Trajanus, romersk kejsare 98–117.

1587, Francesca Caccini, italiensk kompositör och sångare.

1606, Preben von Ahnen, lensmann (senare amtman) över Nordlands län (senare Nordlands amt) i Norge.

1709, Doktor Samuel Johnson, brittisk författare och lexikograf.

1733, George Read, amerikansk politiker, senator (Delaware) 1789-1793.

1752, Adrien-Marie Legendre, fransk matematiker.

1765, Gregorius XVI, född Bartolommeo Alberto Cappellari, påve 1831–1846.

1786, Kristian VIII, kung av Norge från 17 maj till 10 oktober 1814 och av Danmark 1839–1848. Leonard Fredrik Rääf, svensk författare och konservativ politiker.

1795, Anders Fjellner, samisk präst och poet.

1798, Edvard Bergenheim, finsk ärkebiskop 1850–1884.

1806, Heinrich Laube, tysk författare och teaterledare.

1809, Armand Barbès, fransk politiker.

1812, Herschel Vespasian Johnson, amerikansk politiker och jurist.

1813, Bernhard Cronholm, svensk kemist, tidningsman och boktryckare. Grundare av Snäll-Posten. William L Greenly, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1847–1848.

1819, Jean Bernard Léon Foucault, fransk fysiker.

1837, Ewald Ährling, svensk skolman och Linnéforskare.

1839m William J McConnell, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1893–1897.

1845, Rafael Hertzberg, finlandssvensk författare, översättare, historiker, affärsman, uppfinnare och publicist.

1846, Bernhard Riedel, tysk kirurg.

1852, Gustav Aagaard, norsk präst och psalmförfattare.

1860, Alberto Franchetti, italiensk tonsättare.

1864, Knut Lambert, svensk regissör och skådespelare.

1865, Carl Bastiat Hamilton, svensk politiker och generalmajor.

1867, John Leonard Brolin, svensk dekorationsmålare.

1875, Harald Berglin, svensk arkitekt.

1879, Arvid Gabrielson, svensk språkforskare.

1893, Jarl Hemmer, finlandssvensk författare.

1899, Helge Härneman, svensk radioreporter och revyförfattare.

1901, Bengt Rodhe, svensk kompositör, musikarrangör, sångare och musiker (pianist).

1903, Margret Nilsson, svensk politiker (bondeförbundare).

1905, Greta Garbo (egentligen Greta Gustafsson), svensk filmskådespelare. Gunnar Ljungström, svensk ingenjör. Utvecklade den första Saab-bilen.

1907, Edwin McMillan, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i kemi 1951

1909, Linda Larsson, svensk författare och manusförfattare. Lindorm Liljefors, svensk konstnär. Tage Thiel, svensk författare och översättare.

1911, Kotti Chave, finlandssvensk skådespelare.

1913, Erik Blomberg, finländsk filmregissör, skådespelare, manusförfattare och filmfotograf.

1916, Rossano Brazzi, italiensk skådespelare. Birger Lundqvist, svensk författare. Sylva Åkesson, svensk skådespelare.

1918, Carl-Gustav Esseen, svensk matematiker som forskade inom sannolikhetsteori.

1921, Nils Hallberg, svensk skådespelare.

1923, Anne av Bourbon-Parma, hustru till Mikael I av Rumänien. Betty Bjurström, svensk varietédansös och skådespelare.

1926, Inger Juel, svensk skådespelare och sångare. Joe Kubert, amerikansk serietecknare.

1928, Sigrid Kahle, svensk journalist och författare.

1929, Elizabeth Spriggs, brittisk skådespelare.

1932, Luis Ayala, chilensk tennisspelare.

1937, Etienne Glaser, skådespelare, regissör och manusförfattare.

1939, Jorge Sampaio, portugisisk politiker, president 1996–2006.

1940, Abbas El Fassi, marockansk premiärminister.

1942, Siv Strömquist, svensk språkvetare och författare till flera språkböcker.

1943, Kerstin Bäck, svensk kommunpolitiker, ståuppkomiker, föreläsare och författare.

1944, Rocío Jurado, spansk sångerska och skådespelare. Siv Wennberg, svensk operasångerska.

1947, Drew Gilpin Faust, amerikansk historiker, administratör och den första kvinnliga rektorn vid Harvarduniversitetet. Thomas Wiehe, svensk musiker.

1949, Billy Drago, amerikansk skådespelare. Jim McCrery, amerikansk republikansk politiker. Peter Shilton, engelsk fotbollsspelare.

