fredag 24 juni 2022

24 juni

24 juni är den 175e dagen på året i den gregorianska kalendern (176e under skottår). Det återstår 190 dagar av året.

Kristendomen. Den helige Johannes Döparens dag (till minne av att den bibliska personen Johannes Döparen ska ha blivit född denna dag, exakt på dagen ett halvår före Jesu födelse den 25 december).

Sverige Sverige: Midsommardagen (fram till 1952, från och med 1953 är midsommardagen rörlig och ligger på lördagen, som infaller mellan 20 och 26 juni)

Inkariket: Inti Raymi (från 1200-talet till 1533, högtidsdag för inkafolkets skapelsegud Inti, firandet inleddes med tre fastedagar vid sommarsolståndet och därefter hölls nio festdagar, vilket innebär, att firandet var över den 2 juli)

Nuvarande, Den helige Johannes Döparens dag

Föregående i bokstavsordning

Jan, Namnet infördes 1986 på 20 september. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 till 11 januari.

Johan, Namnet infördes 1986 på 27 december. 1993 flyttades det till dagens datum, men flyttades 2001 tillbaka till 27 december.

Den helige Johannes Döparens dag. Denna benämning på dagens datum infördes i de medeltida helgonkalendarierna, då Johannes Döparen hade blivit helgonförklarad redan på 400-talet och fått sin festdag denna dag (på grund av att han ska ha fötts denna dag). Det har därför funnits på dagens datum sedan gammalt och har inte flyttats. 1993 togs det dock bort, för att återinföras 2001.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Johannes Döparens dag

1901–1985, Johannes Döparens dag

1986–1992, Johannes Döparens dag

1993–2000, Johan och Jan

Från 2001, Johannes Döparens dag

I föregående i revideringar

1929, Johannes Döparens dag

1950, Johannes, Johan, Jan, John

1964, Johannes, Johan, Jan, John

1973, Johannes, Johan, Jan, John

1989, Johannes, Johan, Jan, John

1995, Johannes, Johan, Jan, John, Jens

2000, Johannes, Johan, Jan, Jon, John, Johnny, Jens

2005, Johannes, Johan, Jan, Jon, John, Johnny, Jens

2010, Johannes, Johan, Jan, Jon, John, Johnny, Jens

2015, Johannes, Johan, Jan, Janne, Jon, John, Johnny, Jens, Ian, Jean

2020, Jan, Johan, John, Jens, Johnny, Johannes, Janne, Jon, Jack, Jean, Ian

Händelser

1314, Slaget vid Bannockburn avslutas med skotsk seger, då engelsmännen flyr i panik, av rädsla för att skottarna, som efter stora engelska förluster är ungefär lika många som engelsmännen, ska göra ett motanfall. Detta avslutar också det första skotska frihetskriget och därmed har skottarna återtagit sin frihet från engelsmännen för första gången på nästan 20 år (sedan den engelska invasionen av Skottland 1296). Det dröjer dock till 1328, innan engelsmännen erkänner den skotska friheten genom fördraget i Edinburgh–Northampton, men den engelska överhögheten över Skottland är alltså i praktiken över genom denna skotska seger.

1523, Sedan den svenske riksföreståndaren Gustav Eriksson har blivit vald till svensk kung den 6 juni och de av danskarna hållna Stockholms stad och slott har kapitulerat den 16 respektive 17 juni, efter två års belägring, håller Gustav Vasa på midsommardagen sitt högtidliga intåg i staden genom Söderport. I efterhand har intåget fått stark symbolisk laddning, eftersom det av sentida historiker ses som ”riksgrundaren och landsfadern Gustav Vasas befrielse av Sveriges huvudstad”, men även om intåget omges av visst ceremoniel har det för samtiden inte så stor vikt, eftersom man då inte vet att Kalmarunionen är på väg att upplösas och att det pågående Gustav Vasas befrielsekrig är på väg att ta slut. I och med befrielsen av Stockholm är emellertid alla viktiga slott och punkter i den västra rikshalvan i svenska händer och den nyvalde kungen kan därmed inrikta sina styrkor på att befria även de finska slotten, där Viborg blir sist med att kapitulera den 10 oktober.

