Dagens bibelord

 Ännu har Ni inte bett om något i mitt namn. 

Be, 

och Ni skall få, 

så att Er glädje blir fullkomlig. 

Joh 16:24

 

 

Grattis Björn på 82 årsdagen

 

Nu finns en dejtingsajt för alla män med liten penis, här är unika måtten som krävs för medlemskap

 

Vilken nostalgi. Det kan inte bara vara jag som minns dessa klassiska svenska tv-serier

 

 

Endast ett riktigt snille listar ut åt vilket håll skolbussen åker, en smart detalj ger dig svaret

 

Tredje sprutan

Var på Nybrogatan på Östermalm i går och tog min tredje spruta, hoppas man klarar sig från Omicron nu.

Lördag på Södermalm med en fråga, skriv vad Ni tror i kommentarsfältet

 Tror Ni att denna resenär har betalt eller plankar den? 

Bondegatan, Åsögatan, Folkungagatan, Åsögatan, Bondegatan, Bondegatan, Skånegatan, Erstagatan, Skånegatan, Malmgårdsvägen, Katarina Bangata, Nytorget, Alsnögatan, Katarina Bangatan, Färgargårdstorget, Tegelviksgatan, Barnängsgatan, Ringvägen, Götgatan, Bjurholmsplan, Östgötagatan, Södermannagatan, Blecktornsstigen, Hornsgatan

 

Grattis Tommy på 71 årsdagen

 

Onsdag på Södermalm i Stockholm

 

Fiskargatan, Klara Östra Kyrkogränd, Folkungagatan, Östgötagatan, Erstagatan, Borgmästargatan, Renstiernas gata

 

Dagens bibelord

 Allt det goda vi får

varje fullkomlig gåva, kommer från ovan

från himlaljusens fader

hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och mörker

Jak 1:17

Fråga

 

Dagens namn Anton och Tony

Nuvarande, Anton och Tony

Föregående i bokstavsordning

Anja, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 9 september och utgick 2001.

Anton, Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.

Antonia, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 17 oktober, där det har funnits sedan dess.

Antonius, Namnet fanns, till minne av det europeiska eremitväsendets fader, som dog 356, på dagens datum före 1901, då det utgick.

Tony, Namnet infördes 1986 på 17 oktober. 1993 flyttades det till dagens datum och har funnits där sedan dess.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Antonius

1901–1985, Anton

1986–1992, Anton, Anja och Antonia

1993–2000, Anton och Tony

Från 2001, Anton och Tony

Anton

Anton är ett mansnamn av tyskt ursprung. Det motsvarar latinets Antonius som betyder den ovärderlige. Namnet har förekommit i Sverige sedan början av 1600-talet. En engelsk variant av namnet är Anthony och den spanska versionen är Antonio. Förkortningen internationellt sett är Tony.

Namnet är ett exempel på ett modenamn vars popularitet tiofaldigades under 1980- och 1990-talet jämfört med tidigare. Det var 2007 ett av de 11 vanligaste pojknamnen i Sverige. Den 31 december 2007 fanns det totalt 31058 personer i Sverige med namnet, varav 22595 med det som tilltalsnamn av dessa är nio kvinnor. År 2003 fick 1209 barn namnet, varav 970 fick det som tilltalsnamn.

Namnsdag i Sverige: 17 januari.

Kända personer med förnamnet Anton

Anton Abele, svensk riksdagsman

Anton Andersson, svensk trestegshoppare

Carl Anton Axelsson, vissångare

Anton Blanck, professor i litteraturhistoria

Anton Bolinder, svensk höjdhoppare, europamästare

Anton Bruckner, österrikisk tonsättare

Anton Caselius, finländsk journalist och socialdemokrat

Anton Corbijn, nederländsk fotograf och regissör

Anton Diabelli, österrikisk tonsättare

Antonin Dvorak, böhmisk tonsättare

Anton Ferdinand, engelsk fotbollsspelare

Anton Fig, amerikansk trumslagare

Anton Glanzelius, TV-producent

Anton Graff, schweizisk konstnär

Anton Hjalmarsson

Anton Hysén

Anton Karas, österrikisk cittraspelare

Anton Körberg, skådespelare och musiker

Anton LaVey, grundare av Church of Satan

Anton Lindforss, finländsk målare

Anton Maiden (egentligen Anton Gustafsson)

Fred Anton Maier, norsk skrinnare

Anton Nilson, militant socialist

Anton Nyström

Anton Günther av Oldenburg

Anton Pannekoek, nederländsk astronom och marxistisk teoretiker

Anton Praetorius, tysk präst och reformert teolog

Anton Rubinstein, rysk pianist, dirigent och tonsättare

Anton Strålman, ishockeysplelare

Anton Niklas Sundberg, ärkebiskop, talman, ledamot av Svenska Akademien

Anton Hansen Tammsaare, estnisk författare

Anton Tjechov, rysk författare

Olav Anton Thommessen, norsk tonsättare

Anton Webern, österrikisk tonsättare

Carl Anton Wetterbergh ("Onkel Adam"), läkare och författare

Anton Yelchin, rysk-amerikansk skådespelare

Antonio Banderas, spansk skådespelare

Tony

Tony eller Thony är ett mansnamn, en kortform av Anthony som är den engelska formen av namnet Anton och Antonio. Toni är en finsk form (av det längre Anttoni). I engelskan brukar stavningen Toni användas för kvinnor. Tonny och Tonni är också alternativa stavningar.

