Björnsonsgatan 52

Antal invånare 8 983 (2017)

Blackeberg är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun. Stadsdelen tillhör Bromma stadsdelsområde.

Blackeberg byggdes i tidstypisk folkhemsarkitektur under tidigt 1950-tal och anses representera en lyckad strävan att integrera bostadshus i naturområde. Områdets södra och norra utkanter har under 2000-talet börjat exploateras med nyproduktion, och ytterligare utbyggnad är beslutad i det östra området kring Blackebergsvägen.

Blackeberg omges av Södra Ängby, Råcksta, Grimsta och Grimsta naturreservat. Längs gränsen mot Södra Ängby leder Blackebergsvägen med gamla anor.

Blackeberg var ett torp på Råcksta gårds ägor, omnämnt första gången 1599. År 1785 förvärvades egendomen Blackeberg av bagaren och handelsmannen Johan Tillander för att användas som sommarställe. Från den tiden existerar en karta som redovisar en beskrivning över Blackeberg. 1861 revs Blackebergs mangård av "snuskungen" Knut Ljunglöf som lät bygga sjövilla, stall, såg och mjölkvarn (se Kvarnvikens kvarn). Åren 1890-1893 lät Knut Ljunglöf uppföra den stora villan, Ljunglöfska slottet med tillhörande park, Ljunglöfska parken, i Blackeberg. Slottet och parken ligger på Blackebergsbacken intill Mälaren.

På 1880-talet byggde Knut Ljunglöf mangårdsbyggnaden Lilla Ängby vid det som idag har Bällstavägens och delar Blackebergsvägens sträckningar. Lilla Ängby gård är en liten rödmålad mangårdsbyggnad, som ligger i hörnet av Holbergsgatan och Blackebergsvägen i Blackeberg. Nordväst om gården finns idag Ängby kyrka, som ligger i Blackeberg vid gränsen till Södra Ängby. Lilla Ängby gårds stallbyggnad låg på platsen för nuvarande Ängby kyrka. Gården är vad som finns kvar av en liten bondgård, som avstyckades 1720 från Stora Ängby gård.

På Blackebergsbacken vid Mälarens strand uppstod under åren 1928 till 1930 Frimurarebarnhuset efter ritningar av arkitekt Hakon Ahlberg. Anläggningen, som bekostades av Frimurarorden, var en internatskola och ett barnhem och hade byggts på den stora Ljunglövska egendomen. Idag är Frimurarbarnhusen en del av Blackebergs sjukhus och inrymmer Västerorts Aktivitetscenter VAC.

Blackebergs bostadskvarter Kinesen, Araben, Turken, Karelaren och Indianen (i mitten), byggda 1951-1954 av Svenska Bostäder, arkitekt Hjalmar Klemming.

Kort före andra världskriget planerade fastighetsdirektören Axel Dahlberg att uppköpa mark i Blackebergsskogen i anslutning till Frimurarebarnhuset för att stadsplanelägga en villabebyggelse likt Södra Ängby. Andra världskriget kom dock emellan och projektet kom aldrig till stånd.

Stockholms stad köpte Blackebergs ägor 1948 och den första stadsplanen fastställdes 1949 för norra delen och 1950 för södra delen. Den nya stadsdelen bebyggdes med smalhus, lamellhus, punkthus, centrumanläggning, biograf och bibliotek i tidstypisk stil under det tidiga femtiotalet som brukar kallas folkhemsarkitektur.

Blackebergs torg med sina tre fontäner utformades av Erik Glemme och det markanta stationshuset ritades av Peter Celsing. Blackeberg är i sin helhet synnerligen välbevarat och anses av bland andra förre stadsarkitekten Per Kallstenius vara ett mycket lyckat resultat av strävan att integrera bostadshus i naturområde. Områdets plan är oregelbunden och i arkitekturen finns snillrika variationer i detaljutformning inom en övergripande, sammanhållande idé. Blackeberg blev även ett av de första områdena i Stockholm med en utvecklad trafikseparering, med strikt åtskillnad mellan gång- och bilvägar.

Bland byggherrarna på tidigt 1950-tal märks de allmännyttiga bostadsföretagen AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder och Stockholmshem. Samtliga producerade lamellhus i tre till fyra våningar och ritades av olika arkitekter. Svenska Bostäder anlitade huvudsakligen Hjalmar Klemming medan Stockholmshems byggnader ritades av Ernst Grönwall och Nils Sterner. Sterner stod för ett av de få tegelshusen, annars överväger putsade hus. Sterners röda tegellängor i kvarteret Mexikanen (Björnsonsgatan 196-243) utnämndes 1995 av Dagens Nyheter till ett av Stockholms vackraste hus.

Byggarbetena började 1950 och 1958 var stadsdelen färdigställd. Huvuddelen av bebyggelsen stod klar redan 1954. Inom kvarteret Engelsmannen (längs Björnsonsgatan) uppfördes i slutet av 1950-talet tre punkthus i nio våningar. De är ritade av Åke Porne och förtätades år 2017 med ytterligare två punkthus ritade av arkitektkontoret DinellJohansson.

Platsen kallas även Blackebergs Centrum och är uppbyggd i flera nivåer som domineras dels av snäckformade fontäner, skapade av Erik Glemme och dels av Blackebergs stationsbyggnad viklen ritades av Peter Celsing. Torget omges av bostadshus i två våningar med butiker i bottenvåningen som uppfördes 1952–1953 efter ritningar av Curt Strehlenert med AB Familjebostäder som beställare. Här låg bland annat en filial för Systembolaget samt livsmedelsbutikerna Sabis och Konsum.

