Ökad spänning, så står Mellanösterns maktspelare

Irans Hassans Rouhani, USAs Donald Trump och Israels Benjamin Netanyahu.

Nu ökar oron för nya konflikter i Mellanöstern. USA svänger i sin Iranpolitik, Israel bombar grannländer, Saudiarabien och Förenade arabemiratens trupper slåss mot varandra och Ryssland stärker sin ställning.

Gamla sanningar ställs nu på ända i Mellanöstern. Under sommaren tycktes den långa konflikten mellan Iran och USA drivas till sin spets med ett hotande storkrig. Men i veckan anslog president Donald Trump en betydligt mer försonlig ton och öppnade för samtal med Irans president Hassan Rohani. Dessutom ska USA inleda direkta samtal med huthirebellerna i Jemen, som i över fyra år krigat mot en saudiledd koalition, stödd av USA.

USAs omsvängning gör dess allierade i regionen nervösa. Förenade arabemiraten har redan övergett den hårda linjen mot Iran och inlett diskussioner om att samarbeta om maritim säkerhet med Iran. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu försökte febrilt och förgäves få kontakt med Trump i söndags för att övertala honom att inte träffa Irans utrikesminister på G7-mötet. Något som Trump själv inte var intresserad av.

Orsaken till Trumps omsvängning är nästa års presidentval. Trump gick till val 2016 på att avsluta USAs krig utomlands och ta hem amerikanska trupper. Det har lett till att USA nu förhandlar med de afghanska talibanerna, men gör också att Trump verkligen inte vill ha något krig med Iran. Hans metod är att hota stort för att sedan få till ett personligt möte med fina fototillfällen och en överenskommelse som han kan ta åt sig äran för.

Donald Trumps medarbetare, som nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton och utrikesminister Mike Pompeo, kanske inte riktigt har förstått att Trump inte är lika kompromisslös som de själva. Bolton har talat om att störta den iranska regimen och att fira dess fall i Teheran tillsammans med Folkets mujahedin. Pompeo har lagt fram en lista med tolv hårda krav som Iran måste uppfylla för att slippa ifrån USAs sanktioner.

Under G7-mötet i måndags gjorde Trump klart att han inte är intresserad av någon regimförändring i Iran.

Vi har sett hur det har fungerat de senaste 20 åren. Inget vidare, konstaterade Trump. I stället sade att han vill ”göra Iran rikt igen”.

Inte ett ord nämndes heller om Pompeos kravlista.

Vi vill sätta ett stopp för kärnvapen och robotprogrammet, sade Trump. Väldigt enkelt. Det är något vi snabbt kan komma överens om.

Många tror nu att det kan bli ett möte mellan Donald Trump och Irans president Hassan Rohani när FNs generalförsamling samlas i New York i slutet av september. Detta oroar Israel som i helgen passade på att under en 18-timmarsperiod bomba grannländerna Libanon och Syrien samt Irak med uttalat syfte att slå till mot mål kopplade till Iran och dess allierade. Kanske hade det att göra med att försöka hålla uppe spänningen kring Iran, spekulerar vissa.

Men bombningarna kan också handla om Netanyahus egen framtid. Han hotas av tre korruptionsåtal och i veckan läckte nya komprometterande uppgifter från utredningen. Med nyvalet i våras lyckades han skjuta fram den juridiska processen, men med nyvalet den 17 september har inte lyckats med det. Sedan i våras har det spekulerats om ett krig skulle kunna vara ett sätt att skjuta fram både nyvalet och ett eventuellt åtal ytterligare.

Israels attacker ökar risken för krig. I Libanon enades de olika partierna i sitt fördömande. President Michel Aoun kallade attacken en ”krigsförklaring” som berättigade ett militärt svar och Hizbollahmilisen, som stöds av Iran, utlovade vedergällning.

I Irak sade premiärministern att landet kommer att att svara med alla till buds stående medel om det attackeras igen. Han fick stöd av amerikanska försvarsdepartement som framhöll att Irak har all rättatt försvara sig.

Samtidigt har kriget i Jemen trappats upp. Inte det mellan huthirebellerna och den saudiledda koalitionen, utan mellan olika fraktioner inom koalitionen. I torsdags bombade Förenade arabemiraten trupper som strider för den saudistödda jemenitiska regeringen när de försökte återta områden som erövrats av emiratstödda styrkor. Det innebär att intressekonflikten mellan vännerna Saudiarabien och Förenade arabemiraten hotar att utvecklas till något allvarligare.

Saudiarabien och Förenade arabemiraten har alltid haft olika intressen i Jemen. Saudiarabien vill återinstallera den störtade regeringen och bekämpa huthierna, medan Förenade arabemiraten framför allt är intresserat av att kontrollera södra Jemen för att säkra sina transportvägar. Därför stöder emiratierna de separatister som vill göra Sydjemen självständigt igen. Men konflikten handlar också om det muslimska brödraskapet.