1687, Ett gigantiskt ras inträffar i Stora kopparberget i Falun i Dalarna och bildar ett hål som är 95 meter djupt och 1,5 kilometer i omkrets. Hålet, som har uppstått på grund av flera århundradens intensiv kopparbrytning och att man planlöst har brutit nya orter, får sedermera namnet Stora Stöten. Mirakulöst nog omkommer eller skadas inte en enda människa, eftersom raset inträffar på midsommardagen, vilken tillsammans med juldagen den 25 december är den enda dag på året då samtliga gruvarbetare är lediga.

1812, Den franske kejsaren Napoleon I inleder klockan sex på morgonen sitt stora fälttåg mot Ryssland, genom att låta sina styrkor på 685000 man korsa floden Njemen i Litauen, som då utgör gränsflod mellan den franska och ryska imperierna. Napoleons officiella anledningar till invasionen är dels att tvinga den ryske tsaren Alexander I att ansluta sig till den franska kontinentalblockaden mot Storbritannien, dels att förhindra en rysk invasion av Polen. Fälttåget, som pågår i ett halvår, blir emellertid en vändpunkt i de pågående Napoleonkrigen, eftersom fransmännen visserligen når ända till Moskvas förorter, men den stora armén blir reducerad till en bråkdel av sin föregående storlek och fransmännen tvingas till ett snöpligt återtåg, dels på grund av att ryssarna tillämpar den brända jordens taktik, dels på grund av att den kommande vintern blir en av de strängaste i mannaminne, vilket de franska trupperna inte är förberedda för.

1853, Den svenska fregatten HMS Eugenie ankommer till Göteborg, efter att under kapten Christian Adolf Virgins befäl ha seglat jorden runt på två år. Detta blir den första världsomsegling, som genomförs med en svensk fregatt och resan har varit ämnad att främja svensk handel runtom i världen (den allra första svenska världsomseglingen genomfördes av brigantinen Mary Ann 1839–1841).

1859, Slaget vid Solferino äger rum.

1921, Nationernas förbund (NF) beslutar att ögruppen Åland ska tillhöra Finland. Vid freden i Fredrikshamn 1809 har Ålandsöarna tillfallit Ryssland, men ålänningarna själva har hela tiden räknat sig som ”sverigesvenskar”. I samband med Finlands självständighet från Ryssland 1917 har åländska krafter därför börjat verka för, att Åland åter ska bli en del av Sverige. Den svenska riksdagen har stött ett åländskt krav på att ögruppens innevånare ska få folkomrösta om vilket land de vill tillhöra. Den finländska senaten har emellertid sagt nej till en sådan folkomröstning, med hänvisning till att Åland ska förbli en del av Finland. Därmed har man hänskjutit frågans lösning först till fredskonferensen i Versailles 1919 och därefter till det nybildade NF, som denna dag alltså avgör frågan till Finlands fördel, med förbehållet att Ålands svenska språk och kultur ska respekteras och att öarna ska förbli avmilitariserade (som under den ryska tiden). Det kommer att kallas Ålandsmodellen och bli prejudikat för framtida internationella gränskonflikter. På grund av att ögruppen inte blir svensk förblir det politiska läget mellan Sverige och Finland spänt under resten av 1920-talet.

