Jobba självsäkert hemifrån

Få betalt för att bjuda in vänner, testa gratisappar och spel och mer. Tjäna $5,00 för varje användare Du hänvisar. Du får $25 bonus efter att Du registrerat Dig.

Bli medlem gratis här

 

Grattis alla mammor idag inklusive mig

 

Grattis min älskade mamma Inga-Britt Käll, saknar Dig väldigt mycket, men vi ses snart

Du är älskad - Kärlek och trygghet - Guidad meditation

Kristi himmelsfärdsdag

Kristi himmelsfärdsdag (latin, Dies sanctus ascensionis Domini), förr även Helgetorsdag, är en helgdag inom kristendomen. Det är dagen då Jesus efter uppståndelsen enligt Nya Testamentet lämnade jorden, och fördes upp till himlen inför elva av apostlarna och har firats sedan 300-talet. Dagen infaller 39 dagar (på den 40e dagen) efter påskdagen. Liksom påsk och pingst bygger dessa båda helger på måncyklerna och infaller därför vid olika datum olika år. Någon egentlig årsdag av Kristi himmelsfärd kan man alltså inte tala om. Den liturgiska färgen är vit på den här dagen.

Jag skall sända Er vad min fader har lovat. Men Ni skall stanna här i staden tills Ni har blivit rustade med kraft från höjden. Han tog dem med sig ut ur staden bort mot Betania, och han lyfte sina händer och välsignade dem. Medan han välsignade dem lämnade han dem och fördes upp till himlen. De föll ner och hyllade honom och återvände sedan till Jerusalem under stor glädje. Och de var ständigt i templet och prisade Gud.

Kristi himmelsfärdsdag har firats sedan mitten av 300-talet, eventuellt sedan 375. Då firades redan en högtid vid den tiden på året. Högtiden har kallats betessläppningen, eftersom det var då man lät boskapen gå ut på bete. I vardagligt tal benämns dagen ibland Kristi flygare.

Helgdagen infaller alltid på en torsdag, vilket gör den följande fredagen till en klämdag som möjliggör för många att få en långhelg med ledighet. Sedan 1924 eller 1925 firas dagen också som folknykterhetens dag.

Den ansågs tidigare vara den första sommardagen i stora delar av Sverige och kallades därför bland annat "barärmdagen", eftersom kvinnorna började gå med bara armar, och "första metardagen" då sommarfisket inleddes. Gökottor, med eller utan kyrklig koppling, firas ofta denna dag.

När Sveriges nationaldag, den 6 juni, 2005 blev helgdag, uppstod möjligheten att få en extra lång ledighet på fem dagar (inklusive klämdagen) om Kristi himmelsfärdsdag infaller den 2 juni. Detta skedde år 2011.

I Sverige infaller Kristi himmelsfärdsdag tidigast den 30 april och senast den 3 juni, vilket gör att den ibland infaller på Valborgsmässoafton eller första maj. Senaste gången den inföll på Valborgsmässoafton var 1818.

Grattis Rolf på Din 74 årsdag

 

Nathorstvägen, Petrejusvägen, Falköpingsvägen, Gullmarsvägen, Etsarvägen, Bildhuggarvägen, Strahlenbergsgatan, Per Lindeströms väg, Lödösevägen, Malmövägen, Finn Malmgrens väg, Ystadsvägen, Falsterbovägen, Simrishamnsvägen, Huvudskärsvägen, Lågskärsvägen, Eggegrundsvägen

 

Lördag Johanneshov

 

Kungsholmen

Kungsholmen är ett stadsdelsområde i Stockholms innerstad som består av ön Kungsholmen samt Essingeöarna, det vill säga stadsdelarna Kungsholmen, Stadshagen, Kristineberg, Fredhäll, Marieberg, Lilla Essingen och Stora Essingen. Området är för befolkningsrapportering indelat i Kungsholmens distrikt, Stockholms Sankt Görans distrikt samt Essinge distrikt. I området finns Västermalms församling. Stadsdelsnämnden startade sin verksamhet den 1 januari 1997 som en av 24 stadsdelsområden.

Antalet invånare inom stadsdelsområdet var 69 748 år 2016 och projiceras att nå 70 990 år 2020 och 73 714 år 2025. Stadsdelsområdet inrättades i samband med stadsdelsreformen 1997.

Grattis Kenth på Din 77 årsdag

 

Knaus Wolf 535 TU säljes

Säljer min husvagn till högsterbjudande, den är obesiktad och oskattad och står på Ekerö. 

Om Du är intresserad så ring eller smsa mig, på 076-105 45 20, alternativt maila på ingvald.ms@gmail.com.

En flerfärgad husvagn av årsmodell 1978 som är avställd. Har även ett litet förtält, om det skulle vara intressant att köpa till. 

Fel:

Gasolvärme aldrig igång, vet inte om den fungerar eller inte

Locket till gasolen spräckt

Trasigt handtag till dörren, går att låsa från bägge hållen

Kan läcka in från takluckan, har varit läckage

Stödhjulet saknas

Går att dra efter en bil i befintligt skick men är inte skattad och besiktad. Det bästa är nog att ta den på en kärra, så man slipper böter.

Fabrikat: Knaus

Modell: Wolf 535 TU

Fordonsår/Modellår 1978/1978

Registreringsnummer: KEO 129

Chassinumer/VIN: 3780172

Status: Avställd

Import/Införsel: Nej

Först registrerad: 1979-05-29

Trafik i Sverige: 1979-05-29

Antal ägare: 3

Senaste ägarbyte: 2017-01-05

Senast besiktigad: 2006-04-20

Nästa besiktning senast: 2008-04-30

Försäkring: Jämför försäkring

Kreditköp: Nej

Leasad: Nej

Dagens bibelord

Jesus svarade, varför kallar Du mig god? 

Ingen är god utom Gud. 

Mark 10:18

Långhalsvägen, Orrfjärdsgränd, Borensvägen, Hjälmarsvägen, Årstavägen, Siljansvägen, Sandfjärdsgatan, Sandfjärdsgatan, Årstavägen, Skattungsvägen, Hummelvägen, Dalgränd, Åstorpsringen, Fyrvaktarkroken, Täppgränd, Gamla Tyresövägen, Skärmarbrinksvägen, Blåsutvägen

 

Lördag i Årsta och Johanneshov

 

Mitt bröllop för 27 år sedan

 Den 13 maj 1995 sa jag, Marianne Käll och Ove Zetterström ja till varandra i Kungsholmens kyrka

Tjäna pengar utan att behöva göra så mycket från Din dator med Honeygain, gratis att börja och mycket att tjäna

Vad är Honeygain?

Honeygain är den första appen någonsin som hjälper sina användare att tjäna pengar online genom att dela sin internetanslutning. Människor kan nu nå sina oanvända dataplaners fulla potential och inte lämna någon oanvänd data bakom sig. Det är en riktigt passiv inkomst, utan ansträngning.

Hur fungerar remisser?

När Du bjuder in Dina vänner att registrera sig för ett konto hos Honeygain och Dina vänner börjar dela sin internetbandbredd med Honeygain, kommer 10% av deras dagliga intäkter att läggas till Ditt konto. Observera att endast de omedelbara/faktiska intäkterna från Dina hänvisningar räknas. Det betyder att Du inte skulle få 10% av deras $5 registreringsbonus eller inkomst från deras egna hänvisningar (Dina hänvisningar).

Alla som registrerar sig för ett nytt konto med hjälp av en hänvisningslänk eller kod kommer att få krediter till ett värde av 5 USD i sin totala krediträkning.

Om Du hade bytt till JumpTaskläge är det irrelevant om Dina hänvisningar gjorde det eller inte, Du skulle fortfarande få 10% av Dina hänvisningsintäkter till Din JumpTaskplånbok.

Om Du vill lära Dig hur Du bjuder in Dina vänner att gå med i Honeygain som Dina hänvisningar, klicka här .

 

 

 

Stort grattis till Inger "Pippi" Nilsson som fyller 63 år den 4 maj 2022

 

Farliga personer och företag

Dessa person och företag ska man se upp med

Ulf Thorbjörn Gunnahr (privatperson)

Första maj

Första maj är arbetarrörelsens internationella högtidsdag som firas sedan 1890. Initiativet till demonstrationen 1890 togs av Andra internationalen, som genom en internationell manifestation ville kräva åtta timmars arbetsdag. Första maj har också kommit att firas till åminnelse av Haymarketmassakern 1886. Denna dag firas runt om i världen av olika vänsterorganisationer, partier och fackföreningar med demonstrationer och möten.

Första maj har en lång "förhistoria". Sedan antiken har folk i Europa och på andra håll i världen firat vårens ankomst med en fest. De tidigaste Första maj-firanden går ända tillbaka till tiden innan kristendomen anlände till Europa. Till exempel det keltiska firandet av Beltane och även Valborgsmässoafton i de germanska länderna. Trots att de hedniska firandena långsamt började försvinna när Europa blev kristet så överlevde en mer sekulär version av firandet inom skolor och kyrkor i Europa. I denna form är Första maj mer känd för sina traditioner som att dansa runt en Majstång och kröningen av Majdrottningen, i vissa länder. Än idag firas de gamla hedniska riterna från 1 maj av nyhedniska grupper som t ex wiccaner.

Arbetarrörelsens förstamajdemonstrationer var från början intimt förknippade med kampen för åtta timmars arbetsdag. Den 4 maj 1886 höll en grupp lokala anarkister, bland andra August Spies, ett möte i Chicago, till följd av att polisen dagen innan skjutit två demonstrerande arbetare. På mötet framfördes bland annat krav om åtta timmars arbetsdag. I slutet av detta möte, som ägde rum på Haymarket Square, kastades en bomb mot polisen som öppnade eld mot demonstranterna, se Haymarketmassakern. Efter mötet greps ett antal av de organiserade arbetarnas ledare och flera av dessa fängslades eller avrättades. De tre som dömts till fängelse benådades av guvernör John Peter Altgeld 1893, då han ansåg samtliga åtta ha dömts på otillräckliga grunder. Det har inte kunnat fastställas vem som kastade bomben.

Vid det konstituerande mötet för Andra internationalen i juli 1889 i Paris lade den franske socialistiske fackföreningsledaren Raymond Lavigne fram förslaget om att en internationell demonstration för åttatimmarsdagen skulle anordnas under en och samma dag. Till mötet i Paris hade det amerikanska fackförbundet AFL sänt en skrivelse som informerade om att organisationen skulle arrangera manifestationer för åttatimmarsdagen den 1 maj 1890. Detta beaktades vid Parismötets beslut om datum för den internationella demonstrationen, som därmed planerades till den 1 maj 1890. Den internationella demonstrationsdagen var avsedd som en engångsmanifestation, även om den senare kom att utvecklas till en återkommande tradition. Det är omstritt huruvida AFL valde datumet för sin manifestation med anledning av Haymarketmassakern, då detta inte kunnat beläggas med dokument från tiden. I USA var vid denna tid 1 maj den dag då arbetskontrakt vanligen förnyades, vilket gjorde att strejker och arbetsmarknadskonflikter ofta förekom just denna dag. Samtidigt hade AFLs ledare försökt att distansera sig från Haymarkethändelserna och tog avstånd från generalstrejken som strategi. Trots oklarheterna kring huruvida Haymarketmassakern verkligen påverkade valet av datum för den internationella manifestationen för åtta timmars arbetsdag har det blivit vanligt att arbetarrörelsens organisationer hävdar att första maj delvis firas till minne av ”Chicagomartyrerna”.