Namnet, som har använts i Sverige sedan 1836, var populärt under 1960-talet och 1970-talet och minskar nu snabbt i popularitet. 31 december 2008 fanns det totalt 14 958 män och 52 kvinnor i Sverige med namnet Tony eller Thony, varav 10 028 med det som tilltalsnamn. Det finns 1861 män med namnet Toni, varav 1385 som tilltalsnamn, och 182 kvinnor med namnet Toni, varav 78 som tilltalsnamn. År 2003 fick 99 pojkar namnet, varav 23 fick det som tilltalsnamn.

Namnsdag: 17 januari

Personer med namnet Tony/Toni

Tony Tachijian, Bauhausare

Tony Alva, skateboardåkare

Tony Bennett, amerikansk sångare

Tony Blackplait, estnisk musiker

Tony Blair, brittisk före detta premiärminister

Toni Braxton, amerikansk sångerska

Tony Cetinski, kroatisk musiker

Toni Collette, australisk skådespelerska

Tony Curtis, amerikansk skådespelare

Tony Danza, amerikansk skådespelare och musiker

Toni Elias, spansk roadracingförare

Tony Ferguson, amerikansk MMA-utövare

Tony Hawk, skateboardåkare

Toni Holgersson, sångare och låtskrivare

Tony Iommi, brittisk musiker

Tony Kakko, finsk sångare

Tony Krantz, svensk filmproducent

Toni Kuivasto, finländsk fotbollsspelare

Toni Kukoc, kroatisk basketspelare

Toni Morrison, amerikansk författare och nobelpristagare

Tony Mårtensson, svensk ishockeyspelare

Toni Nieminen, finländsk backhoppare

Tony Nilsson, svensk låtskrivare

Tony Olsson, svensk brottsling

Tony Parker, fransk basketspelare

Toni Polster, österrikisk fotbollsspelare

Tony Rickardsson, svensk speedwayförare, bragdmedaljör

Tony Robinson, brittisk skådespelare

Toni Sailer, österrikisk alpin skidåkare

Tony Scott, amerikansk regissör

Toni Wirtanen, finländsk gitarrist och sångare

Skön lördag på Östermalm och Hjorthagen

 

Sehlstedtsgatan, De Geersgatan, Erik Dahlbergsgatan, Hedinsgatan, Sandalsgatan, Brantingsgatan, Rindögatan, Furusundsgatan, Kampementsgatan, Smedsbacksgatan, Sandhamnsgatan, Södra hamnvägen, Skogsvaktargatan, Wenströmsvägen, Slåttervallsgatan, Fågelhundsgatan, Hårdvallsgatan, Husarvikstorget, Labradorgatan, Madängsgatan, Löjtnantsgatan, Melodislingan, Värtavägen, Frihamnsgatan, Erik Dahlbergsgatan, Rindögatan, Rökubbsgatan, Sandhamnsgatan

Rakastunut

Olen rakastunut kaukaa. Minulla on perhosia vatsassani ja se tuntuu aivan fantastiselta, mutta en tiedä mitä tästä tulee.

Elävien täytyy nähdä

Grattis Walter på 97 årsdagen

 

Dagens bibelord

 Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar

döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn

 och lär dem att hålla alla de bud jag har gett Er

Och jag är med Er alla dagar till tidens slut

Matt 28:19 f

Trettondedag jul

Trettondedag jul, trettondedagen eller trettondagen, "uppenbarelse", och östkyrkligt Theofania, "gudsuppenbarelse" är en kristen högtid som infaller på den trettonde dagen i julhögtiden, det vill säga den 6 januari. Dagen är en allmän helgdag i bland annat Sverige och Finland. Trettondedagen firas bland kristna till åminnelse av uppenbarelsen av Jesus som Guds son genom hans födelse, genom hans Kristi dop, genom hans första underverk (vinundret i Kana) och uppenbarelsen genom Betlehemsstjärnan för de vise männen. Detta tema har inom västlig kristendom kommit att överskuggas av de vise männen, som skall ha kommit till Jesus med guld, rökelse och myrra.