1950, Chris Heister, svensk moderat politiker och ämbetsman.

1951, Britta Marakatt-Labba, svensk-samisk textilkonstnär och bildkonstnär. Dee Dee Ramone, amerikansk musiker, basist i The Ramones. Lars Rudolfsson, svensk skådespelare och regissör. Marc Surer, schweizisk racerförare. John F Tierney, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–.

1956, Tim McInnerny, brittisk skådespelare. Peter Šťastný, slovakisk ishockeyspelare.

1960, Lena B Eriksson, svensk skådespelare. Lena Sulkanen, svensk bowlare.

1961, James Gandolfini, amerikansk skådespelare. Jörgen Gassilewski, svensk poet och författare. Bernard Werber, fransk författare.

1963, Christopher Heyerdahl, kanadensisk skådespelare.

1965, Tone Norum, svensk sångerska och låtskrivare.

1966, Tomas Fryk, svensk skådespelare.

1967, Tara Fitzgerald, brittisk skådespelare. Roberto Rosetti, italiensk fotbollsdomare.

1969, Nezha Bidouane, marockansk häcklöpare.

1970, Aisha Tyler, amerikansk skådespelare och ståuppkomiker.

1971, Lance Armstrong, amerikansk cyklist. Anna Netrebko, rysk-österrikisk sopran. Jada Pinkett Smith, amerikansk skådespelare.

1973, Hugo Salazar Campos, svensk musiker. Fredrik Löwegren, svensk orienterare. James Marsden, amerikansk skådespelare. Mark Shuttleworth, sydafrikansk entreprenör och rymdturist.

1974, Xzibit, amerikansk hiphopartist och skådespelare.

1975, Jason Gardener, brittisk friidrottare (sprinter). Jason Sudeikis, amerikansk skådespelare, komiker och manusförfattare.

1976, Måns Nathanaelson, svensk skådespelare. Pernilla Larsson, svensk FIFA-domare i fotboll Ronaldo Luís Nazário de Lima, brasiliansk fotbollsspelare.

1978, Kaoru Mori, japansk mangaka. DJ Satomi, egentligen Simone Bocchino, italiensk elektronisk musikproducent, remixare och discjockey.

1979, High Contrast, egentligen Lincoln Barrett, walesisk liquid funk-/drum and bass-artist och producent. Alison Lohman, amerikansk skådespelare. Liv Mjönes, svensk skådespelare.

1981, Lasse Kukkonen, finländsk ishockeyspelare. David Lafata, tjeckisk fotbollsspelare. Jennifer Tisdale, amerikansk skådespelare och modell.

1982, Peter Budaj, slovakisk ishockeymålvakt. George Mourad, svensk-assyrisk fotbollsspelare. Igor Vovkovinskiy, ursprungligen ukrainare bosatt i USA. USAs längsta person från 2010.

1983, Kevin Doyle, irländsk fotbollsspelare. Leah Metcalf, amerikansk basketspelare. Giulio Scandella, italiensk/kanadensisk ishockeyspelare.

1984

David Alerte, fransk friidrottare (sprinter). Adrien Théaux, fransk alpin skidåkare.

1986, Keeley Hazell, brittisk fotomodell. Tobias Mikkelsen, dansk fotbollsspelare.

1988, Asher Book, amerikansk dansare, sångare och skådespelare.

1990, Lewis Holtby, tysk fotbollsspelare. Alexandra Höglund, svensk fotbollsspelare.

1992, Rebecca Stenberg, svensk ishockeyspelare. Simon Thern, svensk fotbollsspelare.

1993, Patrick Schwarzenegger, amerikansk skådespelare och modell. Charlie Taylor, engelsk fotbollsspelare.

1998, Christian Pulisic, amerikansk fotbollsspelare.

2003 , Aidan Gallagher, amerikansk skådespelare.

Avlidna

96, Domitianus, 44, romersk kejsare sedan 81 (mördad).

1137, Erik Emune, kung av Danmark sedan 1134.

1180, Ludvig VII, kung av Frankrike sedan 1137.

1197, Petrus, svensk ärkebiskop sedan 1187.

1310, Isarnus, dansk ärkebiskop från 1303 till tidigare detta år.

1361, Ludvig V av Bayern, hertig av Bayern och markgreve av Brandenburg.

1663, Josef av Copertino, 60, italiensk franciskanbroder och präst.