Brasilien

I Brasilien är Arbetarnas dag, Dia do Trabalhador, en ledig dag, och fackliga organisationer uppmärksammar dagen med evenemang som varar dagen lång. Det är även den första maj som löner för de flesta yrkesområden och de nationella minimilönerna brukar justeras.

Kina

I Folkrepubliken Kina firas första maj sedan 1990-talet med en gyllene vecka, ett av de tre tillfällen på året då det i Kina råder en veckas generell ledighet. Under högtiden, även känd som 五一 (Pīnyīn: Wǔ Yī, bokstavligen "fem ett"), anordnas landets största nationella parad. Huvuddelen av paraden består av marscherande militärer och militärens luftkonster.

Ryssland

Förstamajdemonstrationen i Moskva, 1960

Den första förstamajstrejken i Warszawa (Ryska imperiet) 1890 samlade omkring 10 000 arbetare. Därefter 1912—1914 samlades omkring 400 000 arbetare i tåg. Vid Februarirevolutionen 1917 samlades flera miljoner i tåget. Efter Oktoberrevolutionen 1917 firades Första maj under två dagar, med demonstration mot kapitalismen den första dagen och med arbetarfester utе i naturen annandag. Att demonstrera utvecklades till en plikt som många sovjetmedborgare inte vågade avstå ifrån. Det kunde resultera i repressalier. Därför var mängden demonstranter väldigt stor under flera decennier.

Storbritannien

I Storbritannien firas May Day alltid första måndagen i maj. Dagen firas med demonstration mot kapitalismen, men demonstrationstågen är inte partipolitiska som i många andra länder. Man brukar samla ihop till stora demonstrationer till främst London, Glasgow, Edinburgh och Doncaster. I London har första majdemonstrationer ofta slutat i kravaller med polisen.

Sverige

De första demonstrationerna för åtta timmars arbetsdag den 1 maj i Sverige skedde 1890 på 19 platser över hela landet. Dessa orter var Arboga, Billesholm, Bofors, Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Hudiksvall, Karlshamn, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Stockholm, Sundsvall, Västerås, Ystad och Östersund. Demonstrationer för åtta timmars arbetsdag hölls även söndagen 4 maj 1890 på tre ytterligare orter, Norberg, Nyköping och Uppsala.

I Stockholm samlades den 1 maj 1890 omkring 30 000 personer vid Cirkus, som då låg vid Karlavägen och marscherade till Hakberget, Ladugårdsgärdet, där ytterligare 20 000 personer väntade. Då demonstrationerna inte tilläts innanför stadens gräns valdes Hakberget, som låg utanför dåvarande stadsgräns. Där lyssnade alltså runt 50 000 till de åtta talarna, som förutom socialdemokraterna Hjalmar Branting, Hinke Bergegren, August Palm, R Hansen, P M Landin och K J Karlsson, även innefattade liberalerna Fridtjuv Berg och David Bergström. En resolution antogs av den samlade folkmassan med krav på åtta timmars arbetsdag, "I följd av ett beslut, enhälligt fattat på den internationella arbetarkongress, som förlidet år hölls i Paris, ha vi idag, den 1 maj 1890, i likhet med hela Europas och Amerikas klassmedvetna proletariat, samlats till en världsdemonstration för lagstadgad 8-timmarsarbetsdag". I Malmö talade Axel Danielsson.

I början av 1900-talet var det inte ovanligt att Ungsocialisterna, SAC, SKP och Socialdemokraterna samlades i ett gemensamt tåg. Idag går de oftast i separata tåg.

Första maj är allmän helgdag i Sverige sedan 1939. Fram till 2005 var första maj den enda av Sveriges allmänna helgdagar som var en så kallad borgerlig helgdag (borgerlig i bemärkelsen profan eller ickekyrklig, då den inte har någon koppling till, eller sammanfaller med Svenska kyrkans kyrkoår). Sedan 2005 är även nationaldagen en sådan allmän borgerlig helgdag.

Åren 1940 och 1941 under andra världskriget ersattes första majfirandet på många orter av "medborgartåg" för att manifestera nationell enighet. I "Medborgartågen för Sveriges frihet och oberoende” deltog både socialdemokrater och borgerliga partier. SKP tilläts inte att delta i medborgartågen, utan arrangerade egna demonstrationer. År 1940 förbjöds även förstamajmöten i vissa delar av landet av militära skäl, vilket gjorde att inga demonstrationer förekom i Göteborg och Malmö detta år.

1967 anordnades det första Röd Frontmötet i Göteborg. Mötet representerade slutet på kommunisternas och socialdemokraternas gemensamma första maj-demonstration. Röd Front har sedan dess anordnats varje år över hela landet.

Redan den 1 maj 1889 anordnade nykterhetsrörelsen och frikyrkor i Jönköping en demonstration för nykterhet, i vilken 3 000 personer deltog. Under 1890-talet arrangerades liknande nykterhetsdemonstrationer den 1 maj, i flera städer. År 1987 demonstrerade Moderata löntagarrådet i Malmö med den dåvarande moderata riksdagsmannen Sten Andersson i spetsen på första maj (samma dag var för övrigt utrikesminister Sten Andersson socialdemokraternas huvudtalare i staden). På 2000-talet har andra partier än de socialistiska med allt större engagemang börjat använda första maj för att manifestera sin politik. Bland annat har Kristdemokraterna i Uppsala under flera år ordnat marscher på första maj för ”rättvisa i barnomsorgen”. År 2006 lockade detta tåg 1 200 deltagare, men intresset har falnat allt mer, och 2014 hade de enligt polisens uppgift färre än 500 som manifesterade Då detta är Kristdemokraternas enda stora majtåg i Sverige består den även till delar av tillresta från andra orter. Även enfrågegrupper har på senare år arrangerat manifestationer på första maj, ett exempel är Piratbyrån  som sedan 2004 arrangerat manifestationer på första maj. I Sverige firas första maj även av nazister sedan 2011, då Svenskarnas parti firade det för första gången.

Finland

Vid sidan av det politiska firandet av första maj som arbetarrörelsens festdag, har dagen i Finland länge firats för att välkomna vårens ankomst. Under 1800-talet handlade det om en stadsfest som firades i det offentliga rummet, med betoning på studenternas akademiska  vårfester i universitetsstäderna. Första majfirandet hänger också intimt samman med de festligheter och evenemang som ordnats, och ännu ordnas, på valborgsmässoaftonen dagen innan.

Vid mitten av 1800-talet var första maj redan en etablerad festdag. Det skedde tidigast i Helsingfors där Cajsa Wahllunds restaurang, som öppnats 1839, bidrog till utvecklingen. Sommarrestaurangerna öppnade ofta för säsongen på första maj. Också Brunnshuset, Alphyddan, Hotel Societetshuset och, något senare, hotell Kämp hörde till de huvudsakliga festarenorna i Helsingfors.

På många terrasser, i parker och paviljonger spelades orkestermusik. Hornmusiken hade en betydande roll på första maj ända in på 1900-talet, men dagen förknippas också starkt med studentikos körsång i studiestäderna.

Under början av 1900-talet fick firandet av första maj karnevalartade drag med inslag av lekfullt busande. Det såldes serpentiner, konfetti och fyrverkeripjäser, som skräpade ned stadsmiljön och inte uppskattades av alla. Snart kom också majviskor, luftballonger och lustiga hattar som rekvisita och nöjesattribut. Förbud mot bomber och konfetti på 1910- och 1920-talen, förbudslagstiden och krigsårens dysterhet gjorde att den offentliga första maj-yran mattades av, för att leva upp igen på nytt efter de båda världskrigen.

För många helsingforsbor är det i dag tradition att, på morgonen den första maj, lyssna på studentsången. Den svenskspråkiga Akademiska sångföreningen uppträder i Kajsaniemiparken, följda av teknologernas blåsorkester Humpsvakar. De finskspråkiga Ylioppilaskunnan Laulajat sjunger i Ulrikasborg. Vid tjänlig väderlek kombineras firandet med picknick. I Åbo ordnar Åbo universitets och Åbo Akademis studentkårer picknick i Vårdbergsparken.

I äldre folklig tradition i Finland har förekommit seder och bruk som tagit intryck av mellaneuropeiska karnevalsseder. Hit hörde bland annat seden att springa med klockor och skällor, som varit allmänt utbredd på 1800-talet på svenskspråkiga orter i Finland, särskilt i Österbotten och på Åland. Traditionen gick ut på att barn, och ibland också ungdomar, fäste olika klockor eller ko- och fårskällor på kroppen som sedan skramlade då man sprang. Klockspringandet gick ofta ut på att man tidigt på morgonen skulle väcka dem som sov. Det sades också att barnen genom klockspringningen hälsar sommaren välkommen.

En annan folklig sed vid första maj har varit att samlas kring majbrasor, som förekommit i hela Svenskfinland. Uttrycket ”att dricka märg i benen”, som förekom både i folklig och borgerlig tradition, betyder att dricka sig till kraft och styrka. Uttrycket har använts speciellt i samband med munterheterna och festandet på första maj.

Turkiet

Första maj är en officiell helgdag i Turkiet. Den avskaffades 1981 efter statskuppen året innan, men återinfördes av den turkiska regeringen 2010. Taksim-platsen är centrum för manifestationerna sedan en blodig massaker skedde där första maj 1977.

Tyskland

I Tyskland hade arbetare firat första maj i flera decennier innan Nazistpartiet efter maktövertagadet 1933 gjorde om dagen till officiell helgdag under namnet ”nationella arbetets dag” (Tag der nationalen Arbeit). Dagen därpå, den 2 maj 1933, förbjöds alla fria fackförbund och det statliga arbetarförbundet DAF inrättades istället och som ersatte de tyska fackföreningarna. De traditionella arbetarsångerna och arbetarsymbolerna blev också förbjudna.

Numera firas första maj åter med arbetarsånger och -symboler, speciellt i Berlin där stora demonstrationer äger rum. I Tyskland har de senaste åren oroligheter brutit ut första maj då vänstergrupper drabbat samman med nynazister.

USA och Kanada

I USA och Kanada firar man istället för Första maj, Labor day den första måndagen i september. Detta för att bland annat presidenten Grover Cleveland inte ville att den amerikanska arbetarrörelsen skulle hedra Haymarketmassakern och oroligheter uppstå. Alla delstater har gjort den till allmän helgdag. I USA finns inte längre några stora socialistiska partier och därför är det ofta fackförbund som organiserar demonstrationerna. På senare år har dock många fackförbund, sociala rörelser och immigrantorganisationer återupptagit traditionen med stora demonstrationer på Första maj, något som upphörde på 1940-talet.

Öststaterna

Första maj sågs som en av de viktigaste högtidsdagarna i Sovjetunionen. Där, liksom i flera andra länder i Östeuropa, firades dagen med ståtliga militärparader och var för utomstående ett tillfälle att göra kremlologiska observationer.

Indien

Det första Förstamajfirandet i Indien anordnades i Madras av Labour Kisan parti i Hindustan den 1 maj 1923.