1948, Den sovjetiska ockupationsmakten i östra Tyskland inför en blockad av de västallierades ockupationszoner i västra Berlin, som ligger helt omgärdade av sovjetiskt ockupationsområde. Blockaden är tänkt som ett försök att ”svälta ut” de allierade ur västra Berlin, för att få dem att även överlämna denna del av den tyska huvudstaden till Sovjet (som alltså redan är i besittning av stadens östra del). Sovjet skär av västmakternas möjligheter att få tillträde till staden via land (och därmed också möjligheterna att införa förnödenheter till stadens befolkning), men tillåter dem fortfarande att skicka flyg till staden, via vissa bestämda rutter från deras egna ockupationszoner i västra Tyskland. Detta leder till att de allierade skapar den så kallade ”luftbron”, där de med militärflyg under hela den tid blockaden varar flyger in mat och andra förnödenheter till västberlinarna. Blockaden varar i 10,5 månader, men eftersom den inte får önskad effekt blir den upphävd av Sovjet den 12 maj året därpå.

2007, Den irakiske diktatorn Saddam Husseins kusin, politikern och militären Ali Hassan al-Majid, som går under öknamnet ”Kemiske Ali”, döms till döden genom hängning av tribunalen i Irak. Domen faller på grund av hans deltagande i de irakiska militära insatserna mot kurderna under 1980-talet (däribland gasattacken mot Halabja 1988, som sedermera ledde till att amerikanerna under invasionen av Irak gav honom hans öknamn). Trots att avrättningar enligt irakisk lag ska verkställas senast 30 dagar efter domen blir hans avrättning uppskjuten i flera år och han avrättas först den 25 januari 2010.

Födda

1314, Filippa av Hainaut, Englands drottning från 1328

1340, Johan av Gent, engelsk adelsman, hertig av Lancaster, tredje son till engelske kungen Edvard III

1519, Theodor Beza, fransk reformert teolog

1532, Robert Dudley, engelsk adelsman, gunstling till drottning Elisabet I

1542, Johannes av Korset, spansk karmelit, mystiker, författare, kyrkolärare och helgon

1612, Johan Axelsson Oxenstierna, svensk greve, diplomat och statsman

1695, Martin Mijtens den yngre, svensk-österrikisk målare (född denna dag eller 16 juni)

1709, Gustaf Johan Gyllenstierna, svensk friherre, ämbetsman och förrädare

1771, Éleuthère Irénée du Pont, fransk-amerikansk kemist och industrialist

1783, Johann Heinrich von Thünen, tysk nationalekonom

1785, Alexander Porter, irländsk-amerikansk politiker och jurist, senator för Louisiana 1833–1837

1826, Theodore Fitz Randolph, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, guvernör i New Jersey 1869–1872 och senator för samma delstat 1875–1881

1828, Axel Gadolin, finländsk mineralog

1833, Gustaf Åkerhielm, svensk politiker, friherre och godsägare, Sveriges finansminister 1874–1875, utrikesminister 1889 och statsminister 1889–1891

1836, George Laird Shoup, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1890 och senator för samma delstat 1890–1901

1850, Herbert Kitchener, brittisk militär och fältmarskalk, Storbritanniens krigsminister 1914-1916

1864, Heinrich Wölfflin, schweizisk konsthistoriker

1873, Hugo Simberg, finländsk målare, grafiker och skulptör

1883, Victor F Hess, österrikisk-amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1936, Jean Metzinger, fransk målare

1888, Gerrit Rietveld, nederländsk arkitekt och möbelformgivare

1906, Eskil Eckert-Lundin, svensk kapellmästare, kompositör, filmmusikarrangör, impressario och musikadministratör

1911, Juan Manuel Fangio, argentinsk racerförare

1914, Kari Diesen, norsk skådespelare och sångare

1915, Fred Hoyle, brittisk astronom och science fiction-författare

1916, William B Saxbe, amerikansk republikansk politiker, senator för Ohio 1969–1974, USAs justitieminister 1974–1975

1924, Ewert Ellman, svensk skådespelare

1927, Martin L Perl, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1995

1928, Kaj Hjelm, svensk barnskådespelare

1930, Claude Chabrol, fransk skådespelare och regissör

1938, Kim Procopé, finlandssvensk skådespelare

1939, Michael Gothard, brittisk skådespelare

1941, Julia Kristeva, bulgarisk filosof, feminist och lingvist, Sylvia Lindenstrand, svensk operasångare (mezzosopran) och skådespelare, Charles Whitman, amerikansk marinkårssoldat och massmördare