1783, Leonhard Euler, 76, schweizisk matematiker.

1784, Georg Haupt, svensk konsthantverkare.

1786, Giovanni Battista Guadagnini, 75, italiensk luttillverkare.

1819, John Langdon, 78, amerikansk politiker, senator (New Hampshire) 1789-1801

1820, Caspar Trendelenburg, 65, svensk läkare, professor i obstetrik.

1854, John W Taylor, 70, amerikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1820–1821 och 1825–1827.

1872, Karl XV, 46, kung av Sverige och Norge sedan 1859. Augustus Seymour Porter, 74, amerikansk politiker, senator (Michigan) 1840–1845.

1905, George MacDonald, 80, skotsk fantasyförfattare.

1912, Hernando Money, 73, amerikansk demokratisk politiker, senator (Mississippi) 1897–1911.

1914, Johan Forssell, 59, svensk folkskollärare och politiker (liberal, senare socialdemokrat).

1924, F H Bradley, 78, brittisk filosof.

1931, John F Nugent, 63, amerikansk demokratisk politiker, senator (Idaho) 1918–1921.

1949, Frank Morgan, 59, amerikansk skådespelare.

1955, Constance Wiel Schram, 64, norsk författare.

1957, Augusto Genina, 65, italiensk regissör.

1961, Dag Hammarskjöld, 56, svensk nationalekonom, jurist, adelsman, ämbetsman, diplomat, författare, statsråd, FN:s generalsekreterare 1953–1961, postum mottagare av Nobels fredspris 1961, ledamot av Svenska Akademien sedan 1954.

1963, Torsten Holm, 76, svensk författare. (född 1887)

1967, John Cockcroft, 70, brittisk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1951. Adrienne von Speyr, 64, schweizisk katolsk läkare och mystiker.

1970, Jimi Hendrix, 27, amerikansk gitarrist.

1974, Edna Best, 74, brittisk skådespelare.

1979, Erik Boheman, 84, svensk diplomat och politiker, talman.

1982, Catrin Westerlund, 48, svensk skådespelare.

1990, Claude Loyola Allgén, 70, svensk kompositör.

2000 , Sten Sture Modéen, 80, svensk skådespelare och kortfilmsregissör.

2004, Norman F Cantor, 74 amerikansk medeltidshistoriker. Russ Meyer, 82, amerikansk regissör, producent, fotograf och manusförfattare. Marvin Mitchelson, 76, amerikansk skilsmässoadvokat i Hollywood. Margareta Wadstein, 59, svensk diskrimineringsombudsman.

2008, Mauricio Kagel, 76, argentinsk-tysk tonsättare.

2009, Irving Kristol, 89, amerikansk neokonservativ ideolog, författare och debattör.

2012, Santiago Carrillo, 97, spansk politiker, före detta ledare för kommunistpartiet. Berit Gustafsson, 85, svensk skådespelare.

2013, Ken Norton, 70, amerikansk tungviktsboxare. Världsmästare 1977–1978.

2018, Robert Venturi, 93, amerikansk arkitekt och arkitekturteoretiker.

2020, Ruth Bader Ginsburg, 87, amerikansk jurist.

Grattis Elisabet på Din 72 årsdag

 

Lördag Östermalm, Vaxholm och Ingmarsö

 

Trendbrott när valdeltagandet sjunker

Färre verkar ha röstat.

Det verkar bli ett trendbrott, valdeltagandet sjunker.

Många väljare har tyckt det har varit svårt, så att man helt enkelt inte är med, säger statsvetarprofessor Henrik Ekengren Oscarsson i Sveriges Televisions valvaka, och pekar på undersökningar som har gjorts.

Valdeltagandet ser ut att hamna kring 83%. Men det är bara preliminärt. Helt klart blir det först när de sena förtidsrösterna och utlandsrösterna har räknats.

Vid förra valet blev valdeltagande 87%. Valet 2014 landade siffran på 85,8%. På valkvällen visar de preliminära uppgifterna på knappt 81%, men den brukar lyfta när de sena rösterna trillar in.

Min gissning är att det landar runt 83%, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Detta ska Du göra om någon har en allergisk reaktion

Allergiska reaktioner är vanliga och oftast ofarliga, men en del reaktioner kan vara livshotande. Här berättar vi hur du upptäcker tecknen och vad Du ska göra om någon får en allvarlig allergisk reaktion.