Sånger

I hela världen sjungs Internationalen traditionellt av de olika partier och grupper som demonstrerar på första maj. Idag sjungs vanligtvis enbart första och sista verserna samt refrängen, så gör till exempel Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Syndikalister brukar lägga till en egen vers som uppmanar till vapenvägran och kommunisterna sjunger ibland versen som går ut på att arbetarklassen inte ska delta i krigen mot sina klassbröder, utan vända vapnen mot de egna generalerna.

I Sverige brukar socialdemokraterna ofta sjunga Arbetets söner.

Det finns också sedan 1911 en speciell svensk första maj-sång kallad just Första maj med text av den socialistiske pionjären Hannes Sköld.

År 300-399

300

300 var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Frankerna tränger in i norra Belgien (omkring detta år). Staden Split grundas i Dalmatien. Diocletianus mur byggs i Palmyra. Ett romersk-keltiskt tempel-mausoleumkomplex byggs i nuvarande Lullingstone och i Anderida (omkring detta år). Lejon utrotas i Armenien. Peter blir patriark av Alexandria. Codex Vaticanus och Codex Sinaiticus, bibelmanuskript författade på grekiska, skrivs (möjligen detta år). Tridates III gör Armenien den första staten att anta kristendomen som officiell statsreligion. Elefanter och algeriska vildåsnor utrotas i Nordafrika vid denna tid. Den magnetiska kompassen för navigering uppfinns i Kina (omkring detta år). En samling fabler och sagor på sanskrit, Panchatantra, skrivs i Indien. Mayacivilisationen etableras i nuvarande Belize. Teotihuacáns storhetstid inleds.

Födda, Asanga, grundare av Yogacara inom mahayanabuddhismen (född omkring detta år)

Avlidna, 28 december, Theonas, patriark av Alexandria, Sporus av Nicaea, grekisk matematiker och astronom (död omkring detta år). Jia Nanfeng, kinesisk kejsarinna.

301

301 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

3 september, Republiken San Marino grundas (traditionellt datum). Kejsar Diocletianus utfärdar sitt edikt om maxpriser, som, snarare än att stoppa inflationen och stabilsera ekonomin, ökar på inflationen genom att översvämma ekonomin med nya mynt och sätta prisgränserna för lågt. Sima Lun tar kortvarigt makten i Kina från Jindynastin.

Avlidna, 5 juni, Sima Lun, kinesisk usurpator

302

302 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Diocletianus börjar lagstifta mot de kristna i Romarriket. Diocletianus termer öppnas. Iamblichos av Chalcis skriver en avhandling om magi och ockultism. Gregorius Upplysaren utnämns till patriark av Armenien av Leontius av Caesarea. Hormazd II efterträder Narseh som shah av Persien. Den sista romerska triumfen hålls.

303

303 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

24 februari, Galerius publicerar sitt edikt, som inleder förföljelsen av kristna i hans del av riket.

25 september, Under en resa där han predikar evangelium, blir Saint Fermin från Pamplona halshuggen i Amiens, Frankrike. Övertalad av Galerius inleder den romerske kejsaren Diocletianus den sista stora kristendomsförföljelsen i Romarriket, verkställd av Hierocles. Augustusarna och caesarerna förenas för första gången, för att fira tjugoårsminnet av Diocletianus uppstigande på tronen. En triumfbåge reses till Maximianus ära i Thessaloniki. Hormizd II efterträder Narseh som shah av Persien.

Avlidna, 4 mars, Adrian av Nicomedia, kristet helgon (eller 304)

23 april, Georg, kristen martyr, Expeditus, romersk härförare och martyr, Cao Huan, den siste kejsaren av det kinesiska kungariket Wei

304

304 var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Slutet av oktober, När påven Marcellinus dör inträder en sedisvakans på tre och ett halvt år på påvestolen, då ingen ny påve väljs förrän 308. Diocletianus ådrar sig en dödlig sjukdom. Den romerska kolonin i nuvarande Konstanz grundas. Diocletianus utfärdar fyra edikt för att krossa kristendomen i riket. Härmed når hans förföljelser av de kristna sin kulmen. En triumfbåge byggs i Rom till Diocletianus ära. Fincormachus blir kung av Skottland. Ett stort Wu Huuppror utbryter i Kina; hunnern Liu Yuan etablerar Hankungariket, vilket inleder de sexton kungadömenas era i Kina. Sichuan blir självständigt från Kina.

Avlidna, 12 maj, Pankratius, fornkristen martyr, helgon

24 eller 25 oktober, Marcellinus, påve sedan 296 (martyrdöd)

10 december, Eulalia av Mérida, kristen jungfrumartyr. Lucia, jungfrumartyr och helgon från Syracusa Teodora och Didymus, kristna martyrer och helgon, Sankt Alban, Englands förste kristne martyr (eller 309), S:t Afra, kristen martyr, Bunseo, kung av det koreanska kungariket Baekje, Anastasia, helgon

305

305 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

1 maj, Den romerske kejsaren Diocletianus och hans medkejsare Maximianus abdikerar gemensamt. Constantius Chlorus och Galerius utnämns båda till augustus; Flavius Valerius Severus och Maximinus Daïa utnämns till caesarer. Galerius triumfbåge byggs. I västra delen av Romarriket flyttas huvudstaden från Rom till Milano. Maximinus Daïa (305–313) förföljer de kristna i Egypten. Många tar sin tillflykt till öknen och sinom tid utvecklas detta till att klosterväsendet uppstår. I dessa kloster utvecklas koptisk skrift, vilket förbättrar spridningen av kristna texter. Floden Daysan översvämmar Edessa. Konciliet i Illiberis bestämmer att präster måste leva i celibat. Dessutom fördömer det besökandet av judiska hem och förbjuder kristna kvinnor från att gifta sig med judar, om de inte har konverterat. I allt väsentligt förklaras judar vara personae non gratae.

Födda, Damasus I, påve 366–384 (född omkring detta år)

Avlidna, 6 februari, Dorotea, kristen jungfru och helgon (martyrdöd genom halshuggning) (eller 311), Hierocles, prokonsul i Bithynia, som har dragit igång kristendomsförföljelserna under Galerius, Porphyrios, neoplatonistisk filosof

306

306 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

25 juli, Konstantin den store utropas till romersk kejsare av sina soldater.

28 oktober, Maxentius, son till före detta kejsaren Maximianus, utropas till kejsare.

November eller december, Marcellus I efterträder Marcellinus som påve. Flavius Valerius Severus utnämns till augustus. Santa Maria Maior de Lisboa byggs i Lissabon. Frankerna går över Rhen, men slås tillbaka av Konstantin. Konciliet i Elvira fastslår, att dödande med hjälp av en trollformel är en synd och djävulens verk. Metrophanes blir patriark av Konstantinopel. Kristendomen etableras i Britannien. Brittiska biskopar deltar i koncilierna i Arles (314), Nicaea (325) and Arminum (349). De åtta prinsarnas krig i Kina tar slut.

Födda, Efraim syriern, kristet helgon och psalmförfattare (född i Nisibis i Mesopotamien omkring detta år)

Avlidna, 25 juli, Constantius I Chlorus, romersk kejsare 293–305 (död i Eboracum (York).

307

307 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

31 mars, Efter att ha skilt sig från sin hustru Minervina gifter sig kejsar Konstantin med Fausta, dotter till före detta kejsaren Maximianus.

16 september, Severus II, besegras av Maxientus, efter att ha blivit uppmanad av Galerius att besegra denne och Maximianus. Övergiven av sina trupper begår han självmord. Galerius gör ett icke framgångsrikt försök att invadera Italien och utnämner Licinius till augustus. Jin Huaidi blir kejsare av Kina.

Avlidna, 16 september, Flavius Valerius Severus, avsatt romersk kejsare (självmord), Jin Huidi, kejsare av Kina

308

308 var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Maj eller juni, Marcellus I väljs till påve efter att påvestolen har stått tom i tre och ett halvt år.

11 november, De romerska kejsarna Galerius, Diocletianus och Maximianus sammankallar ett möte i Carnuntum i sina försök att stabilisera romerska riket, där även Konstantin den store, Maxentius och Maximinus Daia närvarar. Maxentius och Licinius utnämns till augustusar, medan rivalen Konstantin utnämns till caesar över Britannien och Gallien. Romarna besegrar germanerna vid Rhen. Maxentius påbörjar byggandet av en basilika med hans namn, den största byggnaden på Forum Romanum. Kungariket Xiongnu etableras i norra Kina.

309

309 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

18 april, Sedan Marcellus I har avlidit väljs Eusebius till påve (detta eller nästa år).

17 augusti, Eusebius blir avsatt som påve och skickas i exil till Sicilien (detta eller nästa år). Påven Marcellus I förvisas från Rom, liksom hans efterträdare Eusebius senare samma år. De spanska provinserna gör uppror mot Maxentius styre och erkänner Konstantin som sin kejsare. Byggandet av en stenbro över floden Rhen nära nuvarande Köln blir färdigt. Shahpour II blir shah av Persien.

Avlidna, Marcellus I, påve sedan 308, Alban, helgon, Englands förste martyr (möjligen detta år eller 304), Hormazd II, shah av Persien, Valerius Romulus, son till kejsar Maxentius

310

310 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

18 april, Sedan Marcellus I har avlidit året innan väljs Eusebius till påve (detta eller föregående år).

17 augusti, Eusebius blir avsatt som påve och skickas i exil till Sicilien (detta eller föregående år). Medan Konstantin den store krigar mot bruktererna, försöker Maximianus göra sig själv till kejsare i Arles. Konstantins trupper återvänder snabbt och tvingar Maximianus att fly. Han kapitulerar dock vid Marseille, varpå Konstantin låter avrätta honom. Romarna besegrar frankerna.

Födda, Ausonius, romersk poet och retoriker, Epiphanius, kyrkofader

Avlidna, 21 oktober, Eusebius, påve från 18 april till 17 augusti detta eller föregående år, Maximianus, romersk kejsare 286–305 (tvingad att begå självmord)

311

311 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

5 maj, På sin dödsbädd utfärdar Galerius sitt toleransedikt, vilket gör slut på kristendomsförföljelserna och medför religionsfrihet i hans del av Romarriket.

2 juli, Efter att påvestolen har stått tom i nästan ett år väljs Miltiades till påve. Maxentius återerövrar de afrikanska provinserna från Domitius Alexander. Maximinus och Licinius delar den östra delen av riket. Maximinus återupptar förföljelsen av kristna. Den donatistiska schismen uppstår inom den afrikanska kyrkan, då vissa inte anser, att de som fallit ifrån kyrkan under kristendomsförföljelserna, inte skall återupptas i den samma. Luoyang, den kinesiska Jindynastins huvudstad, plundras av barbarer under ledning av hunner. Kejsar Jin Huaidi tillfångatas.

Födda, Wulfila, ariansk, gotisk biskop

Avlidna, 6 februari, Dorotea, kristen jungfru och helgon (martyrdöd genom halshuggning) (eller 305)

5 maj, Galerius, romersk kejsare sedan 305

25 november, Petrus I, patriark av Alexandria (martyrdöd)

3 december, Diocletianus, romersk kejsare 284–305

312

312 var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

28 oktober, Konstantin den store besegrar Maxentius i slaget vid Pons Mulvius och blir därmed den ende romerske kejsaren i väster. Byggandet av Konstantins triumfbåge påbörjas i Rom. Konciliet i Kartago stöder donatismen vilket innebär en rigorös användning och tolkning av sakramenten. Dessa doktriner fördöms senare vid konciliet i Arles 314. Guldmyntet Solidus införs som betalningsmedel i Romerska riket.

Avlidna, 28 oktober, Maxentius, romersk kejsare (stupad)

313

313 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Februari, Under en konferens i Milano utfärdar Konstantin den store ett edikt, som gör kristendomen till statsreligion i Romarriket och därmed gör slut på alla förföljelser av kristna.

30 april, Licinius blir kejsare över den östra delen av Romarriket, efter att ha besegrat Maximinus Daia i slaget vid Tzirallum.

2 oktober, Ett laterankoncilium förklarar donatismen vara kätteri. Arius predikar om Jesus mänskliga natur.

Avlidna, Diocletianus, romersk kejsare, Maximinus Daia, romersk kejsare (född 270), Achillas, patriark av Alexandria

314

314 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

31 januari, Sedan Miltiades har avlidit den 10 januari väljs Silvester I till påve.

30 augusti, På konciliet i Arles, bekräftar man att donatismen är kätteri och antar diverse andra kanoniska lagar.

8 oktober, Licinius blir besegrad av Konstantin den store i slaget vid Cibalae och förlorar allt sitt territorium i Europa. Konstantin avskaffar det 300-åriga praetoriangardet. På synoden i Ancyra bestämmer man, att det är synd att kontakta en trollkarl och att straffet blir fem års botgöring. Alexander blir patriark av Konstantinopel.

Födda, Libanios, grekisk sofist (född omkring detta år)

Avlidna, 10 januari, Miltiades, påve sedan 311, Maximinus, romersk kejsare, Metrophanes, patriark av Konstantinopel

315

315 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Juli, Konstantinbågen i Rom invigs. Konstantin den store och Licinius bekämpar sarmaterna, goterna och karpierna längs Donau samt återupprättar gränsförsvaret där. Korsfästning avskaffas som straff inom Romarriket. En fattigdomshjälp instiftas i Romarriket. Termer byggs i Augusta Treverorum. Eusebios blir biskop av Caesarea (omkring detta år). Lammet blir symbol för Jesus inom den kristna konsten.

Födda, Kyrillos av Jerusalem, teolog, kyrkolärare och helgon (född omkring detta år)

316

316 var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Konstantin den store utfärdar ett edikt till förmån för slavar, där han förbjuder att de straffas genom korsfästning eller brännmärkning i ansiktet.

December, Konstantin besegrar Licinius i slaget vid Mardia och erövrar en del av hans territorium. På uppmaning av den Romersk-katolska kyrkan försöker Konstantin göra slut på schismen med donatistkyrkan. Xiongnustammen plundrar den västkinesiska Jindynastins huvudstad Chang'an, varvid kejsar Jin Mindi kapitulerar. Därmed tar den västra Jindynastin slut.

317

317 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

1 mars, Crispus och Konstantin, söner till den romerske kejsaren Konstantin den store, och Licinius iunior, son till Licinius, utnämns till caesarer. Kung Mirian II av Kaukasiska Iberia antar kristendomen som officiell statsreligion. Jin Yuandi efterträder Jin Mindi, vilket utgör slutet för den västra och början på den östra Jindynastin.

Födda, 7 augusti, Constantius II, romersk kejsare

Avlidna, Valerius Valens, kortlivad romersk kejsare

318

318 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Konstantin den store konverterar i Byzantion till kristendomen och den kristna kyrkan institutionaliseras. Gregorius Upplysaren utnämner sin son Aristax till sin efterträdare över patriarkatet i Armenien. Påven Silvester I träffar desposynierna. Det kinesiska riket Han Zhao utropas. Kina förlorar sina territorier norr om Yang-tsé-kiang till förmån för Xiongnu- och Xianbeifolken. Nanking (Nanjin) blir Kinas huvudstad.

Avlidna, Jin Mindi, före detta kejsare av Jindynastin (mördad)

319

319 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Konstantin den store inför förbud mot att skilja medlemmar av slavfamiljer åt, när dessa byter ägare. Arius reser till Nicomedia på inbjudan av Eusebios, efter att ha blivit anklagad för kätteri och fördömd av Alexander, patriarken av Alexandria. Detta ger upphov till den arianska kontroversen. Kristendomen införs i Kolchis i nuvarande Georgien. Chandragupta I efterträder sin far Ghatotkacha som härskare av Guptariket.

Födda, Bassiano, den förste biskopen av Lodi

Avlidna, Ghatotkacha, härskare över Guptariket

320

320 var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

25 december introduceras som Jesu födelsedag. Fyrtio soldater dör martyrdöden i Sebaste. Detta firades i äldre tiders almanackor den 9 mars under rubriken Fyrtio martyrer. Under Crispus, son till Konstantin den store, besegras frankerna igen, vilket säkrar en tjugoårig fredsperiod längs Rhengränsen. Chandragupta I uppstiger på tronen i Guptariket i Indien och grundar därmed Guptadynastin. Hunnerna kommer till Persien.

Födda, Constans (Flavius Julius Constans), romersk kejsare 337–350, Flavian I, patriark av Antiochia, Sextus Aurelius Victor, romersk politiker och skrivare

Avlidna, Lactantius, tidig kristen författare

321

321 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

7 mars, Den romerske kejsaren Konstantin den store utfärdar ett dekret som fastställer veckans innehåll och startdag. Bland annat anges dies Solis Invicti (Söndag) som vilodag på vilken handel är förbjuden, men jordbruk är tillåtet. Calcidius översätter Platons texter till latin. Den romersk-katolska kyrkan tillåts inneha egendom. En synod i Alexandria fördömer arianismen.

Födda, Valentinianus, romersk kejsare

322

322 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Det första beviset på stigbyglar använda under ritt (ej enbart för att ta sig upp i sadeln), härrör från detta år och kommer från en Jingrav.

323

323 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

18 september, Konstantin den store besegrar Licinius i det avgörande slaget vid Chrysopolis, vilket ger Konstantin ensam kontroll och makt över Romarriket. Kejsar Konstantin den store besegrar sarmaterna och antar titeln Sarmaticus Maximus. Jin Mingdi efterträder Jin Yuandi som kejsare av Kina.

Avlidna, Jin Yuandi, kejsare av Kina

324

324 var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

3 juli, Konstantin den store besegrar Licinius i slaget vid Adrianopel och tvingar honom att återvända till Byzantion.

Juli, Crispus besegrar Licinius flotta i slaget i Hellesponten, vilket ger hans far Konstantin möjlighet att korsa Bosporen och ta sig in i Licinius' asiatiska provinser.

18 september, Konstantin besegrar slutgiltigt Licinius i slaget vid Chrysopolis och blir ensam romersk kejsare, vilket gör slut på Tetrarkin.

19 december, Licinius abdikerar som romersk kejsare. Konstantinopel grundläggs och invigs 330. Peterskyrkan i Rom grundas. Eustathius blir patriark av Antiochia.

Avlidna, 20 december, Philogonos, patriark av Antiochia.

325

325 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

20 maj, Första konciliet i Nicaea, den romerskkatolska kyrkans första "ekumeniska koncilium", äger rum. Den Nicaenska trosbekännelsen antas i sin ursprungliga form (en revison sker 381), och den kristna påsken fastställs vid detta möte till att infalla "första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen" för att undvika kollision med den judiska påsken. Gladiatorspel kriminaliseras i Romarriket. Konstantin den store säkrar gränsförsvaret vid Donau genom att besegra goterna, vandalerna och sarmaterna. Födelsekyrkan byggs i Betlehem. Jin Chengdi efterträder Jin Mingdi som kejsare av Kina.

Födda, Procopius, försökt usurpator av den romerska tronen (född omkring detta år), Ammianus Marcellinus, romersk historiker (född omkring detta år)

Avlidna, Licinius, romersk kejsare (avrättad), Sextus Martinianus, romersk kejsare (avrättad), Metrophanes, biskop av Byzantion, Jin Mingdi, kejsare av Kina

326

326 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

14 september, Sankta Helena upptäcker det så kallade sanna korset (traditionellt år). Konstantin den store grundar Konstantinopel och införlivar Byzantion med den nya staden. Konstantin firar tjugoårsjubileet av sitt trontillträde genom att påvisa sina triumfer över barbarerna och Licinius. Konstantin stiftar lagar mot prostituering av slavinnor och för humanisering av fängelser. Den första kyrkan på nuvarande Vatikanstatens plats byggs, vilket anses vara där Petrus ligger begravd. Kyrkorna på Golgata börjar byggas.

Avlidna, 17 april, Alexander av Alexandria, helgon, patriark av Alexandria, Crispus, son till Konstantin den store (avrättad), Fausta, andra hustru till Konstantin den store (avrättad)

327

327 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

För att lösa problemet med bristen på arbetskraft ute i provinserna bestämmer Konstantin den store, att landsbygdsslavar endast får säljas i den provins där de bor. Kristendomen antas som statsreligion i Georgien. Katedralen i Antiochia börjar byggas.

328

328 var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

9 maj, Athanasius väljs till patriark av Alexandria. Detta år grundas Mayariket, enligt den äldsta kända minnesstelen.

Födda, Valens, romersk kejsare

329

329 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

I Romarriket införs regler, som begränsar möjligheterna att göra karriär inom kyrkan. Det kinesiska Han Zhaoriket går under.

Födda, Gregorios av Nazianzos, grekisk teolog, biskop, kyrkofader och helgon

Avlidna, Flavia Julia Helena, augusta i Romarriket och mor till kejsar Konstantin den store (omkring detta år)

330

330 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

11 maj, Den romerske kejsaren Konstantin den store flyttar sitt residens från Rom till Konstantinopel. Därmed flyttas Romarrikets huvudstad dit och får även heta Nya Rom. Kung Ezana av Aksum utökar sitt territorium i väster. Han besegrar nobaterna och krossar kungariket Meroë. Frumentius blir den förste biskopen av Etiopien (omkring detta år). Patriarken av Antiochia Eustathius förvisas till Trajanopolis.  Wulfila översätter Bibeln till gotiska. De romerska templen börjar överges under förföljelserna av hedningarna, som antingen rivs eller lämnas att förfalla, förutom dem som byggs om till kristna kyrkor.

Födda, Basileios den store, östortodoxt helgon (född omkring detta år), S:t Moses den svarte, kristen munk, S:ta Macrina den yngre, kristen nunna

Avlidna, Iamblichus, neoplatonistisk filosof

331

331 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Konstantin den store främjar kristendomen starkt, genom att konfiskera egendomar och värdesaker i ett antal hednatempel runtom i riket under sina förföljelser av hedningarna. Konstantin instiftar en lag mot skilsmässa. Eusebios av Caesarea skriver Onomasticon. Gregorius Upplysaren drar sig tillbaka från världen, han dör under något av de närmast följande åren.

Födda, Jovianus, romersk kejsare. Julianus Apostata, romersk kejsare, Monika av Hippo, helgon

332

332 var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Romarna, under befäl av kejsar Konstantin den store och hans son Konstantin besegrar goterna i området kring nedre Donau. Goterna blir romarnas allierade och börjar skydda Donaugränsen. Man börjar bygga en bro över Donau för att öka handeln mellan visigoterna och Rom.