1944, Jeff Beck, brittisk gitarrist, medlem i gruppen The Yardbirds

1945, George Pataki, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New York 1995–2006

1947, Mick Fleetwood, brittisk musiker och låtskrivare, trumslagare och frontfigur i gruppen Fleetwood Mac, Peter Weller, amerikansk skådespelare

1953, William E Moerner, amerikansk fysiker och kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 2014

1960, Juli Inkster, amerikansk golfspelare

1961, Dennis Danell, amerikansk rockgitarrist, medlem i gruppen Social Distortion

1967, Jonas Inde, svensk skådespelare, komiker, författare och manusförfattare, Richard Z Kruspe, tysk musiker, grundare av och gitarrist i gruppen Rammstein

1969, Sissel Kyrkjebø, norsk sångare

1972, Robbie McEwen, australisk tävlingscyklist

1973, Jere Lehtinen, finländsk ishockeyspelare

1974, Magnus Carlsson, svensk sångare

1978, Luis García Sanz, spansk fotbollsspelare, Mikael Nilsson, svensk fotbollsspelare, Erno Vuorinen, finländsk musiker, gitarrist i gruppen Nightwish

1979, Petra Němcová, tjeckisk fotomodell, Mindy Kaling, amerikansk skådespelare och komiker

1986, Solange Knowles, amerikansk skådespelare och sångare

1987, Lionel Messi, argentinsk fotbollsspelare

1988, Candice Patton, amerikansk skådespelare

1992, Raven Goodwin, amerikansk skådespelare

1993, Stina Nilsson, svensk längdskidåkare och skidskytt

Avlidna

1195, Albrekt den stolte, markgreve av Meissen

1228, Anders Sunesen, dansk kyrkoman, biskop i Lunds ärkestift 1201–1222

1291, Eleonora av Provence, Englands drottning 1236–1272

1519, Lucrezia Borgia, italiensk furstinna

1756, Olof Celsius den äldre, svensk botaniker, språkforskare, runforskare och präst

1860, Jérôme Bonaparte, fransk militär och politiker, kung av Westfalen 1807–1813

1890, Johan Teodor Nordling, svensk orientalist och professor i semitiska språk

1908, Grover Cleveland, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New York 1883–1885, USAs president 1885–1889 och 1893–1897

1909, Aleksandr Polovtsov, rysk politiker och historiker

1922, Algot Sandberg, svensk skådespelare, författare, översättare, dramaturg och tidningsman, Walther Rathenau, tysk industriman och politiker, Tysklands utrikesminister sedan 1 februari detta år

1923, Edith Södergran, finlandssvensk poet

1928, Frank R Gooding, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Ohio 1905–1909 och senator för samma delstat sedan 1921

1934, Charles S Thomas, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1899–1901 och senator för samma delstat 1913–1921

1935, Carlos Gardel, argentinsk tangosångare

1942, Ludwig Aschoff, tysk läkare och patolog

1962, Henry Richter, svensk journalist och manusförfattare

1967, Signe Lundberg-Settergren, svensk skådespelare

1991, Nils Ahlroth, svensk skådespelare, komiker och revyartist

2007, Chris Benoit, fransk-kanadensisk wrestlare

2008, Leonid Hurwicz, polsk-amerikansk nationalekonom, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2007

2009, Martin Holm, svensk thaiboxare

2013, William Hathaway, amerikansk demokratisk politiker, senator för Maine 1973–1979

2014, Eli Wallach, amerikansk skådespelare

2016, Bo Strömstedt, svensk professor och publicist, chefredaktör för tidningen Expressen 1977–1991

2017, Nils Nilsson, svensk ishockeyspelare, Monica Nordquist, svensk skådespelare



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar