Grattis Bibbi på Din 2 årsdag (24 år)

 

26 juni

26 juni är den 177e dagen på året i den gregorianska kalendern (178e under skottår). Det återstår 188 dagar av året.

Nationaldagar

Madagaskar Madagaskars nationaldag (till minne av självständigheten från Frankrike denna dag 1960)

Namnsdagar

Nuvarande, Rakel och Lea

Föregående i bokstavsordning

Gunni, Namnet infördes 1986 på 24 mars. 1993 flyttades det till dagens datum, men utgick 2001.

Jeremias, Namnet infördes, till minne av profeten med detta namn i Gamla testamentet, på dagens datum under 1600-talet och fanns där fram till 1901, då det utgick.

Jim, Namnet infördes 1986 på 15 juni, flyttades 1993 till dagens datum och utgick 2001.

Johannes, Namnet fanns, till minne av en hovman hos den romerske kejsaren Konstantin den store, som tillsammans med sin bror Paulus led martyrdöden, på dagens datum fram till 1600-talet, då det utgick till förmån för Jeremias.

Lea, Namnet infördes på dagens datum 2001 och har funnits där sedan dess.

Paulus, Namnet fanns, till minne av en hovman hos den romerske kejsaren Konstantin den store, som tillsammans med sin bror Johannes led martyrdöden, på dagens datum fram till 1600-talet, då det utgick till förmån för Jeremias.

Rafael, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 24 mars, där det har funnits sedan dess.

Rakel, Namnet infördes på dagens datum 1901. 1993 flyttades det till 28 december, men återfördes 2001 till dagens datum och har funnits där sedan dess.

Ralf, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 27 mars, där det har funnits sedan dess.

Föregående i kronologisk ordning

Till 1600-talet, Johannes och Paulus

1600-talet–1900, Jeremias

1901–1985, Rakel

1986–1992, Rakel, Rafael och Ralf

1993–2000, Gunni och Jim

Från 2001, Rakel och Lea

I föregående i revideringar

1929, Balder

1950, Viveka

1964, Viveka

1973, Viveka

1989, Viveka

1995, Viveka

2000, Viveka

2005, Viveka

2010, Viveka

2015, Jeremias, Viveka

2020, Viveka, Jeremias

Händelser

684, Sedan påvestolen har stått tom i ett år (sedan Leo IIs död den 28 juni året före) tillträder Benedictus II som påve. Han har egentligen blivit vald till ämbetet redan i juli 683 (några dagar efter Leo IIs död), men har fått vänta i ett helt år på den bysantinske kejsaren Konstantin IVs bekräftelse. Enligt påvelängden i Liber Diurnus Romanorum Pontificum får Benedictus på grund av detta samtidigt en skrivelse från kejsaren, där denne antingen avskaffar kravet på kejserlig bekräftelse av påven helt och hållet, eller överlåter rättigheten att utfärda den på exarken i Ravenna. Benedictus avlider emellertid redan den 8 maj året därpå och efterträds då av Johannes V.

1409, Under konciliet i Pisa, som har inletts den 25 mars för att försöka lösa den stora schismen inom den katolska kyrkan, blir Avignonpåven Benedictus XIII och Rompåven Gregorius XII avsatta och istället utses Pietro Filargi av Candia till påve med namnet Alexander V. Då konciliet inte är officiellt sanktionerat av den katolska kyrkan vägrar både Benedictus och Gregorius att acceptera sina avsättningar och det leder därmed istället till att schismen förvärras, då det för tillfället finns tre påvar. Alexander dör emellertid efter endast 10 månader och efterträds som Pisapåve av Johannes XXIII, som 1417 sammankallar ett nytt koncilium i Konstanz, där man slutligen lyckas lösa schismen, då Oddone Colonna väljs till påve med namnet Martin V. Både Alexander V och Johannes XXIII anses numera som motpåvar.

1794, En fransk armé på 82 000 man, ledd av Jean-Baptiste Jourdan, besegrar en allierad tysk-nederländsk-brittisk här på 72 500 man under ledning av prinsarna Fredrik Josias av Sachsen-Coburg-Saalfeld och Vilhelm av Oranien i slaget vid Fleurus i nuvarande Belgien. Detta blir en avgörande seger för fransmännen under de franska revolutionskrigen, eftersom den leder till att Österrike förlorar sin del av Nederländerna och att den nederländska republiken upplöses, så att Frankrike istället kan grunda lydstaten Bataviska republiken där istället. Detta blir också första gången i världshistorien som flyg används i krig, då fransmännen använder en luftballong för spaning, för att skaffa sig bättre överblick över slagfältet.

1830, Då den brittiske kungen Georg IV avlider utan arvingar efterträds han på den brittiska tronen av sin bror Vilhelm IV. Han får dock inte själv några egna arvingar och därför står hans brorsdotter Viktoria näst i tur i tronföljden. För att hennes mor Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld och dennas förtrogne sir John Conroy inte ska få för stor makt behöver den gamle Vilhelm leva tills Viktoria fyller 18 år, för att kunna överlämna tronen till henne som myndig. Trots att han mot slutet är svag och bräcklig överlever han hennes 18de födelsedag med en knapp månad och Viktoria efterträder honom vid hans död 1837. Sedan Huset Hannover tillträdde den brittiska tronen med Georg I 1714 har landet varit i personalunion med Hannover, men eftersom de hannoverska tronföljdslagarna inte tillåter en kvinna att ärva tronen blir Vilhelm den siste kungen över båda länderna (i Hannover efterträds han av sin bror Ernst August I).

1904, Den svenska fotbollsklubben Borås fotbollslag grundas, men byter 1906 namn till det nuvarande namnet IF Elfsborg. Sedan dröjer det dock 20 år (till 1926) innan laget debuterar i Allsvenskan. Även om laget har sin storhetstid under 1930- och 1940-talen har det vunnit SM-guld sex gånger, senaste gången 2012.

1912, Den österrikiske kompositören och dirigenten Gustav Mahlers nionde symfoni har urpremiär i den österrikiska huvudstaden Wien, då den sätts upp av Wienerfilharmonikerna under Bruno Walters ledning. Detta blir Mahlers sista fullbordade symfoni (skriven 1908–1909), men han får själv aldrig höra den framföras, eftersom han har avlidit i maj året före. På grund av detta tolkar man länge slutet som Mahlers avsked till världen, men denna tolkning blir omöjlig, när man hittar hans utkast till en tionde symfoni.

1945, Under en konferens i San Francisco i Kalifornien undertecknas en stadga om att grunda en ny organisation för att bevara världsfreden efter andra världskriget (som då är på väg att avslutas). Organisationen får namnet Förenta nationerna (förkortat FN, engelska: United Nations, förkortat UN) och tillkommer officiellt den 24 oktober samma år, när stadgan träder i kraft. Den undertecknas från början av 50 av de 51 ursprungliga medlemmarna i organisationen (Polen har ingen representant på plats den 26 juni, men undertecknar stadgan två månader senare). Med tiden växer organisationen till att omfatta de flesta av världens stater (2022 har den 193 medlemmar).