Allergiska reaktioner och allergier i allmänhet är mycket vanliga. De uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på ett ämne som kallas allergen. Våra kroppar tillverkar antikroppar som attackerar allergenet, även om det inte är skadligt.

Allergiska reaktioner kan utlösas av mat, mediciner eller luftburna allergener som pollen. I vissa fall kan reaktionen leda till anafylaxi. Även om det är sällsynt är anafylaxi ett allvarligt tillstånd som kan vara livshotande om det inte behandlas.

Allergier är mycket vanliga och kan börja i alla åldrar. 

Det finns hundratals olika triggers som kan utlösa en allergisk reaktion, men några av de vanligaste är:

Livsmedel, särskilt nötter (som valnötter, mandlar och cashewnötter), jordnötter, skaldjur, fisk, vete, frukt, ägg, mejeri och soja.

Mediciner, exempelvis penicillin och smärtstillande medicin som aspirin eller ibuprofen.

Gift, från insektsbett som bin eller getingar.

Latex, en typ av gummi som finns i bland annat gummihandskar och kondomer.

Luftburna allergener, som pollen, dammkvalster, mögel och pälsdjur.

Allergiska reaktionssymptom ser annorlunda ut för alla och kan uppstå var som helst i/på kroppen. 

Några vanliga symptom på en svår allergisk reaktion är:

Klåda, nässelfeber eller hudrodnad.

Röda eller kliande ögon

Svullen tunga eller svalg

Andningssvårigheter, känna sig tät i bröstet eller ha väsande andning

En känsla av att halsen är trång

Diarré

Yrsel eller svimning

Snabba, långsamma eller oregelbundna hjärtslag

Lågt blodtryck

Illamående eller kräkningar

Förvirring och ångest

Det är viktigt att agera snabbt om någon får en allergisk reaktion

En allergisk reaktion startar oftast inom några minuter men kan inträffa när som helst mellan 20 minuter och två timmar efter exponering för allergenet och allergiska reaktionssymptom kan vara milda först men snabbt förvärras.

En allergisk reaktion inträffar när kroppens immunförsvar misstar något ofarligt för något farligt.

När Du har en allergi överreagerar Ditt immunsystem, behandlar allergenen som en inkräktare och producerar antikroppar för att bekämpa den, förklarar Nikki och fortsätter, när Du utsätts för allergenet igen utlöser dessa antikroppar en mängd kemikalier, som histamin, från Ditt immunsystem till blodet. Detta kan göra att Din kropp går in i anafylaktisk chock.

När kemikalierna finns i blodet kan de orsaka allergisymptom i hela kroppen. Om det påverkar slemhinnorna i mun och svalg kan Du få svårt att andas vilket kan vara mycket farligt.

Anafylaxi är en medicinsk nödsituation. Det kan vara mycket allvarligt om det inte behandlas snabbt.

Gör så här om Du, eller någon annan, har en allvarlig allergisk reaktion:

Använd en adrenalinpenna. Om personen har en adrenalinpenna bör Du läsa igenom instruktionerna innan Du använder den. Adrenalin är den mest effektiva behandlingen vid anafylaxi och fungerar bäst när det ges så snart som möjligt.

Ring 112. Berätta för operatören att personen har anafylaxi. Ring alltid 112, även om personen börjar må bättre. Symptomen kan återkomma några minuter eller timmar efter den första attacken. Lägg personen ner och lyft upp benen. Om personen är gravid lägger Du honom/henne på vänster sida.

Om personen har svårt att andas, sätter Du dem upp tills andningen förbättras.

Ta bort orsaken (om möjligt). Så länge det inte sätter personen i ytterligare fara kan Du exempelvis försöka ta bort gadden från huden efter ett bistick.

Om symptomen inte förbättras efter 5 till 15 minuter ger Du ytterligare en injektion adrenalin.

Starta HLR om det behövs. Om personens andning eller hjärta stannar påbörjar Du omedelbart HLR tills hjälpen kommer.

Håll kontroll på vad som händer. Berätta för ambulanspersonal eller sjukhuspersonal vilken medicin Du har gett och berätta om det inte finns någon adrenalinpenna tillgänglig.

De flesta fall är milda, men anafylaxi har potential att bli livshotande. Anafylaxi utvecklas snabbt, vanligtvis inom 5 till 30 minuter, men i sällsynta fall kan det pågå i flera dagar.