333

333 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Flavius Dalmatius och Domitius Zenofilus blir konsuler i Rom. Hai Yang Wang efterträder Mingdi som kejsare av det senare Zhaoriket under De sexton kungadömenas period i Kina.

Avlidna, Mingdi, kinesisk kejsare i det senare Zhaoriket

334

334 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Goterna slår tillbaka ett försök av vandalerna att invadera Romarriket nära Donau. Flavius Dalmatius krossar en revolt på Cypern, ledd av usurpatorn Calocaerus. Konstantin den store legaliserar åter gladiatorspel. Barbarkungen Che Hou inleder sitt styre i Kina. Hans söner försöker mörda honom, men de upptäcks, tillfångatas och avrättas.

335

335 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

19 september, Dalmatius upphöjs till caesar.

7 november, Athanasius förvisas till Trier, efter anklagelser om, att han ska ha förhindrat en sädesflotta att segla till Konstantinopel. Kejsar Konstantin den store börjar låta bygga Den heliga gravens kyrka. Den första synoden i Tyre hålls. Samudragupta efterträder Chandragupta I som kung av Guptariket. Tuoba Hena avsätter och efterträder Tuoba Yihuai som hövding av den kinesiska Tuobaklanen. Shi Hu flyttar senare Zhaos huvudstad till Yecheng. Athanasios blir bannlyst vid synoden i Tyros.

Födda, Theon av Alexandria, den siste ledaren för biblioteket i Alexandria Gregorios av Nyssa, grekisk biskop, kyrkofader och helgon

Avlidna, 31 december, Silvester I, påve sedan 314, Chandragupta I, kung av det indiska Guptariket

336

336 var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

18 januari, Sedan Silvester I har avlidit året innan väljs Markus till påve.

25 december, Den kristna julen firas enligt en uppgift för första gången på detta datum. Marcellus av Ancyra avsätts som biskop vid ett kyrkomöte i Konstantinopel. Kejsar Konstantin den store låter uppföra Den heliga gravens kyrka på Golgata. Konstantins många militära framgångar leder till, att det mesta av Dakien detta år är återbördat till Romarriket.

Avlidna, 7 oktober, Markus, påve sedan 18 januari detta år, Arius, grundare av arianismen, Rhescuporis V, kung av Bosporen

337

337 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

6 februari, Sedan Markus har avlidit året innan väljs Julius I till påve.

17 juni, Constantius II tillkännager återinsättningen av Athanasius som patriark av Alexandria.

9 september, Konstantin II, Constantius II och Constans efterträder sin far Konstantin den store och styr Romarriket som samregenter.

September, Ett antal ättlingar till Constantius I Chlorus, likaväl som romerska tjänstemän, avrättas. De tre kejsarna förnekar inblandning i detta. Korfu blir en del av Östrom. Shapur II av Persien börjar kriga med Romarriket. Paulus I blir patriark av Konstantinopel.

Födda, Fa-hsien, kinesisk buddhistisk munk och resande (född omkring detta år)

Avlidna, 22 maj, Konstantin den store, romersk kejsare 306-337

September, Hannibalianus, kung av Pontus och brorson till Konstantin den store (avrättad), Dalmatius, caesar och brorson till Konstatin den store (avrättad), Flavius Dalmatius, son till Constantius I Chlorus och far till Hannibalianus och Dalmatius (avrättad), Julius Constantius, son till Constantius I Chlorus och far till Constantius Gallus och Julianus Apostata (avrättad), Patricius Optatus (avrättad), Ablavius, prefekt i det kejserliga gardet (avrättad), Eustathius, patriark av Antiochia (troligen död detta år), Alexander, patriark av Konstantinopel

338

338 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Romarna anländer, i allians med goterna, till norra delen av riket för att skydda gränserna. Constantius II ingriper mot perserna i Armenien. Eusebios av Nicomedia blir patriark av Konstantinopel efter att Paulus I har förvisats. Ickekristna förföljs i Romarriket som hedningar under förföljelserna av hedningarna.

339

339 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Eusebios av Caesarea färdigställer sin hagiografi över Konstantin den store, Vita Constantini (Konstantins levnad). Athanasius avsätts som Patriark av Alexandria.

Födda, Ambrosius, biskop av Milano

Avlidna, Eusebios, biskop av Caesarea Cappadociae och kyrkohistoriker (död omkring detta år), Abaye, babylonisk amora

340

340 var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Konstantinopel går om Rom i storlek och blir världens största stad. Konstantin II överfaller sin bror Constans nära Aquileia. Han siktar på att ensam ta över den västra delen av riket, men besegras. Constans och Constantius II delar riket mellan sig. Acacius efterträder Eusebios som biskop av Caesarea.

Födda, Ambrosius av Milano, biskop och helgon (född omkring detta år), Quintus Aurelius Symmachus, romersk politiker (född omkring detta år)

Avlidna, Konstantin II, medkejsare av Romarriket (stupad i strid), Macrina den äldre, helgon

341

341 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Kejsar Constans förbjuder hedniska offer- och magiriter, vid hot om dödsstraff. Constans inleder ett fälttåg mot frankerna. Konciliet i Encaenia hålls i Antiochia vid Orontes. Paulus I återinsätts som patriark av Konstantinopel. Tusentals kristna avrättas i Seleukia i Mesopotamien.

Avlidna, Eusebios av Nicomedia, patriark av Konstantinopel, Ko Hung (eller Ge Hong), berömd kinesisk läkare (död detta år eller 343)

342

342 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

15 februari, Den ursprungliga Hagia Sofia grundas i Konstantinopel. Paulus I, patriark av Konstantinopel, avsätts och efterträds av Macedonius I. En stor jordbävning drabbar Cypern. Murong Huang, ledare för Xianbeistammen, invaderar Goguryeo i Kina. Jin Kangdi efterträder Jin Chengdi som kejsare av Kina.

Avlidna, Sadok, biskop i Persien, Paulus eremiten, kristet helgon, Jin Chengdi, kejsare av Kina

343

343 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Kejsar Constans reser till Britannien, möjligen för en militärexpedition mot pirater. Kejsar Constantius II invaderar Adiabene. Konciliet i Sofia fastställer Roms överhöghet. Påven blir ledare för kristendomen och tar sitt residens i Lateranen.

Avlidna, 6 december, Nikolaus (ursprunget till jultomten), kristet helgon

344

344 var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Constantius IIs romerska armé förintas av den persiska under Shapur II i slaget vid Singara. Jin Mudi efterträder Jin Kangdi som kejsare av Kina.

Avlidna, Jin Kangdi, kejsare av Kina

345

345 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Födda, Eunapios, grekisk filosof, Rufinus av Aquileja, kyrkolärare och översättare

346

346 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Athanasius återinsätts som patriark av Alexandria. Makedonius I avsätts ånyo som patriark av Konstantinopel av Paulus I. Julius Firmicus Maternus skriver De erroribus profanarum religionum (omkring detta år). Visigoterna omvänds till arianismen av Wulfila. De koreanska Puyostammarna uppgår i Koguryŏ.

Födda, Theodosius I, romersk kejsare 379–395

Avlidna, Pachomios, koptisk munk och helgon

347

347 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Vid konciliet i Sardica försöker man lösa den arianska kontroversen. Man lägger också grunden för regelverket för biskopar. Några östliga biskopar lämnar konciliet i Sardica och håller istället konciliet i Philippopolis. Där bannlyser de påven Julius I och därför permanentas den arianska kontroversen.

Födda, 11 januari, Theodosius I, romersk kejsare. Hieronymus, kristen kyrkofader, bibelöversättare och helgon. Johannes Chrysostomos, kristen biskop. Eunapios, grekisk sofist och historiker.

348

348 var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

I Persien inkallas kvinnor till armén för att utföra hjälptjänster. I Indien besegras Rudrasena av Samudragupta.

349

349 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Mou-jongfolket (protomongoler) tar kontrollen över norra Kina.

Avlidna, Wei Shuo, kinesisk kalligraf

350

350 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Januari, Kejsar Constans dödas av usurpatorn Magnentius.

18 januari, Magnentius (av germansk härstamning) utnämns till romersk kejsare i Autun.

3 juni, Nepotianus utropar sig själv till kejsare och intågar i Rom, ledande en grupp gladiatorer.

30 juni, Nepotianus besegras och dödas av Marcellinus, en general utsänd av Magnentius. Magnentius avlider dock snart därefter själv. Biskop Wulfila översätter Bibeln till gotiska (omkring detta år). Ostrogoterna grundar ett rike öster om floden Dnepr. Samma år grundar de Kiev som huvudstad i detta rike. Den indiske kungen Samudragupta erövrar Assam. Den asiatiska staden Anbar grundas. Hunnerna invaderar Persien och Indien.

Avlidna, Januari, Constans, romersk kejsare

30 juni, Nepotianus, romersk usurpator, Eutropia, mor till Nepotianus

351

351 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

15 mars, Constantius II upphöjer sin kusin Constantius Gallus till caesar och sätter honom att härska över den östra delen av Romarriket.

28 september, Constantius besegrar Magnentius i slaget vid Mursa Major. Makedonios återinsätts som patriark av Konstantinopel. I Indien upptäcker man en ny procedur som möjliggör framställandet av socker ur sockerrör.

Avlidna, Paulus I, avsatt patriark av Konstantinopel, Fincormachus, kung av Skottland

352

352 var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

17 maj, Sedan Julius I har avlidit den 12 april väljs Liberius till påve. Alemannerna och frankerna besegrar den romerska armén och tar över kontrollen över 40 städer mellan floderna Mosel och Rhen. Ett krig utbryter mellan hunnerna och alanerna. För första gången noteras en supernova i Kina.

Avlidna, 12 april – Julius I, påve sedan 337

353

353 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Constantius II besegrar usurpatorn Magnentius i slaget vid Mons Seleucus. Constantius II skickar Paulus Catena att krossa anhängare till Magnentius i Britannien. Constantius II blir ensam romersk kejsare.

Avlidna, 10 augusti, Magnentius, romersk usurpator (självmord)

18 augusti, Magnus Decentius, caesar under Magnentius (självmord)

354

354 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Constantius Gallus avsätts och avrättas i Pula på Constantius IIs order. Alemannerna korsar övre Rhen och invaderar helvetiernas land. För första gången beskrivs bulgarerna ingående i europeiska krönikor. Libanios blir lärare i retorik i Antiochia; bland hans studenter återfinns bland andra Johannes Chrysostomos och Theodoros av Mopsuestia. Fu Sheng (Fou Cheng), blir kung över Shanxifolket (Chen-si) i norra Kina.

Födda, 13 november, Augustinus, kyrkofader och helgon (död 430). Paulinus av Nola, kristen biskop

Avlidna, Constantius Gallus, caesar i östra Romarriket

355

355 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

11 augusti, Efter att ha anklagats för förräderi utropar sig Claudius Silvanus till romersk kejsare. Efter 28 dagar anländer Ursicinus från Rom och mördar honom.

6 november, I Mediolanum upphöjer den romerske kejsaren Constantius II sin kusin Julianus Apostata till caesar över västra Romarriket. Lentienserna stäms av den romerske befälhavaren Arbetio för flera upplopp mot det romerska styret. Frankerna belägrar Köln i tio månader. Ett instrument för att mäta vätskors densitet uppfinns i Nordafrika. Påven Liberius förvisas med våld till Beroea i Thrakien, eftersom han har vägrat underteckna fördömandet av Athanasius av Alexandria. Felix II blir därvid ny påve.

Avlidna, 7 september, Claudius Silvanus, romersk usurpator, Aedesius, filosof

356

356 var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

8 februari, De romerska myndigheterna gör ett försök att gripa Athanasius efter anklagelser om att han skulle ha stött usurpatorn Magnentius. Athenasius undkommer dem och flyr ut i öknen, där han lever ett tag med munkar vid berget Nitria. Julianus Apostata besegras av alemannerna i slaget vid Reims. Alemannerna invaderar Rhaetia. Vördandet av icke-kristna bilder förbjuds i Romarriket under förföljelserna av hedningarna. Constantius II utfärdar en förordning om att alla hedniska tempel i hela Romarriket skall stängas som ett led i under förföljelserna av hedningar. Den första Peterskyrkan i Rom börjar byggas. Naemul blir kung av det koreanska kungariket Silla.

Avlidna, Antonios Eremiten, kristen munk i öknen, Amasius, biskop av Teano

357

357 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Caesar Julianus Apostata leder romerska styrkor till seger över alemannerna i slaget vid Strasbourg , romarnas sista stora seger i Rhentrakten. Constantius II ger Julianus högsta befälet över alla militära operationer i Gallien. Constantius tågar för första gången in i Rom, för att fira sin seger över Magnentius och för att tala till den romerska senaten och folket i Rom. Victorias altare avlägsnas för första gången från den romerska senatens curia under förföljelserna av hedningar i romarriket. Det kejserliga biblioteket i Konstantinopel grundas. Fu Jian (Fou Kien) blir kung av norra Kina. Alanerna fördriver hunnerarmén i västra Asien.

358

358 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

En jordbävning drabbar Nicaea. Frankerna kapitulerar för Julianus Apostata i Belgien. Julianus tillåter frankerna att bilda en romersk foederatii (trupp inom rikets gränser) i Toxandria. Quaderna och sarmaterna försöker invaderar Pannonien, men slås tillbaka av Constantius II. Påven Liberius återvänder till Rom, varvid Felix II drar sig tillbaka till sin egendom nära Porto. Eudoxius blir patriark av Antiochia.

359

359 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Juli, Konciliet i Rimini hålls. Dess syfte är att, än en gång, försöka lösa den arianska kontroversen. Med tanke på Hieronymus kommentar att "Hela världen stönade i sin förvåning över att finna sig vara ariansk" verkar det ha misslyckats.

11 december, Den förste kände prefekten av Konstantinopel, Honoratus, tillträder sin tjänst. Shapur II av Persien besegrar romarna i slaget vid Amida och erövrar därmed Amida från dem.

Födda, Gratianus, romersk kejsare, Stilicho, romersk general, Godigisel, kung över vandalerna

360

360 var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Julianus Apostata utnämns till augustus av sin armé i Lutetia. Julianus marscherar mot Constantius II. Saint-Jean, ett baptisterium i Poitiers och en av få bevarade kyrkobyggnader från merovingisk tid, uppförs. Kyrkan Hagia Eirene i Konstantinopel uppförs. Eunomios blir biskop i Kyzikos. Makedonios I avsätts som patriark av Konstantinopel och ersätts av Eudoxios av Antiochia. Meletios blir patriark av Antiochia. Hieronymus döps i Rom (möjligen detta år). Sextus Aurelius Victor blir prefekt i Pannonien. Sachsarna invaderar Britannien för första gången. Prithivisena inleder sitt styre över Vakatakariket i Indien.

Födda, Pelagius, britannisk teolog, Sankt Mesrob, armenisk munk, Sankt Ninian, missionär i Skottland (möjligen född detta år), Johannes Cassianus, en av Ökenfäderna, munk, kristet helgon och skrivare (född omkring detta år)

Avlidna, Eustathios, biskop och patriark av Antiochia (möjligen död detta år), Eusebia (kejsarinna)

361

361 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Julianus Apostata blir romersk kejsare och försöker återställa dyrkandet av de gamla gudarna i Romarriket. Gregorios blir präst i Nazianzus. Jin Aidi efterträder Jin Mudi som kejsare av Kina.

Avlidna, 3 november, Constantius II, romersk kejsare 337–361, Jin Mudi, kejsare av Kina, Zhu Jingjian, buddhistisk nunna

362

362 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

21 februari, Athanasius återvänder till Alexandria.

22 oktober, Apollotemplet vid Daphne, utanför Antiochia, förstörs i en mystisk eld. Kejsar Julianus Apostata uppbådar en armé på 60 000 man i en flotta på femtio krigsfartyg och tusen transportfartyg. Han försäkrar sig om kungens av Armenien, Arsacès, stöd och angriper Persien. Efter en rad framgångar går han på Ktesifon. Shapur II försöker förhandla om fred, men Julianus vägrar. Snart tvingas den romerska armén dock retirera, då den utsätts för angrepp av persisk gerilla. En jordbävning drabbar Nicaea.

Avlidna, Dorotheus av Tyre, biskop och martyr

363

363 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

5 mars, Kejsar Julianus Apostata flyttar från Antiochia med en armé på 90 000 man mot Sasaniderriket.

29 maj, Julianus anländer till den sasanidiska huvudstaden och besegrar Shapur II:s armé i slaget vid Ktesifon, men kan inte belägra staden.

16 juni, Den romerska armén börjar retirera från sasanidernas riket, efter att ha blivit anfallen av deras trupper.

26 juni, Julianus stupar, varvid general Jovianus utropas till kejsare av trupperna på slagfältet. Perisapora förstörs av Julianus. Nisibis lämnas till Persien av Jovianus. Hunnerna når fram till Kaspiska havet. Natabéerstaden Petra skadas av en jordbävning. Konciliet i Laodicea hålls, för att man ska försöka komma fram till uppföranderegler för kyrkomedlemmar. Den viktigaste lagen som godtas av detta koncilium är nummer 29, som förbjuder vila under sabbaten (lördag) och bestämmer söndagen som vilo- och kyrkogångsdag.

Avlidna, 26 juni, Julianus Apostata, romersk kejsare (stupad), Artemius, imperialprefekt i Egypten

364

364 var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

17 februari, Jovianus dör i Tyana i Mindre Asien.

26 februari, Valentinianus I utropas till kejsare av armén.

28 mars, Valens blir medkejsare. Kejsar Valentinianus förlägger, till året därpå sitt residens till Lutetia och sätter upp en militär enhet för att försvara området. Efter en seger vid Rhen upplever Romarriket några år av relativt lugn och säkerhet. Germanska härförare får en förhärskande ställning inom riket. Jovianus överlämnar Mesopotamien till Persien. Valens (som är arian) påbörjar de första förföljelserna av ickekristna i Romarriket.

Födda, Huiguo, kinesisk buddhistnunna.

Avlidna, 17 februari, Jovianus, romersk kejsare

365

365 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

28 september, Procopius mutar två legioner, som passerar Konstantinopel, att utnämna honom till romersk kejsare och tar kontrollen över Thrakien och Bithynia. Kejsar Valens förvisar Athanasius från Alexandria. En våldsam tidvattenvåg slår mot kusterna i östra Medelhavet. En jordbävning ödelägger Cyrene i Libyen. Basileios den store blir presbyter av Caesarea. Jin Feidi efterträder Jin Aidi som kejsare av Kina.

Avlidna, 22 november, Felix II, motpåve sedan 355 och helgon, Jin Aidi, kejsare av Kina, Hillel II, judisk religiös ledare

366

366 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

2 januari, Alemanner korsar den frusna Rhen i stora horder och invaderar Romarriket.

April–maj, Kejsar Valens besegrar Procopius trupper i slaget vid Thyatira, och gör därmed slut på hans uppror.

1 oktober, Sedan Liberius har avlidit en vecka tidigare väljs Damasus I till påve. Romare som är missnöjda med detta val väljer istället Ursinus till motpåve. Tabula Peutingeriana, en karta som visar romerska provinser och vägar, tillkommer vid denna tid. Athanasius återvänder från sin exil. Den buddhistiske munken Lo-tsun får en vision om "gyllene strålar av ljus som skiner ner på tusen buddhor", vilket resulterar i skapandet av Mogaogrottorna.

Avlidna, 27 maj, Procopius, romersk usurpator (avrättad)

24 september, Liberius, påve sedan 352, Acacius av Caesarea, före detta ledare för den arianska fraktionen inom kyrkan (död i vanära)

367

367 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

16 november, Motpåven Ursinus avsätts. Ett stort anfall av sachsare, irländare och attacotter, ödelägger, tillsammans med ett uppror i garnisonen vid Hadrianus mur, det romerska Britannien och blir känt som den stora konspirationen. Eunomius av Cyzicus förvisas till Mauretanien för att ha skyddat usurpatorn Procopius. Gratianus blir augustus under sin far Valentinianus I. För första gången listas böckerna i Nya testamentet av Athanasius. Epiphanius blir biskop av Salamis, Cypern. Den romerske kejsaren Valens blir döpt av Eudoxius av Antiochia. Den första koreanska delegationen anländer till Japan. Det är ett sändebud från regeringen i Kudara.

Avlidna, Hilarius av Poitiers, kristen doktor av kyrkan

368

368 var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Valentinianus I, som har sitt läger i Trier, besegrar alemannerna vid Rhengränsen. En jordbävning drabbar Nicaea. Flavius Theodosius ankommer till Britannien och krossar den stora konspirationen.

369

369 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Atanarik, en visigotisk härskare, kämpar mot Valens vid Isaccea. Fritigern blir kung över visigoterna. Den persiske kungen Shapur II ockuperar det proromerska kungariket Armenien. Wulfila skapar det gotiska alfabetet, vilket består av bokstäver, som bygger på grekiska och romerska bokstäver samt germanska runor. Trupper från den kinesiska Jindynastin besegras av Tidigare Yan av Xianbeifolket. Goguryeo invaderar det koreanska kungariket Baekje.

370

370 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Sachsarnas närvaro i Batavia[förtydliga] noteras av Ammianus Marcellinus. Valentinianus I och Valens utfärdar en lag, som förbjuder giftermål mellan romare och barbarer vid hot om dödsstraff. Valentinianus och Valens utfärdar ett edikt, som förbjuder import av vin och olivolja från områden, som kontrolleras av barbarer. Ostrogoterna besegras och invaderas av hunnerna. Visigoterna går över Donau. Basileios den store blir biskop av Caesarea. Demofilos blir patriark av Konstantinopel, även om Evagrius gör honom rangen stridig. Johannes Chrysostomos blir döpt. Tidigare Qin erövrar Tidigare Yan i Kina. Hunnerna krossar alanernas imperium samt korsar både Volga och Don.

Födda, Pharamond, legendarisk frankisk hertig, Hypatia, egyptisk matematiker, Alarik, kung över visigoterna

Avlidna, Lucifer Calaritanus, grundare av Luciferiansekten, Eudoxius, patriark av Konstantinopel

371

371 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

De befästa städerna längs Donau, framförallt Sirmium, bidrar till att förhindra en invasion av quaderna. Den romerske poeten Ausonius skriver om en resa längs Rhen och Mosel i sitt verk Mosella. Martin blir biskop av Tours (omkring detta år). Styrkor från det koreanska kungariket Baekje stormar Goguryeos huvudstad Pyongyang.

Födda, Valentinianus II, romersk titulärkejsare (född omkring detta år)

Avlidna, 1 augusti, Eusebius av Vercelli, kristen lektor och skriftställare, Sankt Hilarion, kristet helgon (död omkring detta år), Lucifer av Cagliari, biskop, Gogugwon, kung av Goguryeo

372

372 var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Valentinianus I besegrar quaderna och sarmaterna. Valentinianus krossar morerna i Africa. Gregorios av Nyssa blir biskop. Augustinus antar manikeismen. Buddhismen antas som kungariket Koguryŏs officiella statsreligion. Jin Feidi avsätts som kejsare av Kina och efterträds av Jin Jianwendi, som i sin tur strax därefter efterträds av Jin Xiaowudi. De första diplomatiska kontakterna mellan det koreanska kungariket Baekje och den kinesiska Jindynastin etableras. Den nationella akademin för kinesisk visdom, kallad Taehak, etableras i kungariket Goguryeo.

Avlidna, Jin Jianwendi, kejsare av Kina

373

373 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Quintus Aurelius Symmachus blir prokonsul av Africa. Valens konverterar till arianismen och beordrar att ortodoxa kristna skall förföljas. Hunnerna besegrar alanerna i slaget vid Tanaisfloden när floden Don. Martin av Tours påbörjar kristnandet av Gallien.

Födda, Synesios av Kyrene, biskop av Ptolemais

Avlidna, 2 maj, Athanasius, biskop av Alexandria, grekisk kyrkofader och helgon

9 juni, Ephrem, syrisk psalmskrivare

374

374 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

4 maj, Spjutkastande Ugglan blir kejsare över indianstaden Teotihuacan i nuvarande Mexiko.

7 december, Ambrosius vigs till biskop av Milano.

Födda, Gwanggaeto den store, kung av Goguryeo

Avlidna, Gabinius, kung över quaderna, Auxentius av Milano, ariansk teolog

375

375 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Hunnerna visar sig i Sydryssland och tränger undan alanerna och goterna. Valentinianus I lämnar Trier för att besegra de upproriska quaderna i nuvarande Slovakien. Han dör vid Donau av slaganfall, medan han läxar upp quadernas sändebud. Gratianus och Valentinianus II blir romerska kejsare. I Africa överlämnas dissidenten och berberprinsen Firmus till romarna av sin bror Gildon. Gratianus, påbörjar systematisk förföljelse av hedningar, på uppmaning av Ambrosius. Han konfiskerar templens rikedomar och lägger dem till imperiets skattkammare, samt avlägsnar segeraltaret från senaten. Han verkar för arianismen och donatismen. Hieronymus drar sig tillbaka till öknen vid Chalcis i Syrien. Den babylonska Talmud skrivs av Rav Ashi. Denna kommentar till Mishnah innehåller uppskattningsvis 2,5 miljoner ord på 5.894 sidor. De två första koreanska buddhisttemplen byggs.

Avlidna, 17 november, Valentinianus I, romersk kejsare (slaganfall), Flavius Theodosius, far till den romerske kejsaren Theodosius I (avrättad), Geunchogo, kung av det koreanska kungariket Baekje, Kipunada, härskare över Kushanriket i Indien, Rav Papa, amora

376

376 var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

Visigoter dyker upp vid Donau och begär att få komma in i Romarriket i sin flykt undan hunnerna. Hunnerna fortsätter att härja Balkan. Chandragupta II blir kung över nuvarande Indien.

Födda, Kyrillos av Alexandria, kyrkolärare, helgon, patriark av Alexandria

377

377 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Romerska trupper utkämpar det oavgjorda slaget vid pilträden mot visigoterna, ledda av Fritigern. Gratianus deklarerar att kättare är fiender till katolska kyrkan. Den persiske kungen Shapur II tvingar hunnerna tillbaka över Kaukasus. Den kinesiske konstnären Gu Kaizhi målar sitt verk Gudinnan vid floden Lo.

Födda, Arcadius, östromersk kejsare

Avlidna, Tuoba Shi Yi Jian kung av kungariket Dai

378

378 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Mitten av februari, Lentienserna korsar den frusna Rhen och invaderar därmed Romarriket.

Maj, Lentienserna besegras av Gratianus i slaget vid Argentovaria.

9 augusti, Visigoternas rytteri besegrar romerska legioner, ledda av kejsar Valens, i slaget vid Adrianopel och får året därpå bostäder av kejsar Theodosius. Valens stupar, tillsammans med två tredjedelar av armén. Valens har under året färdigställt den akvdedukt i Konstantinopel, som hade påbörjats av kejsar Konstantin den store. Gregorius Nazianzus utnämns till biskop av Konstantinopel. Theodosius I blir östromersk kejsare efter Valens död. Påven Damasus I anklagas för otrohet men frikänns av kejsar Gratianus. Siyah K'ak' börjar ersätta mayakungar med släktingar till Spjutkastande Ugglan, kejsare av Teotihuacan. Beduindrottningen Mavias krig mot Rom.

Födda, Germanus av Auxerre, biskop av Auxerre

Avlidna, 9 augusti, Valens, romersk kejsare (stupad i slaget vid Adrianopel), Khui Ningomba, Meiteisk kung av Manipur

379

379 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

19 januari, Theodosius I upphöjs till romersk kejsare i Sirmium.

13 september, Nun Yax Ayin blir kung av Tikal.

Gratianus avsäger sig titlarna östromersk kejsare och Pontifex maximus. Theodosius I sluter fred med kung visigoternas kung Fritigern. Den keltiska byn Cularo byter namn till Gratianopolis (sedermera Grenoble). Niall blir kung av Irland. Gregorius Nazianzus blir patriark av Konstantinopel och såras, när han anfalls av en pöbel av kättare. Johannes Chrysostomos skriver en bok om kristen utbildning av barn. Ardashir II blir kung av Persien. Feishuikriget utbryter i Kina.

Födda, Gunderik, kung över vandalerna

Avlidna, 1 januari, Basileios den store, biskop av Caesarea Cappadociae i Kappadokien, kyrkolärare, helgon, Makrina den yngre, helgon, Shahpour II, persisk kung, Wang Xizhi (Wang Hsi-chih), berömd kinesisk kalligraf

380

380 var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

24 november, Theodosius I gör sitt adventus (formellt intåg) i Konstantinopel. Kejsar Theodosius I blir döpt och deklarerar återigen att kristendomen skall vara Romarrikets officiella religion under förföljelserna av hedningarna. Kejsarna Theodosius I och Gratianus deklarerar att patriarkerna av Rom och Alexandria är högsta auktoritet (särskilt över den i Konstantinopel), vilket tydligt avvisar arianismen till förmån för ortodox kristendom. Beduindrottningen Mavias saracenska trupper besegrar en romersk armé. Gratianus tvingas avträda övre Pannonien till vandalerna efter att de har invaderat Romarriket. Rock of Cashel byggs på Irland. Atanarik blir kung över visigoterna vid Fritigerns död. Vulgata, en översättning av Bibeln till latin av Hieronymus, publiceras. Gregorius Nazianzus beordrar att alla kända exemplar av Sapphos poesi skall brännas. Tyconius skriver en kommentar till Bibelns Uppenbarelseboken. En katedral byggs i Trier i nuvarande Tyskland. Ett koncilium hålls i Saragossa. S:t Ambrosius introducerar populärmusik i gudstjänster. Guptariket annekterar västra delarna av nuvarande Indien, vilket ger detta rike kontrollen över handeln med Europa och Egypten. Viktiga verk om matematik och astronomi skrivs på sanskrit. Från detta år härrör de första tecknen på mänsklig närvaro på Påskön i Stilla havet.

Födda, Petrus Chrysologus, helgon (född i Imola i Emilia), Hefaistios av Thebe, egyptisk astrolog, Alexios, helgon (född i Rom), Eutyches, motståndare till de nestorianska assyrierna, Socrates Scholasticus, kyrkohistoriker

Avlidna, 15 februari, Petrus II, patriark av Alexandria, Fritigern, kung över visigoterna, Samudragupta, härskare över Guptariket

381

381 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Första konciliet i Konstantinopel, den kristna kyrkans andra ekumeniska koncilium, äger rum. Den nicaenska trosbekännelsen bekräftas och utökas och apollinarismen förklaras vara kätteri. En deputation från den romerska senaten överlämnar till Gratianus den mantel, som bärs av Pontifex Maximus, som har burits av alla romerska kejsare sedan Augustus. Han vägrar acceptera detta insignium och förolämpar därmed de hedniska aristokraterna i Rom. Skirerna allierar sig med hunnerna. Vid konciliet i Aquileia avsätts biskoparna Palladius av Ratiaria och Secundadius, ledarna för arianismen, av Ambrosius. Flavianus efterträder Meletius som patriark av Antiochia. Timotheus efterträder Petrus som patriark av Alexandria. Nectarius efterträder Gregorius Nazianzus som patriark av Konstantinopel. Johannes Chrysostomos blir diakon.

Avlidna, 14 februari, Petrus, patriark av Alexandria, Atanarik, kung över visigoterna, Meletius av Antiochia, patriark av Antiochia

382

382 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

3 oktober, Theodosius I beordrar sin general Saturninus att sluta fred med visigoterna och därmed tillåta dem att slå sig ner söder om Donau. Kristna som inte erkänner treenighetsläran blir förföljda. Gratianus flyttar officiellt Västroms huvudstad från Rom till Milano. Alarik I blir kung över visigoterna. Visigoterna, som har blivit besegrade av Theodosius, insätts som foederati i Moesia och Thrakien med epitetet "Allierade till det romerska folket", på villkor att de sätter upp regementen av hjälptrupper, för att hjälpa till att försvara de romerska gränserna. Påven Siricius antar titeln Pontifex maximus efter att kejsar Gratianus har avsagt sig den. Johannes Chrysostomos håller de första predikningarna, där Marias jungfrudom omnämns. Victorias altare avlägsnas från den romerska senatens curia under förföljelserna av hedningarna.

383

383 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

19 januari, Arcadius utnämns till östromersk kejsare. Romerska trupper i Britannien utropar Magnus Maximus till kejsare. Han förflyttar sig till kontinenten och gör Trier till sitt högkvarter. Gallien, de italienska provinserna och Hispania svär honom tro och lydnad. Eunomius av Cyzicus förvisas till Moesia. Jindynastin besegrar Tidigare Qindynastin i Anhui i slaget vid Feishui. Shahpour III blir kung av Persien. I Mexiko bygger toltekerna pyramider.

Avlidna, 25 augusti,  Gratianus, romersk kejsare (mördad), Ardashir II, kung av Persien, Frumentius, känd som Etiopiens apostel, Wulfila, ariansk, gotisk biskop

384

384 var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

11, 15, 22 eller 29 december, Sedan Damasus I har avlidit den 11 december väljs Siricius till påve. Theodosius Is forum byggs i Konstantinopel. Quintus Aurelius Symmachus blir stadsprefekt i Rom. Theodosius utfärdar ett edikt, som stänger hednatempel i Nildalen under förföljelserna av hedningarna. Stilicho gifter sig med Theodosius brorsdotter, Serena. Ambrosius vägrar den romerska kejsarinnan Justinas krav på en kyrka i Milano där hon kan utöva sin arianska tro. En synod hålls i Bordeaux. Chimnyu uppstiger på tronen i det koreanska kungariket Baekje och förklarar strax därefter buddhismen vara dess officiella religion.

Födda, 9 september, Honorius, romersk kejsare, Maria, dotter till Stilicho

Avlidna, 11 december, Damasus I, påve sedan 366, Geungusu, kung av det koreanska kungariket Baekje

385

385 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

10 februari, Påven Siricius utfärdar dekretet Directa ad decessorem, som betonar Roms överhöghet och att prästerna måste leva i celibat. Templet Serapeum i Alexandria förstörs. Teofilos blir patriark av Alexandria. Ammianus Marcellinus börjar skriva en historiebok i Tacitus anda, som täcker åren 96-378. Kopparutvinning och -smältning påbörjas i Kansanshi i sydligaste Afrika, vid gränsen till Kongo-Kinshasa och Zambia. Jinsa blir kung av det koreanska kungariket Baekje.

Födda, Paulus Orosius, historiker och teolog (född omkring detta år), Jin Gongdi, kejsare av Kina 419–420, Xie Lingyun, kinesisk poet och författare

Avlidna, Priscillianus, spansk teolog och den första människan i kristendomens historia att avrättas för kätteri, Aelia Flaccilla, hustru till kejsar Theodosius I, Pulcheria, Theodorius och Aelia Flacillas dotter, Chimnyu, kung av det koreanska kungariket Baekje, Ausonius, romersk poet, Ursinus, motpåve 366–367

386

386 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Theodosius I sluter fred med perserna, varvid Armenien delas mellan Romarriket och Persien. Theodosius I börjar återuppbygga den nuvarande basilikan San Paolo fuori le Mura. Magnus Maximus invaderar Italien och driver ut Valentinianus II, som tar sin tillflykt till Theodosius. En pelare uppförs i Konstantinopel till åminnelse av en av Theodosius segrar. Ambrosius försvarar kyrkans rättigheter gentemot statens. Johannes Chrysostomos blir presbyter och skriver dessutom åtta moralpredikningar "adversus iudaeos" ("mot judarna"). Augustinus omvänds till kristendomen och avbryter sina giftermålsplaner efter att ha hört en predikan om Antonios Eremitens liv. Kampen inom Romarriket mot antihedniska lagar blir mer och mer fruktlös. Den norra Weidynastin inleds i Kina när Dao Wudi blir dess förste kung (se vidare norra dynastierna).

Födda, Nestorius, grundare av nestorianismen (född omkring detta år)

Avlidna, 18 mars, Kyrillos av Jerusalem, teolog, Demofilos, patriark av Konstantinopel, Jin Feidi, före detta kejsare av Kina

387

387 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Änklingen kejsar Theodosius I gifter sig med Galla, syster till hans kollega Valentinianus II. Den grekiske läkaren Oribase publicerar en avhandling om förlamning och blödningar. Augustinus döps av biskop Ambrosius av Milano.

Födda, Patrick, Irlands skyddshelgon (född omkring detta år)

Avlidna, S:ta Monica, mor till Augustinus

388

388 var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Magnus Maximus uppror krossas genom slaget vid Save, varvid Valentinianus II återinsätts som västromersk kejsare. Hieronymus flyttar till Palestina där han kommer att bli kvar resten av livet. Paternus blir biskop av Braga stift (i nuvarande Portugal). Bahram IV blir kung av Persien. En grupp kristna stormar och förstör synagogan i staden Callinicum vid floden Eufrat.

Avlidna, 28 augusti, Magnus Maximus, romersk usurpator (avrättad), Shahpour III, kung av Persien, Themistios, grekisk statsman, retoriker och filosof

389

389 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Alla hedniska byggnader i Alexandria, inklusive biblioteket, förstörs på order av Theodosius. Theodosius I förbjuder dyrkan av gudinnan Vesta under förföljelserna av hedningarna.

Födda, Geiserik, kung över vandalerna och alanerna (född omkring detta år)

Avlidna, 25 januari, Gregorius Nazianzus, teolog och patriark av Konstantinopel (född 329)

390

390 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Som reaktion på mordet på general Butheric beordrar Theodosius I en massaker på invånarna i Thessaloniki. Ambrosius av Milano blir mycket upprörd över detta och bannlyser honom. Theodosius för en obelisk från Egypten till Hippodromen i Konstantinopel. Sedan Hieronymus har färdigställt sin översättning av Nya testementet till latin börjar han översätta Gamla testamentet. Kung Chandragupta II krossar Sakariket. Rudrasena blir kejsare av Vakataka på Deccanplatån i Indien. Rudrasena gifter sig med Prabhavatigupta, dotter till Chandragupta II. Vatsyayana genomför en revision av Kama Sutra.

Födda, Marcianus, östromersk kejsare (född omkring detta år), Bleda, kung över hunnerna, Prosperos av Akvitanien, lärjunge till Augustinus, Galla Placidia, dotter till Theodosius I, hustru till Constantius III och mor till Valentinianus III

Avlidna, Apollinaris av Laodicea, biskop

391

391 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Alla ickekristna tempel i Romarriket stängs, när Theodosius I återigen bestämmer att kristendomen skall vara statsreligion i riket och avskaffar religionsfriheten under den pågående förföljelsen av hedningarna. Quintus Aurelius Symmachus blir stadsprefekt i Rom och försöker få Theodosius att åter öppna de hedniska templen. Han motarbetas av Ambrosius av Milano. Kyrkan börjar bli allt starkare och viktigare, framförallt i städerna. Hedendomen är dock fortfarande stark på landsbygden. Gwanggaeto blir kung av Stora Goguryeo.

392

392 var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

22 augusti, Arbogast upphöjer Eugenius till romersk kejsare, efter att ha mördat Valentinianus II, som reaktion på att denne har avsatt Arbogast som militär ledare i Gallien. Theodosius I utfärdar ett edikt som ytterligare förbjuder böner och offerriter i icke-kristna tempel under den pågående förföljelsen av hedningarna.

Födda, Chlodio, kung över de saliska frankerna från 426 till slutet av 440-talet (född detta år eller 395)

Avlidna, Maj, Valentinianus II, romersk kejsare

393

393 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

23 januari, Kejsar Theodosius I utnämner sin nioårige son Honorius till Augustus. Theodosius I förbjuder de olympiska spelen, vilket avslutar över tusen år av festligheter, som del i den allmänna kristna politik och förföljelsen av hedningar, som påbörjades av Konstantin den store, för att sakta men säkert göra slut på både allmän och privat religionsfrihet och etablera den kristna kyrkan i enighet med de doktriner, som har antagits genom den nicaenska trosbekännelsen. Gao Zu efterträder Tai Zu som kejsare av det Senare Qinriket i Kina.

Födda, Theodoret, kristen biskop och teolog

Avlidna, Eunomius av Cyzicus, ariansk biskop och teolog

394

394 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

6 september, Kejsar Theodosius I besegrar och dödar usurpatorn Eugenius och hans frankiske magister militum Arbogast i slaget vid Frigidus. Romarrikets heliga Veastaleld släcks. Vid denna tid vaktar 200 000 soldater de romerska gränserna och reservstyrkor på 50 000 finns tillgängliga för utkommendering. Många romerska soldater kommer från germanska stammar. Epifanios av Salamis anklagar Origenes efterföljare för kätteri, och kräver att hans verk skall fördömas. 310 donatiska biskopar möts och håller konciliet i Bagaï i Africa.

Födda, Gunabhadra, indisk, buddhistisk lärd munk

Avlidna, Eugenius, romersk kejsare från 392, Libanios, grekisk retoriker (död omkring detta år)

395

395 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

17 januari, Efter kejsar Theodosius I död delas Romarriket återigen i en västlig och en östlig halva, denna gång permanent. Östra delen får sitt centrum kring Konstantinopel under Arcadius, son till Theodosius I, och den västra delen får sitt centrum kring Rom under Honorius, Arcadius bror. Libanon inordnas under den östra delen. Arcadius gifter sig med Aelia Eudocia, dotter till den frankiske generalen Flavius Bauto. Den visigotiske Alarik I, general över foederati, avsäger sig romerskt medborgarskap och utropas till kung, samt går i krig mot båda rikshalvorna och gör därmed slut på en sextonårig period av fred mellan romarna och visigoterna. Visigoterna, ledda av Alarik, invaderar och ödelägger Thrakien och Macedonia, brandskattar Aten och vänder sedan västerut. Ambrosius Theodosius Macrobius publicerar sitt verk Saturnalia (möjligen detta år). Augustinus blir biskop av Hippo. Hans uppdrag är att återförena den katolska kyrkan i Afrika med särskilt fokus på donatiströrelsen, ledd av Primianus. Den siste satrapen, Rudrasimha III, besegras av Guptariket.

Födda, Chlodio, kung över de saliska frankerna från 426 till slutet av 440-talet (född detta år eller 392)

Avlidna, 17 januari, Theodosius I, romersk kejsare 379–395, Decimus Magnus Ausonius, gallisk-romersk poet och retoriker, Ammianus Marcellinus, romersk historiker

396

396 var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Västrom anlitar frankerna och alemannerna för att försvara Rhengränsen. Den visigotiska invasionen i Grekland avslutas. Hunnerna ockuperar de romerska slätterna i Pannonien. De Eleusinska mysterierna får sitt slut, när Alarik I förstör de antika platserna i Grekland. Jin Andi efterträder Jin Xiaowudi som kejsare av Kina.

Födda, Petronius Maximus, västromersk kejsare (född omkring detta år)

Avlidna, Jin Xiaowudi, kejsare av Kina, Tanbei, kinesisk buddhistnunna

397

397 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Vid konciliet i Kartago antas en definitiv deklarationi om en biblisk kanon. Candida Casa grundas av Sankt Ninian, varvid missionering bland pikterna inleds. Sulpicius Severus skriver den tidigaste biografin över Martin av Tours. Detta är den första kända helgonbiografin. Xiongnufolket ockuperar Gansuområdet i Kina.

Avlidna, 4 april, Ambrosius, biskop av Milano och helgon

11 november, Martin av Tours, biskop och munk

398

398 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Johannes Chrysostomos blir biskop av Konstantinopel. Ett kejserligt edikt tvingar västromerska jordägare att avstå en tredjedel av sin mark till barbarer, som har slagit sig ner i riket. Honorius gifter sig i snabb följd med Stilichos döttrar Maria och Thermantia.

Avlidna, Nectarius, patriark av Konstantinopel (död detta eller föregående år)

399

399 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

27 november, Sedan Siricius har avlidit dagen innan väljs Anastasius I till påve. Slutet av året, Anastasius försöker nå samförstånd mellan kyrkorna i Rom och Antiochia. Flavian I erkänns av kyrkan i Rom som legitim biskop av Antiochia. Anastasius och andra biskopar fördömer Origenes doktrin. Flavius Mallius Theodorus blir konsul i Rom. Gladiatorskolor i Rom stängs. I allians med dessertörer från Tribigild vid Bosporen ödelägger den gotiske ledaren Gainas områden utanför Konstantinopel. Yazdegerd I blir kung av Persien. Den kinesiske buddhistmunken Fa-Hien reser till Indien.

Födda, 19 januari, Pulcheria, östromersk kejsarinna (död 453)

Avlidna, 26 november, Siricius, påve sedan 384, Bahram IV, kung av Persien, Eutropius, östromersk tjänsteman, Yuan Shansong, kinesisk poet