1948, Två dagar efter att Sovjetunionen har inlett en blockad av Västberlin, för att försöka tvinga västmakterna att ge upp sina ockupationsområden i den tyska huvudstaden, landar det första västallierade flygplanet med förnödenheter i den blockerade staden (Sovjet tillåter nämligen flygplan att flyga till och från staden från de västra ockupationszonerna i tre flygkorridorer). Genom den ständiga flygtrafik som pågår under blockadens 10,5 månader (till 12 maj 1949) lyckas de västallierade försörja Västberlin och flygningarna går till historien som ”luftbron”. Under luftbron flyger de allierade flygarna totalt 55 miljoner kilometer och fraktar i snitt 7 128 ton mat, kläder och bränsle till Västberlin varje dag.

1959, Svenske boxaren Ingemar Johansson blir världsmästare i tungviktsboxning genom att besegra amerikanen Floyd Patterson på teknisk knockout två minuter och tre sekunder in i tredje ronden vid en boxningsmatch på Yankee Stadium i New York (på grund av tidsskillnaden mellan USA och Sverige äger matchen rum tidigt på morgonen den 27 juni enligt svensk tid). Över tre miljoner svenskar lyssnar till Lars-Henrik Ottossons referat av matchen i radio via Radio Luxembourg eftersom Sveriges Radio av moraliska skäl inte vill sända en proffsboxningsmatch. Johansson, som går under smeknamnet ”Ingo”, blir Sveriges hittills (2022) ende världsmästare i tungviktsboxning.

1960, Två år efter att kolonin Franska Madagaskar har blivit en autonom republik inom det franska samväldet med namnet Malagassiska republiken utropas den som fullt suverän och självständig republik. Den existerar till 1975, då den istället ersätts av Demokratiska republiken Madagaskar. Kolonin Brittiska Somaliland blir självständig från Storbritannien under namnet Staten Somaliland. Denna existerar dock endast i fem dagar, innan den 1 juli samma år går samman med Trustterritoriet Somaliland och bildar republiken Somalia.

1963, Den amerikanske presidenten John F Kennedy håller under ett besök i Västberlin ett berömt tal, där han bland annat fäller orden ”alla fria människor, var de än bor, är medborgare i Berlin, och därför, som en fri människa, är jag stolt över att uttala orden Ich bin ein Berliner” (”Jag är en berlinare”). Talet blir en milstolpe i Tysklands efterkrigshistoria, då Kennedy med det vill visa, att de allierade inte ämnar överge Västberlin, som är helt omgivet av östtyskt kommuniststyrt territorium. Enligt en vandringssägen ska de tyska orden vara grammatiskt felaktiga (på tyska heter det egentligen bara ”Ich bin Berliner” och att på engelskt vis använda den obestämda artikeln ”ein” i meningen skulle kunna leda till tolkningen, att presidenten egentligen syftade på bakverket Berliner). I detta sammanhang är meningen dock både grammatiskt och kontextuellt korrekt och eftersom Kennedy inte är berlinare i egentlig mening, utan endast uttrycker sin solidaritet med västberlinarna, måste meningen lyda precis som han uttalar den, för att vara korrekt.

1975, Den indiske presidenten Fakhruddin Ali Ahmed inför, på premiärminister Indira Gandhis begäran, undantagstillstånd i Indien, vilket kommer att vara i 21 månader (till 21 mars 1977) och gör att Gandhi kan styra genom dekret och att allmänna val och medborgerliga rättigheter avskaffas under denna tid. Gandhi, som har varit Indiens premiärminister sedan 1966, inför undantagstillståndet efter att ha blivit dömd till avsättning, sedan hon har blivit anklagad för valfusk. Fyra dagar efter tillståndets avskaffande avgår hon (25 mars 1977) sedan hennes parti har förlorat det val som hålls alldeles före upphävandet. Hon återkommer dock som premiärminister tre år senare, efter att ha vunnit valet 1980.

1977, Den amerikanske rockartisten Elvis Presley ger sin allra sista konsert i Indianapolis i Indiana. Den 17 augusti är det tänkt att den då 42-årige Presley ska inleda en ny turné, men dagen före avlider han av en överdos tabletter. Under åren sedan 1969 har han givit över 1 100 konserter, varav den i Indianapolis alltså blir den sista. Vid obduktionen står det klart, att Presleys kropp har brutits ner av flera års medicinmissbruk.

1987, Förenta nationernas konvention mot tortyr trädde i kraft.

1995, 15-åriga Sarah Balabagan från Filippinerna, som arbetar som hembiträde i Förenade Arabemiraten, befinns skyldig för dråp på sin arbetsgivare den 19 juni året före och döms till sju års fängelse. Hon ska också betala 150 000 emiratiska dirham i skadestånd till offrets anhöriga, men tilldöms samtidigt 100 000 dirham i skadestånd, då arbetsgivaren har försökt våldta henne. Den 6 september året därpå fastslår en annan domstol, att det inte finns några bevis för våldtäktsförsöket och hon döms därför till döden för mord. Hon blir emellertid av den emiratiske presidenten Zayed bin Sultan Al Nahyan benådad till ett års fängelse och spöstraff om 100 slag med käpp samt att betala skadestånd (vilket betalas av en filippinsk affärsman). Spöstraffet verkställs i början av 1996 och sedan hon har blivit frisläppt återvänder hon 1 augusti samma år, där hon mottas som hjältinna, sedan hennes fall har väckt internationell uppmärksamhet och riktat fokus mot situationen för hembiträden i länder runt Persiska viken.

1996, Den irländska journalisten Veronica Guerin blir mördad, efter att ha mottagit flera mordhot, då hon under 1990-talet har skrivit om Irlands undre värld och drog- och vapenhandel. När mordet blir känt leder det till att protestmarscher genomförs över hela landet och regeringen beslutar med anledning av dessa, att irländska medborgare ska fråntas alla föremål, som kan ha koppling till brottslig verksamhet och att införa hårdare regler mot brottslighet.

Födda

1741, John Langdon, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1785–1786, 1788–1789, 1805–1809 och 1810–1812 samt senator för samma delstat 1789–1801

1809, Pétrus Borel, fransk författare

1824, Lord Kelvin, brittisk matematiker, fysiker, ingenjör och uppfinnare, skapare av temperaturskalan kelvin

1841, Paul Wallot, tysk arkitekt

1861, Karl Herxheimer, tysk dermatolog

1864, Victor Lagerström, svensk tecknare och målare, född i Västerås

1876, Vincent Harris, brittisk arkitekt

1892, Pearl Buck, amerikansk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1938, Helmer Molander, svensk ombudsman och kommunistisk politiker

1894, Jeanne Eagels, amerikansk skådespelare

1896, Britta Stenström-Rogberg, svensk konstnär, född i Västerås

1898, Willy Messerschmitt, tysk segelflygpionjär och flygplanskonstruktör

1904, Peter Lorre, ungersk-amerikansk skådespelare

1908, Salvador Allende, chilensk politiker, Chiles president från 1970

1911, Edward H Levi, amerikansk akademiker och politiker, USAs justitieminister 1975–1977, Babe Zaharias, amerikansk friidrottare och golfspelare