Trettondedagen är trettonde dagen under julen med juldagen inräknad. I äldre svenska talades det om såväl Þrættandi dagher som Tolfti dagher (iula). På engelska talar man om Twelve Days of Christmas, och trettondagsafton blir då Twelfth Night (eller Epiphany Eve, eftersom trettondedagen heter Epiphany). I Tyskland kallas dagarna mellan juldagen och trettondagen die zwölf Heiligen Nächte eller Rauhnächte. I de flesta kristna länder anses denna dag avsluta julen (till skillnad från i Norden, där julen allmänt anses avslutad med tjugondedag jul).

Trettondedagens äldsta namn var epifanía eller epifaniadagen (epiphania, grekiska: ἐπιφάνεια epi'faneia, ’synligblivande uppenbarelse’). Epifania är känd tidigast hos de basilidianska gnostikerna omkring år 150.

Snart efter gnostikerna kom dopfesten i bruk även inom östkyrkan (dock ej i Västerlandet) och firades den 6 januari. Åtminstone i Syrien och Palestina utsträcktes festens betydelse till att omfatta även Jesu födelse, som troddes ha infallit på samma årsdag som dopet. Under 300-talet utvidgades epifaniafirandet med flera andra festdagar i anslutning till evangeliernas berättelse om Jesu barndom, centrum i festcykeln var 6 januari (Jesu födelse- och dopdag).

Vid samma tid hade emellertid i Rom uppkommit seden att fira Jesu födelse redan 25 december, medan däremot ingen epifanifest fanns där. De bägge traditionerna kom i strid; vid 300-talets slut bilades den genom en kompromiss på så vis, att Roms tradition om Jesu födelse 25 december överallt antogs, medan Rom accepterade den österländska festcykeln över Jesu barndom, även epifanifesten 6 januari.

Då Jesu födelse (och dop) tagits bort från epifaniafesten, berövades den emellertid sitt egentliga innehåll, och centrum i festkretsen blev juldagen. Epiphania inordnades i stället i Jesu barndomshistoria som dagen för de tre vise männens besök, tre konungars fest. Som sådan uppfattades den sedan även som den begynnande hednamissionens dag.

I Uppsalamissalet från år 1513 står: Kyrkan firar denna dag på grund av en trefaldig uppenbarelse, varför den ock har ett trefaldigt namn. Den kallas först epifania, på grund av uppenbarelsen genom stjärnan för de tre konungarna. För det andra kallas den theofania, emedan vid Jesu dop på denna dag i Jordan hela Trefaldigheten manifesterade sig. För det tredje kallas den bethfania av beth, som betyder hus, emedan Jesus i bröllopshuset i Kana genom att förvandla vatten till vin visade sig vara Gud.

I likhet med den äldre österländska kyrkan, firar den grekiska kyrkan fortfarande denna dag till minne av Kristi dop.

Även inom den västerländska kyrkan firades ursprungligen dagen till minne av Kristi dop (därav namnet Balneatio), men med detta förband kyrkan också minnet av hans uppenbarelse för den hedniska världen. Hedningarna representerades av de tre vise männen och därav det äldre namnet Heliga tre konungars dag, under vilket den fortfarande firas i t ex Antillerna, Belgien och Danmark. Under medeltiden blev dagen i väst helgad uteslutande åt uppenbarelsen vilket den fortfarande är inom den romersk-katolska och lutherska kyrkan, och dagen betraktas där som missionens särskilda dag.

De så kallade stjärngossarna, som numera oftast förknippas med Luciafirandet i Sverige, framträdde ursprungligen i de dramer och mysteriespel som framfördes på trettondedagen.

Samtidigt som trettondagen avslutar julfirandet inleder den också den så kallade epifaniatiden som (beroende på när påsken infaller) varar under högst sex söndagar fram till fastan.

I Svenska kyrkan är temat denna dag "Guds härlighet i Kristus"

I spansk tradition heter dagen El dia de los Reyes magos, de tre vise männens dag, och firas den 6 januari. Den 5 januari ställer barnen ut sina gamla skor på fönsterblecket och när de vaknar morgonen därpå ligger där julklappar i stället.

Trettondedag jul är den sista stora helgdagen i det kyrkliga firandet av julen. Den definitiva slutpunkten sätts i Sverige och i det svenskspråkiga Finland på tjugondedag jul, det vill säga trettondedagens så kallade oktavdag en vecka senare.

Vill ha Dig

 

År 0-99

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 efter Kristus enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 före Kristus Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 före Kristus och år -1 betecknar år 2 före Kristus. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs.

Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holoceneran (HE). HE följer ISOs standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen.

Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta 1 före Kristus och 1 efter Kristus finns alltså inget år.

Traditionella/kronologiska år 6 före Kristus 5 före Kristus 4 före Kristus 3 före Kristus 2 före Kristus 1 före Kristus 1 efter Kristus 2 efter Kristus 3 efter Kristus 4 efter Kristus 5 efter Kristus 6 efter Kristus 7 efter Kristus.