Blackebergs stationsbyggnad fick av Celsing en gestaltning som skiljer sig från övriga förortsstationer genom sin konstruktion och sitt markanta utseende. Taket är en välvd betongkonstruktion som spänner fritt och utan pelare över biljetthallen där en monumental dubbeltrappa leder ner till spärrarna. Stationen togs i bruk den 26 oktober 1952. Stationsbyggnaden har blivit blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".

Blackebergs torg har fortfarande ett relativt stort utbud av både butiker, verksamheter och restauranger. Bland annat finns det en livsmedelsbutik, ett bibliotek, en restaurang, samt småföretag och den lokalt kända butiken Skridsko-Johan som har sin verksamhet här sedan 1979. Torget invigdes 1956 och året därpå öppnade biografen Kaskad. Den lades ner i slutet av 1990-talet men öppnade 2018 igen under namnat Bio Kaskad. Torgets nordöstra hörn förtätades i början av 2000-talet genom ett punkthus med seniorbostäder ritade av Bergkrantz Arkitekter och byggda av JM.

Blackeberg hade år 2017 cirka 9 000 invånare, varav cirka 35,4% med utländsk bakgrund.

John Ajvide Lindqvists skräckroman Låt den rätte komma in utspelar sig i Blackeberg på 1980-talet.

Filmatiseringen Låt den rätte komma in (film) har hållit fast vid det och är delvis inspelad på orten. De flesta scenerna är dock inspelade i Luleå för tillgång på mycket snö och mörker.

Staden i skogen, bilder och berättelser från Blackeberg av Tomas Zackarias Westberg är en bok med fotografier och intervjuer från Blackeberg. Boken är en "resa" genom Blackeberg och dess historia.

I dokumentärfilmen Ett anständigt liv från 1979, regisserad av Stefan Jarl finns en scen där "Kenta" Gustafsson står i en telefonkiosk på Blackebergs torg. Telefonkiosken är numera avlägsnad men platsen är märkt med en graverad gatusten till minne av episoden, oklart på vems initiativ.

I Blackebergs norra utkant, på Björnsonsgatan 166, är Blackebergs bollplan belägen. Det är en 11-mannaplan med konstgräs som används för fotbollsspel av bland annat IF Brommapojkarna.

Ängby södra bollplan är trots namnet beläget vid Holbergsgatans östra ände, längs med Blackebergsvägen. På den konsgräsbelagda 11-mannaplanen bedrivs fotbollsverksamhet av främst FK Bromma

Blackebergs gator och vägar är namngivna efter nordiska författare, bland dem Holger Drachmann (Drachmansgatan), Nikolaj Frederik Severin Grundtvig (Grundtvigsgatan), Henrik Ibsen (Ibsengatan), Elias Lönnrot (Elias Lönnroths väg) och Arvid Mörne (Arvid Mörnes väg).

Björnsonsgatan är en gata i Blackeberg. Där bodde jag och Björn 1995-2010 det var en lägenhet på tre rum och kök. 1995-1996 var jag mammaledig och var hemma med Björn och sedan började han på dagis fick flera kompisar som Jakob Ylling, Amanda Forsman med flera. Jag arbetade med min firma LeBiMa Allkonsult med både städ och tillsättning av personal för demonstrationer och sampling, Jobbade lite med MLM (Multi Level Marketing) också. Hade även uppdrag på Traveller Buss som busstädare, kontors, villa och flyttstädning, samt så arbetade jag som kontrollant åt Radiotjänst i Bromma och på Ekerö. 1998-1999 gick jag utbildning på NTI-skolan och Kvalitetsdata och läste avancerad datautbildning och distansututbildning. 2002 började Björn i första klass i Blackebergsskolan och blev mobbad så vi flyttade 2004-2005 till Åland (Enlinge). Där jag började arbeta som butiksföreståndare på Enklingebutiken och Björn började i Enklingeskola, andra klass, men som det inte fanns så många barn så lades skolan ner och barnen var tvungna att flytta till grannön, Kumlinge. När varken Björn eller jag var intresserade av det så flyttade vi in till fasta Åland, Gottby och jag började arbeta på Gottby Livs och även lite på Posten Åland och början började i Södersunda skola och gick årskurs 3. Till julen flyttade vi tillbaka till Sverige och Ingarö men det var bara ett kort tag sedan flyttade vi hem till Mats Sigg på Kvarnbacksvägen till vi kunde flytta tillbaka till Björnsonsgatan igen. När vi bodde i Gottby så köpte vi en katt som hette Bibbi. Björn gick fjärde klass i Brunn skola och även i Södra Ängby skola. Femte klass gick Björn i Vittra Frösunda. Jag arbetade vidare med mitt företag. 2005-2006 gick jag en utbildning på Utbildningsspecialisterna och blev marknadsekonom. 2007-2009 arbetade jag på Fogels trafikskola, men även på Rembers och Odenplans trafikskola som bilansvarig, kontorist, receptionist, städning, löner, bokföring mm. 2009 började jag arbeta på Järva trafikskola med Adel och Yousef från Odenplans trafikskola, men då började Björn hata mig och allt blev pannkaka hemma så jag var tvingad att sluta, men jag kunde inte reda ut vara problem och Björn lämnade mig tyvärr. 2010 började jag arbeta som hyttvärdinna/personalstäd på M/S Birka Paradise. Har gråtit och tänkt varje dag på min älskade son Björn Nils Bertil Zetterström.

2011 flyttade jag till Eckerö/Storby. 

Kommentera gärna om Ni bott eller arbetat på ovanstående ställen här.