1915, Walter Farley, amerikansk författare

1919, Richard Neustadt, amerikansk historiker och statsvetare

1922, Eleanor Parker, amerikansk skådespelare

1933, Claudio Abbado, italiensk dirigent, David Winnick, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1966–1970 och 1979–

1937, Robert C Richardson, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1996, Hans Wahlgren, svensk skådespelare, textförfattare och sångare

1942, Gilberto Gil, brasiliansk musiker, Brasiliens kulturminister 2003–2008

1943, Georgie Fame, brittisk sångare, organist, pianist, låtskrivare och textförfattare

1956, Chris Isaak, amerikansk rockmusiker, sångare, gitarrist och skådespelare

1957, Patty Smyth, amerikansk musiker och kompositör

1958, Christos Stylianides, cypriotisk politiker

1960, Mark Durkan, brittisk politiker

1961, Greg LeMond, amerikansk tävlingscyklist

1963, Alessandro Campagna, italiensk vattenpolospelare och -tränare, Michail Chodorkovskij, rysk affärsman

1964, Tommi Mäkinen, finländsk rallyförare

1968, Paolo Maldini, italiensk fotbollsspelare

1970, Paul Thomas Anderson, amerikansk regissör, manusförfattare och producent, Chris O´Donnell, amerikansk skådespelare och filmproducent.

1973, Gretchen Wilson, amerikansk countryartist

1974, Derek Jeter, amerikansk basebollspelare, Dieter Kalt, österrikisk ishockeyspelare

1977, Noriaki Kubo, japansk mangatecknare

1980, Jason Schwartzman, amerikansk skådespelare, manusförfattare och musiker

1984, Cody McLeod, kanadensisk ishockeyspelare, Aubrey Plaza, amerikansk skådespelare

1986, Rasmus Bengtsson, svensk fotbollsspelare

1987, Luka Lončar, kroatisk vattenpolospelare

1990, Melissa Seidemann, amerikansk vattenpolospelare

1992, Jennette McCurdy, amerikansk skådespelare

1993, Ariana Grande, amerikansk sångare, skådespelare och låtskrivare

Avlidna

116 före Kristus, Ptolemaios VIII Euergetes, kung av Egypten

1291, Eleonora av Provence, Englands drottning 1236–1272

1541, Francisco Pizarro, spansk sjöfarare och conquistador

1690, Knut Kurck, svensk friherre, riksråd och landshövding i Värmlands län

1810, Joseph-Michel Montgolfier, fransk uppfinnare av den första varmluftsballongen

1827, Samuel Crompton, brittisk uppfinnare

1830, Georg IV, kung av Storbritannien

1836, Claude Joseph Rouget de Lisle, fransk författare och kompositör av bland annat Marseljäsen

1840, William Smith, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator för South Carolina 1816–1823 och 1826–1831

1870, James Syme, brittisk kirurg och medicinpionjär, Armand Barbès, fransk politiker och revolutionär demokrat

1912, Anthony Higgins, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator för Delaware 1889–1895

1929, John Karlsson, svensk politiker och borgmästare

1941, Andrew Jackson Houston, amerikansk politiker, senator för Texas 1941

1942, Gunnar Mascoll Silfverstolpe, svensk poet, översättare, litteratur- och konstkritiker samt ledamot av Svenska Akademien sedan 1941

1943, Karl Landsteiner, österrikisk biolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1930

1945, Emil Hácha, tjeckoslovakisk jurist och politiker

1953, Willis Smith, amerikansk demokratisk politiker, senator för North Carolina

1967, Françoise Dorléac, fransk skådespelare

1973, John Cranko, sydafrikansk koreograf

1974, Ernest Gruening, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alaskaterritoriet 1939–1953 och senator för delstaten Alaska 1959–1969

1975, Josemaría Escrivá, spansk katolsk präst och helgon, grundare av den katolska organisationen Opus Dei

1977, Gunnar Inghe, svensk sexolog och professor i socialmedicin, en av grundarna av Riksförbundet för sexuell upplysning

1979, Vernon Presley, amerikansk statist och låtskrivare, far till Elvis Presley

1983, Sture Fåglum, svensk tävlingscyklist, bragdmedaljör

1984, Michel Foucault, fransk filosof och idéhistoriker

1988, Hans Urs von Balthasar, schweizisk jesuit och teolog

1991, Öllegård Wellton, svensk skådespelare

1996, Veronica Guerin, irländsk journalist

1997, Israel Kamakawiwoʻole, amerikansk sångare och gitarrspelare

1998, John Zacharias, svensk skådespelare, regissör och teaterchef

2000, "Skandiamannen" Stig Engström, Olof Palmes trolige mördare enligt chefsåklagare Krister Petersson

2003, Denis Thatcher, brittisk affärsman, gift med politikern och premiärministern Margaret Thatcher, Strom Thurmond, amerikansk konservativ republikansk politiker, guvernör i South Carolina 1947–1951 och senator för samma delstat sedan 1954, Marc-Vivien Foé, kamerunsk fotbollsspelare

2007, Liz Claiborne, belgisk-amerikansk modeskapare och affärskvinna, Jupp Derwall, tysk fotbollsspelare och -tränare, förbundskapten för Västtysklands herrfotbollslandslag 1978–1984

2012, Nora Ephron, amerikansk författare, journalist, regissör, manusförfattare och producent, Sverker Åström, svensk diplomat

2013, Anders Burman, svensk barnskådespelare, skivproducent och trumslagare

2014, Howard Baker, amerikansk republikansk politiker, senator 1967–1985 och Vita husets stabschef 1987–1988

2015, Anette Norberg, svensk skådespelare och teaterregissör

Orkar inte mera

Vet inte hur länge till jag orkar med ensamhet, fattigdom och bostadslös, samt inte någon att lita på. Har aldrig fått prata ut med någon efter min sorg efter min älskade son Björn samt misshandeln 2014. Det  blir bara värre och värre. Ingen verkar vilja ha med mig att göra längre. Visst orkar jag inte mycket heller längre utan vill mest vara själv och gråta. 

Grand Hotell Lund

En liten tjänsteresa till Lund idag

25 juni

25 juni är den 176e dagen på året i den gregorianska kalendern (177e under skottår). Det återstår 189 dagar av året.

Nationaldagar

Moçambique Moçambiques nationaldag (till minne av självständigheten från Portugal denna dag 1975)

Slovenien Sloveniens nationaldag (till minne av utropandet av självständigheten från Jugoslavien denna dag 1991)

Minnesdagar

Kroatien Kroatiens självständighetsdag (mellan 2001 och 2019 Kroatiens nationaldag. Sedan 2020 firas nationaldagen, liksom 1991–2000, i stället den 30 maj).

Helgondagar

S:t Davids dag (festdag för det inofficiella helgonet David av Munktorp, som är skyddshelgon för Västerås stift och även har epitetet ”Västmanlands apostel”)

Namnsdagar

Nuvarande, David och Salomon

Föregående i bokstavsordning

Daisy, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

David, Namnet fanns före 1901 både på dagens datum (till minne av Västmanlands apostel) och på 30 december (till minne av den judiske konungen med detta namn). Detta år togs det dock bort från 30 december och har sedan dess funnits enbart på dagens datum.