Det finns steg Du kan vidta för att minimera risken för anafylaxi:

Bär en adrenalinpenna

Om Du vet att Du riskerar anafylaxi ska Du alltid ha två adrenalinpennor med Dig. Berätta för vänner och familj vad det är och lär dem hur de ska användas.

Undvik allergenen så mycket Du kan

Om Du har en matallergi undviker Du dessa livsmedel, läs innehållsförteckningar och var noggrann när Du äter på restaurang. Om Du får allergiska reaktioner mot insektsbett eller stick bör Du undvika de områden där de finns, bära vida långärmade toppar och byxor och använda insektsmedel.

Bär medicinskt ID

Vi föreslår att de som riskerar anafylaxi alltid ska ha med sig ett medicinskt ID-armband. I en nödsituation får andra information om att Du har allergier, något som hjälper Dig att få rätt behandling snabbt.

Spåra Dina symptom

För mindre allvarliga allergiska reaktioner kan Du föra dagbok som hjälper Dig att koppla allergin till symptomen. Du kanske börjar nysa, får rinnande näsa och kliande ögon av nyklippt gräs eller en allergisk reaktion efter att Du har på Dig latexhandskar.

Ibland kan Du bli hänvisad till en vårdcentral för att identifiera vad det är som orsakar Din allergi.

Uppsök alltid en akutmottagning i första hand vid anafylaktisk chock. 

Helt plötsligt har vi vänner

Partisekreteraren Richard Jomshof (SD) under Sverigedemokraternas valvaka på Elite Hotel Marina Tower i Nacka.

För första gången har Sverigedemokraterna vänner bland de andra riksdagspartierna, säger Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof.

Han spår att samarbetet har lönat sig vid valurnorna, men ställer också krav på partiet.

Det är mingel och gott humör när Sverigedemokraterna inleder sin valvaka vid Saltsjökvarns kaj i Nacka. Utanför pågår förfest i en yacht med bubbelvin.

Partisekreterare Richard Jomshof tycker att det känns bra, om än nervöst.

Det är klart att jag var nervös 2010 när vi var osäkra på om vi skulle komma in i riksdagen. Men jag känner en helt annan nervositet i dag, måste jag erkänna. Det är så mycket annat som står på spel nu, säger han till Tidningarnas Telegrambyrå.

Sverigedemokraterna har för första gången vänner bland de andra riksdagspartierna, framhåller Jomshof.

Helt plötsligt har vi vänner, partier som kan tänka sig att samarbeta med oss på något annat sätt. Plötsligt betyder helheten någonting.

Sverigedemokraterna har för första gången en chans att sitta med och styra och påverka politiken på riktigt, säger Jomshof.

Det är klart att det smyger sig på en helt annan nervositet då.

Jomshof tror att Sverigedemokraterna har tjänat på samarbetet med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna under valrörelsen, och lockat nya väljare till partiet.

Det har funnits en tveksamhet kring varumärket, inte själva sakpolitiken. När man pratar med oss och diskuterar oss som ett framtida underlag så tror jag det gör att vissa väljare känner att man kan rösta på oss.

Det är en helt ny situation.

Vad är ett bra valresultat?

Det viktigaste är att vi får en helt ny regering.

Kanske kan vi komma upp i 20%, eller till och med passera det.

Vad skulle det innebära att bli större än Moderaterna?

Om vi är största oppositionsparti är det en helt ny verklighet för oss. Samtidigt sätter det press på oss i förhandlingar. Väljare, sympatisörer och medlemmar kommer förmodligen öka förväntningarna på oss som parti, säger Jomshof.

Sverigedemokraterna blev i valet 2018 tredje största parti i riksdagen, med 17,5%. I opinionsmätningarna inför söndagens val har de placerat sig som andra största parti, med över 20%.

Allt om pollenallergi hösnuva, orsak, symtom, behandling och vaccination

Under våren och sommaren har många allergiker årets jobbigaste period, med allergisymtom som rinnsnuva, nästäppa, nysningar och kliande och rinnande ögon. Det gäller att komma ihåg att påbörja behandlingen tidigt för att minska symtomen. Idag finns även möjlighet till vaccination.

Allergi är en av våra stora folksjukdomar. Det allt mildare vädret bidrar till att naturen vaknar upp tidigare på året, vilket i sin tur leder till att allergisäsongen blir längre. Omkring tre miljoner svenskar lider av någon form av pollenallergi (eller allergisk rinit). Av dessa har fler än var fjärde person så svåra besvär att deras livskvalitet och förmåga att arbeta och studera påverkas. Astma och allergi är sjukdomar som oftast debuterar tidigt i livet och förblir livslånga handikapp. Det pågår därför mycket forskning på området och det finns idag  såväl receptfri som receptbelagd behandling, och även vaccination i injektions- eller tablettform.

Vi känner inte till alla faktorer kring varför man drabbas av pollenallergi. Det finns  en viss ärftlighet, men även miljö- och livsstilsfaktorer, som exempelvis rökning, luftföroreningar och hygien, kan påverka. Allergi innebär en överreaktion i immunförsvaret som uppfattar ett  harmlöst ämne, exempelvis pollen, som skadligt. Orsaken till detta är att den första gången immunförsvaret träffade på ämnet bildades så kallade  IgE-antikroppar som skydd. Allergiantikropparna placerar sig på speciella celler i bland annat näsans, luftrörens och ögonens slemhinnor och därmed har man blivit sensibiliserad, det vill säga överkänslig för pollen. Det betyder att IgE-antikropparna finns kvar i Din kropp, och nästa gång Du kommer i kontakt med det allergiframkallande ämnet (allergen) kan en allergisk reaktion uppstå. När Du då kommer i kontakt med pollen som flyger runt i luften känns detta igen, och kroppen svarar genom att släppa ut ämnet histamin. Det är histamin som utlöser symtom som snuva, kliande och rinnande ögon.

Med hjälp av blodtest kan man mäta koncentrationen av IgE i blodet. Ig står för immunglobulin, vilket är proteiner som används av kroppens immunförsvar för att upptäcka och identifiera främmande ämnen, exempelvis virus, bakterier eller parasiter.

Symtomen varierar beroende på vilken typ av allergi Du har, hur känslig Du är och hur mycket Du exponeras för det retande ämnet, allergenet. Symtomen kommer ofta snabbt, inom 10 till 20 minuter efter den första kontakten med frömjölet.

Några vanliga symtom vid pollenallergi är:

Klåda i halsen

Rinnande snuva

Våldsamma nysningar

Nästäppa

Röda, kliande  och rinnande ögon

Som pollenallergiker är det också vanligt att Du känner trötthet, får huvudvärk och upplever koncentrationssvårigheter när pollenbesvären är som värst. Även sömnen kan påverkas mycket av allergibesvären, vilket i sin tur har negativ påverkan på det vardagliga livet. Det är viktigt att känna till att med rätt behandling, oavsett svårighetsgrad på allergin, ska man inte behöva känna sig begränsad i skolan eller på arbetet.

Om Du som är pollenallergiker även drabbas av hosta och retningar i luftrören är det extra viktigt att behandla dessa symtom för att undvika att Du utvecklar astmasymtom. Astmasymtom kan bli långvariga och Du löper även en risk att bli mer känslig i luftrören och näsan, så att man reagerar starkt även på dofter, rök, avgaser och kyla.

Det vanligaste är allergi mot björk, hassel, al, gråbo och gräs. För många som lider av pollenallergi kan våren och sommaren vara en tuff tid med konstant kliande ögon, rinnsnuva och astmatiska besvär och därför gäller det att söka hjälp, för att kunna förbättra livskvalitén.

Många allergiker besväras av både träd- (vanligtvis björk, hassel och al) och gräspollen vilket innebär att allergin kan sträcka sig över en väldigt lång period. Symtomen och besvären vid pollenallergi kan variera kraftigt från person till person. Vissa kommer undan med lite lättare snuva medan andra knappt kan vistas ute. Det kan ta någon vecka innan man får full effekt av behandlingen och därför är det oerhört viktigt att börja behandla i god tid inför pollensäsongen.

Om Du har pollenallergi kan Du tänka på följande:

Påbörja Din medicinering tidigt på säsongen, så fort Du känner första symtomen

Använda Dig av läkemedel som tabletter, nässpray och/eller ögondroppar

Undvika andra allergener som starka parfymer och tvättmedel, pälsdjur och ta inte in björkris under allergiperioden

De absolut vanligaste läkemedlen vid allergi är så kallade antihistaminer. Det finns många receptfria varianter av antihistaminer på apoteken, och dessa ger effektiv hjälp för de flesta med pollenallergi. Moderna antihistamintabletterna ger inte samma dåsighet som de äldre preparaten gjorde.

De flesta med pollenallergi upplever att kliande ögon är det symptom som är allra besvärligast. På apoteken finns numera receptfria ögondroppar som har dubbelverkande effekt, det vill säga att de hindrar den allergiska reaktionen på två sätt. Ögondropparna ger både snabb lindring (inom 15 minuter) och långvarig effekt på röda, kliande, rinnande och svullna ögon. Fråga på Ditt apotek.

För de med nästäppa finns också  receptfri nässpray som lindrar svullnad, rinnsnuva och täppa. De kan innehålla antihistamin eller kortison. Kombinationsbehandling  med en kombination av antihistamin och kortison finns numera också receptfritt. Med detta läkemedel motarbetar man uppkomsten av de symtom som orsakas av histaminet och behandlar även symtomen som orsakas av den inflammatoriska reaktionen. En första lindring uppnås redan inom 15 minuter.

I de fall Du redan har provat receptfria allergimediciner utan att få bukt med besvären kan det vara bra att boka in en läkartid. Berätta då om Dina symtom och vilka receptfria mediciner Du redan har provat, så kan läkaren göra en bedömning om Du är i behov av mer effektiva, receptbelagda preparat. Vid riktigt svåra symtom kan läkaren skriva ut kortisontabletter, men på grund av risken för biverkningar brukar de bara ges i korta kurer. Kortisontabletter påverkar hela kroppen och därför är en lokal behandling att föredra i första hand.

Vid svåra allergier eller när man trots symtomlindrande läkemedel fortfarande besväras av jobbiga symtom, kan man vaccinera mot allergi. Detta kallas immunterapi (tidigare kallat hyposensibilisering), där man ”lär” kroppen att tolerera ett visst allergen genom att ge det i först små och sedan ökande mängder. Oftast påbörjas vaccinationen några månader före pollensäsongen och fortgår under tre år. Effekten består vanligtvis många år efter avslutad behandling.

Kan jag vaccinera mig mot pollenallergi?

Jag har besvär trots pågående behandling med symtomatiska läkemedel.

Jag börjar få besvär med lungorna med hosta och täthet i bröstet.

Jag upplever allergisymtomen som besvärande trots att jag tar mina ordinerade läkemedel.

Jag upplever att jag under en längre period blivit beroende av mina symtomlindrande läkemedel.

Jag får biverkningar av mina symtomlindrande läkemedel.

Jag har hösnuva och börjar få besvär från lungorna, såsom hosta och täthet i bröstet.

Har Du svarat ja på ett eller flera påståenden ovan skulle Du kunna genomföra en allergivaccination, rådgör med Din läkare. Behandlingen finns antingen i tablettform som tas dagligen under tre år eller injektioner (omkring fyrtio), även det under tre års tid. Vid båda typerna av allergivaccination är den verksamma substansen framställd av naturens eget ämne, t ex björkpollen, och verkar genom att påverka immunförsvaret. Förändringen som sker i immunförsvaret minskar kroppens reaktioner mot det ämne du är allergisk mot. Behandling med allergivaccin kan även minska eller förhindra att det uppstår symtom i exempelvis ögon, näsa eller lungor. Efter allergivaccination blir vissa helt symtomfria och andra upplever minskade symtom och ett minskat behov av läkemedel.

Det är inte helt lätt att skilja på allergi och vanlig förkylning med snuva och nysningar. En huvudregel är dock att en vanlig förkylning går över inom en vecka, ger tjockare slem och inkluderar ofta ont i halsen. En allergi däremot pågår ofta under en längre tid, ögonen kanske kliar, näsan rinner men med tunnare slem.

Lider du av allergi finns det möjlighet att göra allergitest, dels genom blodprov eller med ett så kallat pricktest där man droppar olika allergiframkallande ämnen (vanligen björk, timotej, häst, hund, katt, kvalster och tre olika mögelsorter) på armen för att se vilka huden reagerar på. Ibland gör man även lungfunktionstest för att se om det finns ett inslag av astma. Kontakta din läkare för vidare konsultation.

Till skillnad från allergener som exempelvis pälsdjur är det svårt att undvika pollen då det under pollensäsongen finns på de flesta platser i luften, inomhus som utomhus. Man har sett att en del pollenallergiker blir bättre i tonåren och att vissa slipper besvär som vuxen. Ibland kan allergiker känna mindre besvär och uppfatta det som att allergin har minskat, men då kan det ibland bero på att den aktuella pollensäsongen är mildare och därför ger mildare symtom. I vissa fall kan allergi ligga latent under barndomen och i tonåren för att bryta ut i vuxen ålder. Varför den bryter ut vet man inte helt säkert, men man misstänker att det kan bero på många olika miljöfaktorer (exempelvis stress eller annan sjukdom) som till slut utlöser den allergiska reaktionen i kroppen.