Både Saudiarabien och Förenade arabemiraten är motståndare till Muslimska brödraskapet och dess form av politisk islam.

Det jemenitiska islamistpartiet Islah är en gren av brödraskapet, men eftersom det slåss mot huthirebellerna och stöder Jemens störtade regering, har det Saudiarabiens gillande. Förenade arabemiraten däremot, som haft ett eget Islah-parti som det hävdar försökte ta makten i landet, ser det som ett hot mot sin egen säkerhet.

Svängningarna i den amerikanska Mellanösternpolitiken, som började redan under president Barack Obamas tid, har varit gynnsamma för Ryssland. Det kompromisslösa stödet till Syriens Assadregim har gjort intryck även på länder som velat se dess fall.

USA-allierade som Egypten och Saudiarabien diskuterar nu vapenköp och samarbete med Ryssland. Nato-medlemmen Turkiet har köpt in ryska robotar och visat intresse för att köpa det nya ryska stridsflygplanet Su-57.

Förnyad osäkerhet kring vad USA vill kan ytterligare stärka Rysslands ställning i regionen.

Kriget i Jemen förvärras. Striderna har spritt sig, även inom den saudiledda koalitionen och det humanitära lidandet är stort. Nu reser utrikesminister Margot Wallström till Mellanöstern i ett försök att få igång fredsprocessen.

En sorts blixtvisit kallar utrikesminister Margot Wallström (S) det  när hon berättar om resan som kommer att ta henne till Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Oman och Jordanien. Syftet är att få slut på striderna i Jemen och blåsa liv i den politiska processen.

Det vore överambitiöst att säga att vi ska försöka mäkla fred, men vi vill försöka mobilisera politisk vilja att leda in kriget mot en politisk process i stället. Så vi besöker de länder som i första hand är aktörer och viktiga för hur Jemens framtid ska bli. Och så förbereder vi för ett möte om Jemen i FNs generalförsamling i september, säger hon till oss.

Att Wallström tar på sig den rollen har att göra med att Sverige stod värd för fredssamtal mellan regeringssidan och huthirebellerna förra året.

Vi känner ett särskilt ansvar och engagemang sedan vi hade dem här och fick ihop Stockholmsöverenskommelsen, säger hon.

Den överenskommelsen, som undertecknades på Johannesbergs slott i december, var kanske den senaste goda nyheten rörande kriget i Jemen.

Det är ett enormt lidande med barn som dör för att de inte får medicin eller mat.

Den skulle leda till vapenvila i hamnstaden Hodeida och fångutväxlingar och sågs som en början till att bygga upp förtroendet mellan parterna. Men det blev inte riktigt så.

Det har varit svårt med genomförandet av det. Vissa delar har genomförts, vi har FN-närvaro och så, men i stället har det startat strider på andra håll i landet, konstaterar Wallström.

Jemens utrikesminster Khaled Hussein al-Yamani skakar hand med Mohammed Abdulsalam, ledare av Hutiernas delegation efter fredssamtalen i Sverige. 

De senaste veckorna har kriget i södra Jemen blossat upp efter att det uppstått splittring bland trupperna som strider för den saudiledda koalitionen. Sydjemenitiska trupper som stöds av Förenade arabemiraten har kört iväg regeringen från hamnstaden Aden i söder och stridit mot regeringssidans trupper. I torsdags bombade emiratiskt flyg den saudistödda regeringssidans trupper sedan de försökt ta tillbaka mark från sydjemeniterna.

Det är ett väldigt svårt läge, för under tiden finns det ju omkring 20 miljoner människor som behöver humanitärt stöd. Det är ett enormt lidande med barn som dör för att de inte får medicin eller mat.

Hon är nöjd med att alla länder har gått med att ta emot dem för samtal på högsta nivå, och säger att Sverige uppenbarligen åtnjuter ett förtroende och att det gäller att utnyttja det på bästa och mest konstruktiva sätt.

Men man måste ha realistiska förväntningar, för det här är jättesvårt och komplext. Det är nya utmaningar ständigt.

Mötena ger också tillfälle att tala om det allmänna säkerhetsläget i regionen som även det är spänt till följd av bland annat USAs och Irans konflikt.

Med i bagaget har Margot Wallström även de diskussioner hon förde med Irans utrikesminister Javad Zarif om de regionala frågorna i samband med att han besökte Stockholm nyligen.

Vi kommer att förmedla det intryck om hur iranierna ser på saken och det är ju färska uppgifter.

Och som alltid blir det tillfälle att prata om kvinnornas roll, framhåller hon.

I sådana här processer är det lätt att hamna på en nivå högt över huvudena på dem som bara vill överleva och skapa sig en framtid för sig och sin familj. Det gäller att komma ihåg det. Om man inte mobiliserar kvinnorna och inte har dem för att bygga fred, så kommer man inte att få någon hållbar utveckling vare sig i Jemen eller någon annanstans.