Davida, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Salomon, Namnet fanns, till minne av den bibliske kungen med detta namn, sedan gammalt på 8 juni. Det fanns där fram till 1993, då det flyttades till dagens datum, där det har funnits sedan dess.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, David

1901–1985, David

1986–1992, David, Davida och Daisy

1993–2000, David och Salomon

Från 2001, David och Salomon

I föregående i revideringar

1929, Uno

1950, Uno

1964, Uno

1973, Uno, Une

1989, Uno, Une

1995, Uno

2000, Uno

2005, Uno

2010, Uno

2015, Uno

2020, Uno

Händelser

Frankerriket såsom det delades mellan Klodvig Is söner 511.

253, Sedan Cornelius har blivit bannlyst och avlidit tidigare samma månad väljs Lucius I till påve. Denne dör dock själv i mars året därpå, efter bara lite mer än åtta månader på posten. Enligt legenden ska han ha lidit martyrdöden, men det är inte troligt.

524, I maktkampen i Frankerriket efter Klodvig Is död låter Chlothar I (som är kung över Soissons, markerat med ljusblått på vidstående karta) mörda sin bror Chlodomer (som är kung över Orléans, markerat med rött på vidstående karta) och dennes barn. Det blir dock den andre brodern Childebert I (som är kung över Paris, markerat med rosa på vidstående karta), som övertar Chlodomers del av riket och först efter Childeberts död 34 år senare (13 december 558) kan Chlothar ta över styret över hela Frankerriket.

841, Den frankiske romerske kejsaren Lothar I blir besegrad av sina bröder Karl den skallige och Ludvig den tyske i slaget vid Fontenoy. De båda sidorna har ungefär 150 000 man var, men Lothars förluster är dubbelt så stora som sina bröders (20 000–30 000 stupade mot den andra sidans 10 000–15 000) och hans nederlag innebär också nederlag för imperialisterna gentemot divisionisterna (det vill säga de som vill behålla det frankiska riket odelat gentemot de som vill dela det i flera delar). Slaget blir därmed ett avgörande i det karolingiska inbördeskriget, som leder till att riket två år senare delas mellan de tre bröderna genom fördraget i Verdun.

1080, Den tyske kungen Henrik IV låter utropa förre ärkebiskopen Guibert av Ravenna till motpåve med namnet Clemens III, sedan han har råkat i konflikt med den legitime påven Gregorius VII, som också är den, som har avsatt och bannlyst Guibert. Fyra år senare kröns Clemens också i Laterankyrkan i Rom och då han erkänns av Tysklands biskopar som rättmätig påve kan han därefter kröna Henrik IV till tysk-romersk kejsare. Clemens III blir en något svag påve, men även om kejsaren genom honom inte får den kraftiga position mot den riktige påven, som han har önskat fortsätter Clemens att stödja kejsaren till sin död 1100.

1134, Sedan den danske kungen Nils Svensson har blivit besegrad i slaget vid Foteviken i Skåne den 4 juni (där hans son prins Magnus har stupat) har han tvingats fly, men blir denna dag dödad av borgarna i Schleswig, på sin brorson och tronrival Erik Emunes befallning. Då Nils är besegrad och dödad är därmed det danska inbördeskrig, som aktivt har rasat sedan mordet på hertig Knut Lavard 1131, men mer eller mindre har präglat hela hans regeringstid sedan tillträdet 1103, över. Erik utropar sig samma dag till Danmarks nye kung. Han blir dock själv mördad redan 1137.

1243, Sedan påvestolen har stått tom i ett och ett halvt år väljs Sinibaldo de Fieschi till påve och tar namnet Innocentius IV. Han förblir påve till sin död 1254 och sammankallar och leder bland annat det första konciliet i Lyon 1245.

1483, Den endast 12-årige engelske kungen Edvard V blir avsatt av sin farbror Rikard, som under kungens två och en halv månader långa regeringstid har varit hans förmyndarregent och nu själv utropar sig till kung av England och herre över Irland med namnet Rikard III. Edvard blir tillsammans med sin bror Rikard inspärrad i Towern i London, där de unga pojkarna senare under året blir mördade (möjligen på Rikard IIIs order). Kung Rikard stupar två år senare i slaget vid Bosworth Field.

1530, Den augsburgska bekännelsen läses upp på tyska för den församlade riksdagen i Augsburg. Den tysk-romerske kejsaren Karl V har sammankallat riksdagen, för att reda ut de religiösa problem, som har uppstått sedan munken Martin Luther har inlett reformationen genom att spika upp sina 95 teser på kyrkporten i Wittenberg 1517, och återbörda den religiösa enigheten i kejsardömet, för att uppbåda gemensamt försvar mot en förestående turkisk invasion. Bekännelsen anger i 28 artiklar hur den protestantiska läran ska vara uppbyggd och blir ett av de viktigaste dokumenten för hela den luthersk-evangeliska kyrkan. Den antas bland annat som bekännelseurkund för Svenska kyrkan vid Uppsala möte 1593 och är det än idag (2022).

1630, Tolv dagar efter att den svenska flottan har avseglat från Älvsnabben utanför Stockholm inleder den svenska armén under kung Gustav II Adolfs ledning sin landstigning på den nordtyska ön Usedom, för att ingripa i trettioåriga kriget (hela landstigningen tar två dagar). Gustav Adolfs tid i trettioåriga kriget varar endast i två och ett halvt år (innan han stupar i slaget vid Lützen den 6 november 1632), men under tiden blir de svenska soldaterna kända i hela Europa och Sverige får enorma framgångar i kriget. Kriget fortsätter sedan till 1648 och leder till att Sverige blir en europeisk stormakt.

1687, Delar av Falu koppargruva rasar ihop i Stora Stöten. Alla gruvarbetare är midsommarlediga, så ingen omkommer.

1788, Virginia ratificerar den amerikanska konstitutionen och blir därmed den 10e delstaten som upptas i den amerikanska unionen. Vid denna tid omfattar delstatens territorium även det som idag utgörs av West Virginia, men denna del bryter sig ur Virginia och bildar en egen delstat under det amerikanska inbördeskriget 1863, eftersom Virginia då har utträtt ur USA och istället blivit en del av Amerikas konfedererade stater (CSA), medan befolkningen i de nordvästra delarna vill fortsätta att tillhöra USA.

1876, Det amerikanska sjunde kavalleriet inleder under general George Armstrong Custers ledning slaget vid Little Bighorn mot Lakota-, Nordcheyenne- och Arapahoindianstammarna, vilka leds av bland andra hövdingarna Sitting Bull, Crazy Horse och Gall. I slaget, som pågår till dagen därpå, blir de 647 amerikanska soldaterna besegrade med 268 stupade (inklusive Custer själv) och 55 sårade, medan indianerna (vars styrka anges till mellan 900 och 2 500 man) uppskattas ha förlorat mellan 36 och 136 i stupade och 160 sårade. Segern blir överväldigande för indianerna och slaget, som också går till historien som ”Custers sista strid” blir tillsammans med massakern vid Wounded Knee 1890 det mest kända under de amerikanska indiankrigen.