Även om Du är pollenallergiker ska Du inte ge upp hoppet, det finns effektiv behandling som gör att Du kan leva precis som vanligt. Blir Du inte helt besvärsfri av Din medicin är det ett tecken på att Din allergi inte är välbehandlad och då behöver Du prova något annat. Rådgör med Din läkare vad som skulle kunna vara nästa steg i Din behandling. Se också till att påbörja medicinering tidigt på säsongen, så snart Du känner minsta symtom.

Genom olika mätstationer kan Du hålla kontroll på hur höga halter pollen det är i luften vid en viss tidpunkt. Du kan få mer information om pollenhalten via exempelvis SMHI.

USA minns 11 september

USAs president Joe Biden talar utanför Pentagon i Washington DC på minnesceremoni för offren för terrorattackerna 11 september 2001.

USA hedrade under söndagen offren i terrordåden den 11 september 2001. Tysta minuter hölls, offrens namn läses upp och anhöriga samlas på de platser där de kapade flygplanen kraschade.

Räddningsarbetare gör honnör för den amerikanska flaggan utanför Pentagon på söndagen, 21 år efter terrorattackerna.

Tjugoett år senare så håller vi minnet vid liv, minnet efter de ovärderliga liv som stals från oss vid Ground zero, i Shanksville, Pennsylvania och i Pentagon, sade USAs president Joe Biden i ihällande regn vid det amerikanska försvarshögkvarter i Washington DC på söndagen.

Minnesceremonin på Manhattan i New York, vid platsen där två flygplan flög in i World Trade Centers tvillingtorn, inleddes strax före klockan 15, svensk tid, med att en klocka slog, följt av en tyst minut.

Efterlevande läste sedan upp namnen på alla dem som dog i terrorattacken. Officiellt dog 2 753 när tvillingtornen World Trade Center föll samman efter attacken. Sammanlagt dödades 2 977 personer i de synkroniserade attackerna.

Vid ceremonin vid det återuppbyggda området som kommit att kallas Ground zero var bland andra vicepresident Kamala Harris och hennes make Doug Emhoff närvarande.

Presidentens fru Jill Biden besökte Shanksville i Pennsylvania, och minnesmärket där över de 40 ombord på Flight 93 som ingrep mot kaparna för att hindra dem från att krascha planet i huvudstaden Washington DC.

Terrordåden den 11 september 2001

Morgonen den 11 september 2001 kapas fyra Boeingplan på USAs östkust.

08:46 flygs det första planet in i norra tvillingtornet i New Yorks World Trade Center (WTC).

09:03 träffar nästa plan det södra tornet.

09:37 störtar det tredje planet i försvarshögkvarteret Pentagon i Washington.

09:59 rasar WTCs södra torn.

10:03 kraschar det fjärde planet på en åker i Pennsylvania sedan passagerarna gjort motstånd. Planets mål tros ha varit Vita huset eller kongressen.

10:28 rasar WTCs norra torn.

I attentaten dör totalt nästan 3 000 människor, varav 184 vid Pentagon och 40 i Pennsylvania, samt de 19 kaparna.

Rösträkningen kan försenas på flera håll

En lång kö till vallokalen i Fågelbacksskolan i Malmö.

Från hela landet kommer rapporter om långa köer till vallokalerna. Det kan leda till att rösträkningen försenas i flera vallokaler.

Vi räknar med att eftersom det är långa köer så kommer ett antal lokaler att vara lite senare än vanligt med räkningen, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist till Tidningarnas Telegrambyrå.

Vallokalerna stänger klockan 20:00 och den som står i kö då får komma in och avge sin röst.

Anna Nyqvist påpekar att av de närmare 6 300 vallokalerna som är öppna under söndagen är det många lokaler som inte har någon kö.

Det är ett stort antal lokaler som kommer att räkna precis i normal tid och börja rösträkningen när lokalerna stänger, säger hon till Tidningarnas Telegrambyrå.

Att det har blivit så långa köer beror på det nya systemet där valsedlarna ligger i särskilda bås, vilket gör att det går långsammare att rösta.

Från Valmyndigheten och kommunernas sida har vi framfört i remissvar att det här kommer att bli effekten av de här extra avskärmningarna, säger Anna Nyqvist till Expressen.