1888, Tre svenska orter, Lilla Edet i Västergötland, Sundsvall i Medelpad och Umeå i Västerbotten, samt ön Sandö i Ångermanälven brinner ner på en och samma dag. Sundsvallsbranden blir den största branden i Sverige någonsin och både den och branden i Umeå leder till att dessa städer sedermera byggs upp med moderna stadsplaneringar (i Umeå anläggs bland annat bredare gator som kantas med brandskyddande björkar, vilket sedermera ger staden epitetet Björkarnas stad) och dessutom att de centrala delarna byggs med mer brandsäkra stenhus, bränderna leder till och med till att ett förbud införs i hela Sverige mot att bygga trähus högre än två våningar (ett förbud som finns kvar till 1994).

1941, Tre dagar efter att Tyskland har inlett det stora anfallet mot Sovjetunionen, som går under kodnamnet Operation Barbarossa, inleder sovjetiskt flyg bombning av flera finländska städer, eftersom Hitler har förklarat att Tyskland och Finland är allierade och Finland dessutom har låtit tyska plan flyga över finländskt territorium. Därmed har det finska fortsättningskriget utbrutit och kommer att vara till 1944 (formell finländsk krigsförklaring mot Sovjet utfärdas dagen därpå). Trots inledande finländska framgångar i kriget leder det vid fredsslutet 1944 till flera finländska landförluster, men Finland lyckas undgå att bli sovjetisk satellitstat, såsom flera andra av Sovjetunionens grannstater i Östeuropa.

1950, Koreakriget utbryter då nordkoreanska trupper går över den 38e breddgraden, som sedan Koreas delning 1945 utgör gräns mellan Nord- och Sydkorea. Redan före krigsutbrottet har flera stridigheter ägt rum längs gränsen och den nordkoreanska invasionen syftar till att åter ena Korea till ett land, då det är USA och Sovjetunionen, som har delat det. Då USA fruktar att hela Koreahalvön därmed ska bli en kommuniststyrd stat lyckas de två dagar senare i FNs säkerhetsråd, sedan Sovjetunionen lämnat mötet, driva igenom en resolution, som uppmanar FNs medlemmar att stötta Sydkorea. I september ingriper därmed en FN-styrka under amerikansk ledning i kriget. Så småningom går kriget in i ett dödläge och även om ett vapenstillestånd sluts den 27 juli 1953 pågår konflikten formellt sett än idag (2022).

1963, Den svenske flygöversten Stig Wennerström blir gripen för att under åtminstone 15 år (sedan 1948) ha spionerat för Sovjetunionens räkning. Man har från den svenska säkerhetspolisens sida länge misstänkt Wennerström, men först nu fått bevis mot honom, genom bistånd av familjen Wennerströms hemhjälp Carin Rosén. Året därpå döms Wennerström till livstids straffarbete, vilket 1973 omvandlas till 20 års straffarbete och 1974 blir han villkorligt frigiven. Han avlider först 2006, vid 99 års ålder. I sina memoarer hävdar han, att han utfört spioneriet för att upprätthålla terrorbalansen och därmed verka för freden.

1975, Ett knappt år efter det moçambikiska självständighetskrigets slut 1974 blir kolonin Portugisiska Östafrika, som har tillhört Portugal sedan 1498, självständig. Det nya landet blir en kommunistisk republik med namnet Moçambique, som dock står under starkt inflytande från Sydafrika. Två år efter självständigheten utbryter dock ett inbördeskrig, som varar till 1992 och först 1994 hålls de första demokratiska valen i landet.

1991, Kroatien och Slovenien förklarar sig självständiga från det sönderfallande Jugoslavien, vilket blir inledningen på de jugoslaviska krigen. Den slovenska delen av kriget varar i endast tio dagar (27 juni–6 juli), medan det kroatiska självständighetskriget, som har utbrutit redan i mars, kommer att vara i fyra år (till november 1995). När även Bosnien och Hercegovina utropar sin självständighet 1992 leder detta till att den gamla jugoslaviska republiken helt upplöses.

Födda

1568, Gunilla Bielke, Sveriges drottning 1585–1592

1580, Petrus Claver, spansk jesuit, missionär och helgon

1722, Erik Brahe, svensk lantmarskalk, greve, överste och kuppmakare

1745, Thomas Tudor Tucker, amerikansk politiker

1759, William Plumer, amerikansk politiker och predikant, senator för New Hampshire 1802–1807 och guvernör i samma delstat 1812–1813 och 1816–1819

1774, Marcus Wallenberg, svensk biskop och författare

1796, Nikolaj I, tsar av Ryssland 1825–1855

1846, LeBaron B Colt, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator för Rhode Island 1913–1924

1852, Antoni Gaudí, spansk arkitekt

1864, Walther Nernst, tysk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1920

1869, Heinrich Lüders, tysk indolog

1885, Hugo Tranberg, svensk skådespelare

1887, Marc Chagall, rysk konstnär

1900, Louis Mountbatten, brittisk amiral, vicekung av Indien 1947 och generalguvernör i samma land 1947–1948

1903, Thomas C Hennings, amerikansk demokratisk politiker, senator för Missouri 1951–1960, Eric Blair, brittisk författare med pseudonymen George Orwell

1904, Otto Åhlström, svensk skådespelare och köpman

1906, Lisskulla Jobs, svensk skådespelare

1907, J Hans D Jensen, tysk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1963

1909, Marguerite Viby, dansk skådespelare

1911, William Stein, amerikansk biokemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1972

1917 , Nils "Mora-Nisse" Karlsson, svensk längdskidåkare, bragdmedaljör

1923, Sam Francis, amerikansk målare och grafiker

1925, June Lockhart, amerikansk skådespelare, Robert Venturi, amerikansk arkitekt och arkitekturteoretiker (död 2018)

1927, Jimmy Duncan, amerikansk låtskrivare

1928, Alexej A Abrikosov, rysk-amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 2003, Pierre Culliford, belgisk serietecknare med pseudonymen Peyo, mest känd för serien Smurfarna

1935, Gerd Hegnell, svensk skådespelare

1936, Birgitta Hålenius-Hofgård, svensk skådespelare

1937, Eddie Floyd, amerikansk sångare och låtskrivare, Sven Lindahl, svensk journalist, nyhetsankare, kompositör och textförfattare, Keizo Obuchi, japansk politiker, Japans premiärminister 1998–2000

1939, Östen Braathen, svensk skådespelare, klippare och TV-regissör

1941, Roy Marsden, brittisk skådespelare, Jan Carlzon, svensk civilekonom, företagsledare och riskkapitalist, vd och koncernchef för Scandinavian Airlines

1942, Bengt "Bengan" Johansson, svensk handbollsspelare och -tränare

1944, Suzanne Hovinder, svensk skådespelare

1945, Carolyn Cheeks Kilpatrick, amerikansk demokratisk politiker, Carly Simon, amerikansk sångare och låtskrivare

1946, Lennart Daléus, svensk centerpartistisk politiker, Centerpartiets partiledare 1998–2001

1949, Patrick Tambay, fransk racerförare och tv-kommentator

1952, Leonard Lance, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2009–2019

1960, Gitte Seeberg, dansk konservativ folkpartistisk politiker, europaparlamentariker 2004–2007

1963, George Michael, brittisk popsångare, musiker, producent och låtskrivare, medlem i gruppen Wham. Jackie Swanson, amerikansk skådespelare

1964, Johnny Herbert, brittisk racerförare

1966, Zhiwen Wang, kinesisk skådespelare

1971, Angela Kinsey, amerikansk skådespelare

1975, Linda Cardellini, amerikansk skådespelare

1979, Daniel Jensen, dansk fotbollsspelare

1984, Ville Tavio, finländsk politiker

1986, Megan Burns, brittisk skådespelare

1987, Wilaiporn Boothduang, thailändsk fotbollsspelare

1988, Therese Johaug, norsk längdskidåkare

1990, Matias Marttinen, finländsk samlingspartistisk politiker

1991, Jack Lisowski, brittisk snookerspelare

2003, Joey Alexander, indonesisk jazzpianist

2006, Mckenna Grace, amerikansk skådespelare

Avlidna

524, Chlodomer, frankisk kung av Orléans sedan 511

1134, Nils Svensson, kung av Danmark sedan 1104

1291, Eleonora av Provence, Englands drottning 1236–1272 (gift med Henrik III)

1438, Olof Larsson, svensk kyrkoman, ärkebiskop i Uppsala stift sedan 1432

1483, Anthony Woodville, engelsk adelsman, hovman och författare

1597, Gunilla Bielke, Sveriges drottning 1585–1592

1671, Giovanni Battista Riccioli, italiensk astronom

1676, Carl Gustaf Wrangel, svensk greve, fältmarskalk, riksråd och generalguvernör, riksamiral 1657–1664 och riksmarsk 1664–1676

1767, Georg Philipp Telemann, tysk kompositör

1790, Lovisa Augusti, svensk operasångare

1835, Antoine-Jean Gros, fransk målare

1837, Nils Månsson i Skumparp, svensk politiker, riksdagsman för bondeståndet

1876, George Armstrong Custer, amerikansk general (stupad i slaget vid Little Bighorn)

1894, Marie François Sadi Carnot, fransk statsman, Frankrikes president sedan 1887

1912, Lawrence Alma-Tadema, brittisk målare

1916, Thomas Eakins, amerikansk målare

1946, Albert H Roberts, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1919–1921

1956, Ernest King, amerikansk amiral

1957, R Gregg Cherry, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1945–1949

1961, Miriam A Ferguson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1925–1927 och 1933–1935

1964, Gerrit Rietveld, nederländsk arkitekt och möbelformgivare

1968, Rolf von Nauckhoff, svensk-tysk skådespelare och konstnär

1973, Aron Gurwitsch, litauisk-amerikansk filosof

1976, Johnny Mercer, amerikansk textförfattare

1984, Bert Sorbon, svensk inspicient och skådespelare, Michel Foucault, fransk filosof och idéhistoriker

1988, Hillel Slovak, israelisk-amerikansk gitarrist, medlem i gruppen Red Hot Chili Peppers

1995, Ernest Walton, irländsk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1951

1997, Jacques-Yves Cousteau, fransk marinofficer, regissör och oceanograf

2008, Gerard Batliner, liechtensteinsk politiker, Lichtensteins regeringschef 1962–1970

2009, Farrah Fawcett, amerikansk skådespelare, Michael Jackson, amerikansk sångare, dansare, låtskrivare, producent och skådespelare, även känd som ”Kungen av pop”

2011, Sven "Plex" Petersson, svensk sportjournalist, Margaret Tyzack, brittisk skådespelare

2014, Ana María Matute, spansk författare

2018, Bo Nilsson, svensk kompositör och sångtextförfattare

24 juni

24 juni är den 175e dagen på året i den gregorianska kalendern (176e under skottår). Det återstår 190 dagar av året.

Kristendomen. Den helige Johannes Döparens dag (till minne av att den bibliska personen Johannes Döparen ska ha blivit född denna dag, exakt på dagen ett halvår före Jesu födelse den 25 december).

Sverige Sverige: Midsommardagen (fram till 1952, från och med 1953 är midsommardagen rörlig och ligger på lördagen, som infaller mellan 20 och 26 juni)

Inkariket: Inti Raymi (från 1200-talet till 1533, högtidsdag för inkafolkets skapelsegud Inti, firandet inleddes med tre fastedagar vid sommarsolståndet och därefter hölls nio festdagar, vilket innebär, att firandet var över den 2 juli)

Nuvarande, Den helige Johannes Döparens dag

Föregående i bokstavsordning

Jan, Namnet infördes 1986 på 20 september. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 till 11 januari.

Johan, Namnet infördes 1986 på 27 december. 1993 flyttades det till dagens datum, men flyttades 2001 tillbaka till 27 december.

Den helige Johannes Döparens dag. Denna benämning på dagens datum infördes i de medeltida helgonkalendarierna, då Johannes Döparen hade blivit helgonförklarad redan på 400-talet och fått sin festdag denna dag (på grund av att han ska ha fötts denna dag). Det har därför funnits på dagens datum sedan gammalt och har inte flyttats. 1993 togs det dock bort, för att återinföras 2001.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Johannes Döparens dag

1901–1985, Johannes Döparens dag

1986–1992, Johannes Döparens dag

1993–2000, Johan och Jan

Från 2001, Johannes Döparens dag

I föregående i revideringar

1929, Johannes Döparens dag

1950, Johannes, Johan, Jan, John

1964, Johannes, Johan, Jan, John

1973, Johannes, Johan, Jan, John

1989, Johannes, Johan, Jan, John

1995, Johannes, Johan, Jan, John, Jens

2000, Johannes, Johan, Jan, Jon, John, Johnny, Jens

2005, Johannes, Johan, Jan, Jon, John, Johnny, Jens

2010, Johannes, Johan, Jan, Jon, John, Johnny, Jens

2015, Johannes, Johan, Jan, Janne, Jon, John, Johnny, Jens, Ian, Jean

2020, Jan, Johan, John, Jens, Johnny, Johannes, Janne, Jon, Jack, Jean, Ian

Händelser

1314, Slaget vid Bannockburn avslutas med skotsk seger, då engelsmännen flyr i panik, av rädsla för att skottarna, som efter stora engelska förluster är ungefär lika många som engelsmännen, ska göra ett motanfall. Detta avslutar också det första skotska frihetskriget och därmed har skottarna återtagit sin frihet från engelsmännen för första gången på nästan 20 år (sedan den engelska invasionen av Skottland 1296). Det dröjer dock till 1328, innan engelsmännen erkänner den skotska friheten genom fördraget i Edinburgh–Northampton, men den engelska överhögheten över Skottland är alltså i praktiken över genom denna skotska seger.

1523, Sedan den svenske riksföreståndaren Gustav Eriksson har blivit vald till svensk kung den 6 juni och de av danskarna hållna Stockholms stad och slott har kapitulerat den 16 respektive 17 juni, efter två års belägring, håller Gustav Vasa på midsommardagen sitt högtidliga intåg i staden genom Söderport. I efterhand har intåget fått stark symbolisk laddning, eftersom det av sentida historiker ses som ”riksgrundaren och landsfadern Gustav Vasas befrielse av Sveriges huvudstad”, men även om intåget omges av visst ceremoniel har det för samtiden inte så stor vikt, eftersom man då inte vet att Kalmarunionen är på väg att upplösas och att det pågående Gustav Vasas befrielsekrig är på väg att ta slut. I och med befrielsen av Stockholm är emellertid alla viktiga slott och punkter i den västra rikshalvan i svenska händer och den nyvalde kungen kan därmed inrikta sina styrkor på att befria även de finska slotten, där Viborg blir sist med att kapitulera den 10 oktober.

1687, Ett gigantiskt ras inträffar i Stora kopparberget i Falun i Dalarna och bildar ett hål som är 95 meter djupt och 1,5 kilometer i omkrets. Hålet, som har uppstått på grund av flera århundradens intensiv kopparbrytning och att man planlöst har brutit nya orter, får sedermera namnet Stora Stöten. Mirakulöst nog omkommer eller skadas inte en enda människa, eftersom raset inträffar på midsommardagen, vilken tillsammans med juldagen den 25 december är den enda dag på året då samtliga gruvarbetare är lediga.

1812, Den franske kejsaren Napoleon I inleder klockan sex på morgonen sitt stora fälttåg mot Ryssland, genom att låta sina styrkor på 685000 man korsa floden Njemen i Litauen, som då utgör gränsflod mellan den franska och ryska imperierna. Napoleons officiella anledningar till invasionen är dels att tvinga den ryske tsaren Alexander I att ansluta sig till den franska kontinentalblockaden mot Storbritannien, dels att förhindra en rysk invasion av Polen. Fälttåget, som pågår i ett halvår, blir emellertid en vändpunkt i de pågående Napoleonkrigen, eftersom fransmännen visserligen når ända till Moskvas förorter, men den stora armén blir reducerad till en bråkdel av sin föregående storlek och fransmännen tvingas till ett snöpligt återtåg, dels på grund av att ryssarna tillämpar den brända jordens taktik, dels på grund av att den kommande vintern blir en av de strängaste i mannaminne, vilket de franska trupperna inte är förberedda för.

1853, Den svenska fregatten HMS Eugenie ankommer till Göteborg, efter att under kapten Christian Adolf Virgins befäl ha seglat jorden runt på två år. Detta blir den första världsomsegling, som genomförs med en svensk fregatt och resan har varit ämnad att främja svensk handel runtom i världen (den allra första svenska världsomseglingen genomfördes av brigantinen Mary Ann 1839–1841).

1859, Slaget vid Solferino äger rum.

1921, Nationernas förbund (NF) beslutar att ögruppen Åland ska tillhöra Finland. Vid freden i Fredrikshamn 1809 har Ålandsöarna tillfallit Ryssland, men ålänningarna själva har hela tiden räknat sig som ”sverigesvenskar”. I samband med Finlands självständighet från Ryssland 1917 har åländska krafter därför börjat verka för, att Åland åter ska bli en del av Sverige. Den svenska riksdagen har stött ett åländskt krav på att ögruppens innevånare ska få folkomrösta om vilket land de vill tillhöra. Den finländska senaten har emellertid sagt nej till en sådan folkomröstning, med hänvisning till att Åland ska förbli en del av Finland. Därmed har man hänskjutit frågans lösning först till fredskonferensen i Versailles 1919 och därefter till det nybildade NF, som denna dag alltså avgör frågan till Finlands fördel, med förbehållet att Ålands svenska språk och kultur ska respekteras och att öarna ska förbli avmilitariserade (som under den ryska tiden). Det kommer att kallas Ålandsmodellen och bli prejudikat för framtida internationella gränskonflikter. På grund av att ögruppen inte blir svensk förblir det politiska läget mellan Sverige och Finland spänt under resten av 1920-talet.

1948, Den sovjetiska ockupationsmakten i östra Tyskland inför en blockad av de västallierades ockupationszoner i västra Berlin, som ligger helt omgärdade av sovjetiskt ockupationsområde. Blockaden är tänkt som ett försök att ”svälta ut” de allierade ur västra Berlin, för att få dem att även överlämna denna del av den tyska huvudstaden till Sovjet (som alltså redan är i besittning av stadens östra del). Sovjet skär av västmakternas möjligheter att få tillträde till staden via land (och därmed också möjligheterna att införa förnödenheter till stadens befolkning), men tillåter dem fortfarande att skicka flyg till staden, via vissa bestämda rutter från deras egna ockupationszoner i västra Tyskland. Detta leder till att de allierade skapar den så kallade ”luftbron”, där de med militärflyg under hela den tid blockaden varar flyger in mat och andra förnödenheter till västberlinarna. Blockaden varar i 10,5 månader, men eftersom den inte får önskad effekt blir den upphävd av Sovjet den 12 maj året därpå.

2007, Den irakiske diktatorn Saddam Husseins kusin, politikern och militären Ali Hassan al-Majid, som går under öknamnet ”Kemiske Ali”, döms till döden genom hängning av tribunalen i Irak. Domen faller på grund av hans deltagande i de irakiska militära insatserna mot kurderna under 1980-talet (däribland gasattacken mot Halabja 1988, som sedermera ledde till att amerikanerna under invasionen av Irak gav honom hans öknamn). Trots att avrättningar enligt irakisk lag ska verkställas senast 30 dagar efter domen blir hans avrättning uppskjuten i flera år och han avrättas först den 25 januari 2010.

Födda

1314, Filippa av Hainaut, Englands drottning från 1328

1340, Johan av Gent, engelsk adelsman, hertig av Lancaster, tredje son till engelske kungen Edvard III

1519, Theodor Beza, fransk reformert teolog

1532, Robert Dudley, engelsk adelsman, gunstling till drottning Elisabet I

1542, Johannes av Korset, spansk karmelit, mystiker, författare, kyrkolärare och helgon

1612, Johan Axelsson Oxenstierna, svensk greve, diplomat och statsman

1695, Martin Mijtens den yngre, svensk-österrikisk målare (född denna dag eller 16 juni)

1709, Gustaf Johan Gyllenstierna, svensk friherre, ämbetsman och förrädare

1771, Éleuthère Irénée du Pont, fransk-amerikansk kemist och industrialist

1783, Johann Heinrich von Thünen, tysk nationalekonom

1785, Alexander Porter, irländsk-amerikansk politiker och jurist, senator för Louisiana 1833–1837

1826, Theodore Fitz Randolph, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, guvernör i New Jersey 1869–1872 och senator för samma delstat 1875–1881

1828, Axel Gadolin, finländsk mineralog

1833, Gustaf Åkerhielm, svensk politiker, friherre och godsägare, Sveriges finansminister 1874–1875, utrikesminister 1889 och statsminister 1889–1891

1836, George Laird Shoup, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1890 och senator för samma delstat 1890–1901

1850, Herbert Kitchener, brittisk militär och fältmarskalk, Storbritanniens krigsminister 1914-1916

1864, Heinrich Wölfflin, schweizisk konsthistoriker

1873, Hugo Simberg, finländsk målare, grafiker och skulptör

1883, Victor F Hess, österrikisk-amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1936, Jean Metzinger, fransk målare

1888, Gerrit Rietveld, nederländsk arkitekt och möbelformgivare

1906, Eskil Eckert-Lundin, svensk kapellmästare, kompositör, filmmusikarrangör, impressario och musikadministratör

1911, Juan Manuel Fangio, argentinsk racerförare

1914, Kari Diesen, norsk skådespelare och sångare

1915, Fred Hoyle, brittisk astronom och science fiction-författare

1916, William B Saxbe, amerikansk republikansk politiker, senator för Ohio 1969–1974, USAs justitieminister 1974–1975

1924, Ewert Ellman, svensk skådespelare

1927, Martin L Perl, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1995

1928, Kaj Hjelm, svensk barnskådespelare

1930, Claude Chabrol, fransk skådespelare och regissör

1938, Kim Procopé, finlandssvensk skådespelare

1939, Michael Gothard, brittisk skådespelare

1941, Julia Kristeva, bulgarisk filosof, feminist och lingvist, Sylvia Lindenstrand, svensk operasångare (mezzosopran) och skådespelare, Charles Whitman, amerikansk marinkårssoldat och massmördare

1944, Jeff Beck, brittisk gitarrist, medlem i gruppen The Yardbirds

1945, George Pataki, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New York 1995–2006

1947, Mick Fleetwood, brittisk musiker och låtskrivare, trumslagare och frontfigur i gruppen Fleetwood Mac, Peter Weller, amerikansk skådespelare

1953, William E Moerner, amerikansk fysiker och kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 2014

1960, Juli Inkster, amerikansk golfspelare

1961, Dennis Danell, amerikansk rockgitarrist, medlem i gruppen Social Distortion

1967, Jonas Inde, svensk skådespelare, komiker, författare och manusförfattare, Richard Z Kruspe, tysk musiker, grundare av och gitarrist i gruppen Rammstein

1969, Sissel Kyrkjebø, norsk sångare

1972, Robbie McEwen, australisk tävlingscyklist

1973, Jere Lehtinen, finländsk ishockeyspelare

1974, Magnus Carlsson, svensk sångare

1978, Luis García Sanz, spansk fotbollsspelare, Mikael Nilsson, svensk fotbollsspelare, Erno Vuorinen, finländsk musiker, gitarrist i gruppen Nightwish

1979, Petra Němcová, tjeckisk fotomodell, Mindy Kaling, amerikansk skådespelare och komiker

1986, Solange Knowles, amerikansk skådespelare och sångare

1987, Lionel Messi, argentinsk fotbollsspelare

1988, Candice Patton, amerikansk skådespelare

1992, Raven Goodwin, amerikansk skådespelare

1993, Stina Nilsson, svensk längdskidåkare och skidskytt

Avlidna

1195, Albrekt den stolte, markgreve av Meissen

1228, Anders Sunesen, dansk kyrkoman, biskop i Lunds ärkestift 1201–1222

1291, Eleonora av Provence, Englands drottning 1236–1272

1519, Lucrezia Borgia, italiensk furstinna

1756, Olof Celsius den äldre, svensk botaniker, språkforskare, runforskare och präst

1860, Jérôme Bonaparte, fransk militär och politiker, kung av Westfalen 1807–1813

1890, Johan Teodor Nordling, svensk orientalist och professor i semitiska språk

1908, Grover Cleveland, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New York 1883–1885, USAs president 1885–1889 och 1893–1897

1909, Aleksandr Polovtsov, rysk politiker och historiker

1922, Algot Sandberg, svensk skådespelare, författare, översättare, dramaturg och tidningsman, Walther Rathenau, tysk industriman och politiker, Tysklands utrikesminister sedan 1 februari detta år

1923, Edith Södergran, finlandssvensk poet

1928, Frank R Gooding, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Ohio 1905–1909 och senator för samma delstat sedan 1921

1934, Charles S Thomas, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1899–1901 och senator för samma delstat 1913–1921

1935, Carlos Gardel, argentinsk tangosångare

1942, Ludwig Aschoff, tysk läkare och patolog

1962, Henry Richter, svensk journalist och manusförfattare

1967, Signe Lundberg-Settergren, svensk skådespelare

1991, Nils Ahlroth, svensk skådespelare, komiker och revyartist

2007, Chris Benoit, fransk-kanadensisk wrestlare

2008, Leonid Hurwicz, polsk-amerikansk nationalekonom, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2007

2009, Martin Holm, svensk thaiboxare

2013, William Hathaway, amerikansk demokratisk politiker, senator för Maine 1973–1979

2014, Eli Wallach, amerikansk skådespelare

2016, Bo Strömstedt, svensk professor och publicist, chefredaktör för tidningen Expressen 1977–1991

2017, Nils Nilsson, svensk ishockeyspelare, Monica Nordquist, svensk skådespelare

Midsommarafton

Midsommarafton är en helgdagsafton som infaller på en fredag mot slutet av juni månad.

Midsommarafton firades i Sverige tidigare den 23 juni, dagen före midsommardagen som sammanföll med Johannes Döparens dag. I Lukasevangeliet, i Nya testamentet i Bibeln (Lukasevangeliet 1:36, 56–57) (1,26–37) nämns att Johannes föddes sex månader före Jesus, varför Johannes Döparens festdag sattes till 24 juni, sex månader före jul. Johannes Döparen är ett av få helgon där man firar födelsedagen snarare än dödsdagen (den "himmelska födelsedagen").

I Sverige är midsommardagen, helgdagen, sedan 1953 en rörlig helgdag och infaller på lördagen mellan 20 och 26 juni. Midsommarafton infaller därför alltid dagen före, på en fredag som inträffar på någon av dagarna mellan 19 och 25 juni. Johannes Döparens dag flyttades 2003 av Svenska Kyrkan till söndagen efter midsommardagen. Johannes Döparens dag finns dock kvar som namnsdag den 24 juni. I alla andra länder som firar midsommar (utom Finland) sker firandet på den dag som är egentliga midsommardagen, det vill säga den 24 juni.

Midsommarafton är i Sverige förknippad med ett antal traditioner, såsom dans runt stången, sill, nubbe, blomsterkrans, björklövsdekorationer och sju sorters blommor under huvudkudden.

I många nordeuropeiska länder firar man midsommar med brasor. Helgen infaller i närheten av sommarsolståndet. Natten som följer på midsommarafton är inte nödvändigtvis årets kortaste natt. Årets kortaste natt i Sverige inträffar vanligen natten mellan den 20 och 21 juni, utom år före skottår (2019, 2023, 2027 etcetera) då natten mellan den 21 och 22 juni är kortare.

I Danmark och Norge firar man dagen som Sankt Hans (ett äldre danskt namn på Johannes Döparen, "Hans" är en kortform av "Johannes", således "Sankt Johannes (dag)") och tänder Sankthansbål, likt man gör i Sverige på Valborgsmässoafton.

 

 

 

Silvermedaljör i Syrah Masters

Kryddigt med balanserad fatkaraktär och inslag av mörka bär, örter, svartpeppar och choklad

Utmärkt till säsongens grillade rätter 

Artikelnummer: 2875 

Alkoholhalt 14,5 % 

750 ml 

139 kronor