ISO 8601 −0005 −0004 −0003 −0002 −0001 0000 0001 0002 0003 0004 0005 0006 0007

Astronomiska år −5 −4 −3 −2 −1 0 +1 +2 +3 +4 +5 +6 +7

HE/Holoceneran 9995 9996 9997 9998 9999 10000 10001 10002 10003 10004 10005 10006 10007

Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 före Kristus kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489.

En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal, det första året efter Jesus födelse, det andra året, och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre, så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.

1

1 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern. Det är också det första året i den traditionella kristna tideräkningen. Året dessförinnan benämns 1 före Kristus i den gregorianska kalendern och dess föregångare, den julianska. År 0 (noll) existerar inte i dessa kalendrar eftersom siffran noll inte fanns som begrepp vid tiden för kalendrarnas tillkomst. Siffran noll kom först med arabiska matematiker på 800-talet. Kristus antogs vara född nära det årsskifte som inledde år 1 efter Kristus Däremot finns år 0 enligt den moderna standarden ISO 8601 och har länge använts inom astronomin, där år 0 betecknar år 1 före Kristus och år -1 betecknar år 2 före Kristus.

Den kristna tideräkningen med årtalsberäkning efter Jesu födelse infördes efter icke helt korrekta beräkningar (rörande tidpunkten för kejsar Augustus skattskrivningsdekret) retroaktivt av munken Dionysius Exiguus 532. Man menar idag att Jesus föddes mellan 7 och 4 år före den dionysiska erans början.

På Augustus order nedslår Tiberius ett uppror i Germanien (1–5 efter Kristus). Gaius Cæsar och Lucius Aemilius Paullus blir konsuler i Rom. Ovidius skriver diktsamlingen Metamorphoses. Siden kommer till Rom. Aqua Alsientaakvedukten byggs. Den kinesiska Handynastins Yuanshiera inleds genom att Ping blir kejsare. Konfucius får (postumt) sin första kungliga titel, Baochengxun Ni. Buddhismen introduceras i Kina. Aksum i Etiopien grundas (omkring detta år). Moxos upphör att vara ett viktigt religiöst område i Sydamerika (omkring detta år).

Födda, 25 december, Jesus, judisk profet och grundare av kristendomen, forskaren Georges Declercq hävdar, att Dionysius Exiguus i sin Anno Dominiräkning förlade Jesu födelse till detta år. De flesta andra hävdar dock, att Dinoysius förlade den till 1 före Kristus (död omkring 33)

Lucius Annaeus Gallio, romersk prokonsul (omkring detta år) (död 65)

2

2 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Den mediske kungen Ariobarzanes II blir kung av Armenien. Gaius Caesar träffar kungen av Parterriket vid floden Eufrat. Publius Alfenus Varus och Publius Vinicius blir konsuler i Rom. Augustus återkallar Tiberius till Rom för att utnämna honom till arvinge och framtida kejsare. Kinas första folkräkning genomförs och visar på en befolkning på 57 miljoner människor, däribland nära en miljon i Vietnam.

Födda, 13 mars, Apollonios från Tyana, grekisk filosof och matematiker (död 98), Deng Yu, kinesisk general och statsman (död 58)

Avlidna, Lucius Caesar, son till Marcus Vipsanius Agrippa och Julia Caesaris (född 17 före Kristus)

3

3 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Den romerske kejsaren Augustus styre förlängs med tio år. Augustus adopterar sitt barnbarn, Gaius Caesar, med tanken att denne skall efterträda honom. Gais us blir prokonsul och skickas på ett specialuppdrag österut. Lucius Aelius Lamia och Marcus Servilius Geminus blir konsuler i Rom. Fem germanska stammar enas av Marbod, kung över markomannerna. Enandet av dessa fem stammar utgör ett direkt hot mot Rom.

Födda, Paulus, apostel, en av Jesu lärjungar (död omkring 67), Ban Biao, kinesisk historiker (död 54)

4

4 skulle varit ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern, men genom kejsar Augustus kalenderreform var detta det sista av en räcka med fyra delbara år utan skottdag för att kompensera för tidigare felaktigt införda skottdagar.

Kejsar Augustus hemkallar Tiberius till Rom och utnämner honom till tronarvinge och framtida kejsare. Tiberius antar Germanicus som sin efterträdare. Sextus Aelius Catus blir konsul i Rom. Den romerska lagen Lex Aelia Sentia reglerar frigivandet av slavar. Romarriket, representerat av Tiberius, och den germanska stammen keruskerna, representerad av sin kung Segimer, undertecknar ett nonaggressions- och vänskapsfördrag. Arminius och Flavus, söner till Segimer, har värvats till den romerska armén, som ledare för reservtrupperna. Nikolaus av Damaskus skriver sin 14 volymer stora Världshistorien. Kung Frates V och drottning Musa av Partien blir avsatta och mördade, varpå kronan erbjuds åt Orodes III. Namhae Chachaung efterträder Bak Hyeokgeose som kung av det koreanska kungariket Silla (traditionellt datum).

Födda, Columella, romersk författare (död 70), Daemusin, kung av Goguryeo (död 44)

Avlidna, Gaius Caesar, romersk statsman, son till Marcus Vipsanius Agrippa och Julia Caesaris, Bak Hyeokgeose av Silla, Koreas förste härskare

5

5 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Kejsar Augustus upprättar den första romerska kontakten med den germanska stammen ingvaeonerna genom att sända en flotta längs nuvarande tyska och danska kusten. Rom erkänner Cunobelinus, kung över catuvellaunerna, som kung av Britannien. De germanska stammarna cimbrierna och karyderna skickar ambassadörer till Rom. Gnaeus Cornelius Cinna Magnus och Lucius Valerius Messalla Volesus (eller Gaius Ateius Capito) blir konsuler i Rom. Tiberius erövrar Germania Inferior. Polyainus Marathonius blir arkont av Aten.

Födda, Julia, dotter till Julius Caesar Drusus och Livilla (död 43), Guangwu av Han, hankinesisk kejsare (död 57), Drusilla av Mauretanien, prinsessa, Ruzi Ying, kinesisk kejsare av Handynastin (död 25), Yin Lihua, kejsarinna av Kina (död 64)

Avlidna, Gaius Asinius Pollio, romersk orator, poet och historiker (född 76 eller 75  före Kristus)

6

6 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Herodes Archelaus avsätts som furste över Judeen, Samarien och Idumeen och landsförvisas till Gallien. Judeen och Moesia blir romerska provinser; Syria vaktas av legionerna X Fretensis, III Gallica, VI Ferrata och XII Fulminata. Augustus skapar ett särskilt finansdepartement, aerarium militare, för att betala bonusar till pensionerade legionärsveteraner. Tiberius gör Carnuntum till sin ioperationsbas mot Maroboduus; den romerska legionen XX Valeria Victrix kämpar med Tiberius mot markomannerstammen. Ett romerskt fort börjar byggas och blir grunden för den nuvarande staden Wiesbaden. Quirinius genomför en folkräkning i Judeen (enligt Josefus), vilken resulterar i en revolt i provinsen, ledd av Judas från Galiléen och stödd av fariséen Sadoq. Revolten slås ner och rebellerna korsfästs, men den leder till att selotrörelsen, vars medlemmar ser Gud som sin ende rätte herre, uppstår. Romarna anfaller kung Marbod, grundläggaren av den markomanniska staten i Böhmen. På grund av matbrist i Rom fördubblar Augustus de sädesransoner, som delas ut till folket. På grund av en katastrofal brand i Rom skapas ett kasernsystem för snabbare aktion i händelse av nödsituationer. Ru Zi Ying tar över den kinesiska tronen och påbörjar så Handynastins Jusheera. Folk som vill kandidera till politiska poster i Kina måste från och med nu bli undersökta av offentliga tjänstemän.

Födda, Jesus, judisk profet och grundare av kristendomen; detta år anses som det sista möjliga födelseåret för Jesus, baserat på Quirinius folkräkning detta år. Det troligaste är dock, att han föddes någon gång mellan 7 och 4 före Kristus, Nero Caesar, son till Germanicus och Agrippina den äldre, Milonia Caesonia, romersk kejsarinna (död 41)

Avlidna, Kleopatra Selene II, egyptisk härskare över Cyrenaica och Libyen, Orodes III, kortvarig kejsare av Partien

7

7  var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ett uppror mot det romerska styret utbryter i Illyrien, vilket även sprider sig till Pannonien och Dalmatia. Publius Quinctilius Varus utnämns till guvernör över Germanien. Legaten Tiberius Quinctilius Varus sätts att organisera germanerna mellan floderna Rhen och Elba. Han genomför en folkräkning, kräver tributer och rekryterar soldater, vilket skapar oenighet bland germanerna. Abgarus av Edessa avsätts som kung av Osroene. Ett tempel börjar uppföras till gudinnan Concordias ära. Strabon skriver Geographia (eller år 18). Vonones I från den arsakidiska dynastin blir regent av Parterriket.

Födda, Drusus Caesar, son till Germanicus och Agrippina den äldre, Gnaeus Domitius Corbulo, romersk general

Avlidna, Athenodoros Cananites, stoisk filosof (född 74 före Kristus)

8

8 var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

3 augusti, Den romerske generalen Tiberius besegrar dalmatierna vid floden Bathinus. Den romerske poeten Ovidius förvisas till Svarta havet nära Tomis (nuvarande Constanța), hans Ars amatoria innehåller det första omnämnandet av Ludus Duodecim Scriptorum. Vipsania Julia landsförvisas. Marcus Furius Camillus och Sextus Nonius Quinctilianus blir konsuler i Rom. Tincomarus, avsatt kung över atrebaterna, flyr från Britannien och beger sig till Rom, Eppillus blir kung. Vonones I blir kung av Parterriket. Chushieran i den kinesiska Handynastin börjar. Papper uppfinns i Kina och används först av militären.

Avlidna, Marcus Valerius Messalla Corvinus, romersk general

9

9 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Illyrien blir en romersk provins, efter att en revolt har slagits ner. Romarna, under ledning av Varus, besegras av en germansk här, under ledning av Arminius, i slaget i Teutoburgerskogen. Detta leder till att floden Rhen etableras som gräns mellan den latinsk- och den germansktalande världen. Legionerna II Augusta, XX Valeria Victrix och XIII Gemina förflyttas till Germanien för att ersätta Legio XIX och de andra som har förintats i Teutoburgerskogen. Catuvellaunerna anfaller trinovanterna och erövrar Camulodunum. Pannonien (nuvarande Ungern) böjer sig för det romerska styret. För att öka antalet giftermål, och därmed i slutändan befolkningen, antas lex Papia Poppaea i Rom. Denna lag förbjuder celibat och barnlösa förhållanden. De romerska finanserna blir mycket ansträngda efter upproret vid Donau och Varus' nederlag i Germanien. Detta leder till införandet av två nya skatter, 5% arvskatt och 1% på försäljning. Wang Mang tar makten i Kina och etablerar den kortlivade Xindynastin.

Födda, 17 november, Vespasianus, romersk kejsare 69–79

Avlidna, Publius Quinctilius Varus, romersk general i slaget i Teutoburgerskogen (troligen självmord)

10

10 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Den germanska stammen Erminonerna delas upp i flera mindre stammar. Den grekiska dynastin i Baktrien utplånas. Publius Cornelius Dolabella blir konsul i Rom. Illyrien delas upp i Pannonien och Dalmatien.

Födda, Heron från Alexandria, grekisk ingenjör (död cirka 70)

Avlidna, Didymus Chalcenterus, grekisk lärd och grammatiker (född cirka 63 före Kristus)

11

11 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Germania Inferior och floden Rhen säkras åt Romarriket av Germanicus. Augustus överger sin plan att skapa en försvarsgräns längs Elbe, för att förstärka det romerska försvaret längs Rhen och Donau. Artabanus III av den arsakidiska dynastin blir härskare över Partien. I Indien påbörjar Satakarni sitt styre som kejsare av Andhraimperiet (11–29).

Avlidna, Marcus Antistius Labeo, romersk jurist

12

12 var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

Annius Rufus utnämns till praefectus civitatis av Judeen. Germanicus och Gaius Fonteius Capito blir konsuler i Rom. Quirinius återvänder från Judeen för att bli rådgivare åt Tiberius. Ovidius skriver en epistel från sin exil vid Svarta havet.

Födda, 31 augusti, Caligula, romersk kejsare från 37 (död 41)

Avlidna, Publius Sulpicius Quirinius, romersk ståthållare

13

13 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Tiberius firar triumf efter att ha återkommit från framgångsrika expeditioner till Germanien. Tiberius börjar gradvis bli kejsare, han ges rättigheter att nästan samexistera som kejsare tillsammans med Augustus. Abgarus av Edessa återinsätts som kung av Osroene. Den romerska senaten antar ett senatus consultum som begränsar tillträdet till Vigintisexviri till att endast gälla kvestorer. Strabon publicerar sin syn på jordens form. Den kinesiska Xindynastins Shijianguo-era påbörjar sitt femte och sista år.

Avlidna, Wang Zhengjun, kinesisk kejsarinna.

14

14 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

18 september, Sedan Augustus har avlidit den 19 augusti efterträds han som romersk kejsare av sin styvson Tiberius. Detta är det första året som Tacitus berättar om i sina annaler. Legioner vid Rhen gör uppror efter Augustus död men slås ner av Germanicus och Drusus. Germanicus blir överbefälhavare i Germanien och påbörjar ett fälttåg som avslutas år 16. Augustus förklaras vara gudomlig. En folkräkning indikerar att det finns 4 973 000 romerska medborgare. Detta är det första året i den kinesiska Xindynastins Tianfengera. Hungersnöd drabbar Kina, varvid vissa människor tar till kannibalism.

Avlidna, 19 augusti, Augustus, romersk kejsare sedan 27 före Kristus

20 augusti, Postumus Agrippa, barnbarn till Augustus, Julia den äldre, romersk adelsdam, dotter till kejsar Augustus.

15

15  var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Valerius Gratus utnämns till praefectus civitatis av Judeen. Emona (nuvarande Ljubljana) grundas. Legio XXI Rapax stationeras i nuvarande Regensburg. Germanicus utkämpar ett oavgjort slag mot Arminius i Teutoburgerskogen. I Rom övergår rätten att välja offentliga tjänstemän från folket till kejsaren och senaten. Nikolaus av Damaskus publicerar en biografi över Augustus.

Födda, 24 september, Vitellius, romersk kejsare 16 april–20 december 69 (död 69)

6 november, Agrippina den yngre, romersk kejsarinna (född detta eller nästa år) (död 59)

Avlidna, Sejus Strabon, praetorianprefekt, efterträdd av sin son Sejanus

16

16 var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

En romersk här på 90 000 män, under befäl av Germanicus, vinner en seger vid Idistaviso, där den germanske hövdingen Arminius besegras och dennes hustru Thusnelda tas tillfånga, varvid man också återtar de förlorade örnarna från Varus' legioner. Norikaner, som har slagit sig samman med pannonierna och invaderat Histria, besegras av Publius Silius, prokonsul av Illyricum. Ovidius Epistulae ex Ponto publiceras.

Födda, 16 september, Iulia Drusilla, dotter till Germanicus och Agrippina den äldre (död 38), Samual Yare, druid från Bretagne, assistent till den romerske kejsaren 100–126

6 november, Agrippina den yngre, romersk kejsarinna (eller 15) (död 59)

Avlidna, Scribonia, andra hustru till Augustus och mor till Julia (möjligen detta år)

17

17 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Germanicus inleder militära fälttåg österut. Kappadokien (i Mindre Asien) blir en romersk provins. Sejanus blir praetorianprefekt. Livius publicerar bokverket Ab Urbe Condita ("Roms historia sedan dess grundläggning") i 142 volymer. Ett inbördeskrig utbryter i Germanien. En jordbävning i Mindre Asien förstör staden Sardis.

Avlidna, 20 mars, Ovidius, romersk poet (eller år 18), Titus Livius, romersk historiker, Gaius Julius Hyginus, romersk författare

18

18  var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Strabon skriver Geographia (eller år 7). Tiberius och Germanicus blir konsuler i Rom. En vexillatio (underenhet) av Legio III Augusta utplånas i ett bakhåll i Africa. Kajafas blir överstepräst i Jerusalem. Den germanske hövdingen Arminius krossar markomannernas kungarike. Indoparterna kontrollerar nu Taxila i Indien.

Avlidna,20 mars, Publius Ovidius Naso (Ovidius), romersk poet (eller 17)

19

19  var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Marbod avsätts som kung över markomannerna av Catualda. Detta upphäver hotet från de germanska stammarna mot Romarriket ända till Marcus Aurelius styre och Rom sätter dem under sitt beskydd. Den romerske befälhavaren över Rhenlegionerna, Julius Caesar Germanicus, en av de mest älskade generalerna, mördas genom förgiftning. På sin dödsbädd anklagar han Piso, guvernören över Syrien, för att ha förgiftat honom. Tiberius utvisar egyptierna från Rom och deporterar 4 000 judar från Sicilien. Agrippina den äldre anklagar Gnaeus Calpurnius Piso för att ha mördat hennes man Germanicus i Antiochia. Piso begår då självmord i Rom. Detta är det sjätte och sista året i den kinesiska Xindynastins Tianfengera. Gondophares blir sakafolkets kung.

Födda, 10 oktober, Tiberius Gemellus barnbarn till Tiberius (död 37 eller 38)

Avlidna, Germanicus, romersk general (född 15 före Kristus), Vonones I, kung av Partien

20

20  var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Tiberias byggs av Herodes Antipas vid Galileiska sjön till Tiberius ära. Galba blir romersk praetor. Marcus Valerius Messalla Barbatus blir konsul i Rom. Filon definierar filosofi som teologins tjänare. Detta är det första året i den kinesiska Xindynastins Dihuangera.

Avlidna, Vipsania Agrippina, Gaius Asinius Gallus hustru och Tiberius före detta hustru, Marcus Valerius Messalla Barbatus, romersk konsul (död detta eller nästa år)

21

21  var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Heduerna under Julius Florus och Julius Sacrovir revolterar mot det romerska styret, men krossas av Gaius Silius. Tiberius blir romersk konsul för fjärde gången. Ett uppror mot det romerska styret, under ledning av Tacfarinas, utbryter i provinsen Africa terra. Romarna skapar en buffertstat i quadernas område i nuvarande södra Slovakien. En kasern byggs för praetoriangardet på Quirinalen i Rom. Pennor och skrivdon i metall börjar tillverkas i Rom.

Avlidna, Publius Sulpicius Quirinius, romersk guvernör i SyriamMarcus Valerius Messalla Barbatus, romersk konsul (död detta eller föregående år), Arminius, germansk hövding som vann slaget i Teutoburgerskogen (mördad av en landsman), Wang (Wang Mang), kinesisk kejsarinna.

22

22 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Romersk rätt ersätter keltiska seder och bruk i Gallien. Den senare Handynastin påbörjas i Kina. Den romerska akvedukten Aqua Virgo anläggs av Agrippa.

23

23 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Juni, Efter att 9 000 upprorsmän under kejsar Liu Xiu har belägrats i två månader besegrar de 450 000 av Wang Mangs män i slaget vid Kunyang, vilket leder till Wang Mangs fall och Handynastins återinsättande på den kinesiska tronen. Den grekiske geografen Strabon publicerar Geographia, ett verk som täcker den för romare och greker under kejsar Augustus kända världen, vilken är den enda sådan bok, som har överlevt till modern tid. Tiberius förlorar sin son Julius Caesar Drusus och verkar från den tiden ha tappat intresset för imperiet och bara ägnat sig åt nöjen. Aelius Sejanus börjar få stort inflytande på den romerska senaten och Tiberius efter Julius Caesar Drusus död. Gaius Asinius Pollio och Gaius Antistius Vetus blir konsuler i Rom. Kejsar Liu Xuan, ättling till den kungliga Handynastin och ledare för motståndarna mot Xindynastin, utropar sig själv till kinesisk kejsare efter Wang Mang.

Födda, Plinius den äldre, romersk vetenskapsman och skriftställare

Avlidna, 14 september, Julius Caesar Drusus, Drusus den yngre, romersk tronföljare, son till kejsar Tiberius (förgiftad)

6 oktober, Wang Mang, usurpator till den handynastiska tronen och kejsare under Xindynastin, Wang (Han Ping), kinesisk kejsarinna.

24

24 var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Romarnas krig mot Numidien och Mauretania tar slut. Servius Cornelius Cethegus och Lucius Visellius Varro blir konsuler i Rom. Karmides blir arkont av Aten. Tacfarinas uppror i provinsen Africa terra slås ner. Filon förklarar Gamla testamentet vara Guds eviga lag. Den siste masinissiske härskaren av Kartago dör. Juri blir kung av det koreanska kungadömet Silla.

Avlidna, Strabon, grekisk geograf, Namhae, kung av Silla

25

25 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Tiberius medlar i en dispyt mellan Messenien och Sparta över Ager Dentheliales på berget Taygetus och ger området till Messinien. Aelius Sejanus misslyckas i sitt försök att gifta sig med Drusus Julius Caesars änka. Cossus Cornelius Lentulus och Marcus Asinius Agrippa blir konsuler i Rom. Pomponius Mela formaliserar det klimatiska zonsystemet. Handynastin återupprättas i Kina när kejsar Liu Xiu utropar sig själv till kejsare, vilket blir början på Jiangwueran, vilken varar till 56. Luoyang blir huvudstad för östra Handynastin.

Födda, Gaius Julius Civilis, germansk hövding

Avlidna, Aulus Cremutius Cordus, romersk historiker

26

26 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Pontius Pilatus utses till praefectus civitatis i Judeen. Kejsar Tiberius drar sig tillbaka till Capri och lämnar praetorianprefekten Sejanus som härskare över både Rom och imperiet.

Avlidna, Claudia Pulchra, syssling och nära vän till Agrippina den äldre.

27

27 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

En brand utbryter i Rom. En dåligt byggd arena i Fidenae kollapsar varvid 20 000 av de 50 000 åskådarna omkommer. Aprikoser kommer till Rom från Asien. En triumfbåge reses i Rimini till Augustus ära. Enligt ett sätt att datera döps Jesus detta år, troligare är dock att detta sker år 29 (i kejsar Tiberius femtonde regeringsår enl Luk 3:1).

Födda, Agrippa II av Judeen, son till Herodes Agrippa I, Petronius, romersk skriftställare, Wang Chong (Wang-Tch'oung), kinesisk filosof

28

28 var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Daru övertar tronen i kungariket Baekje på Koreanska halvön.

Avlidna, Onjo, kung av Baekje

29

29 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Romarna erövrar Sofia. Agrippina den äldre tvingas i exil på ön Pandataria och hennes söner (utom Caligula) fängslas av Sejanus. Johannes döparen framträder i Judéen i kejsar Tiberius femtonde regeringsår (Luk 3:1). Jesus döps av Johannes döparen (eller eventuellt år 27). Johannes döparen halshuggs av kung Herodes Antipas, kanske efter ett infall av Salome, men troligast av politiska skäl.

Avlidna, Livia Drusilla, romersk kejsarinna, hustru till Augustus och mor till Tiberius, Johannes döparen, profet inom kristendomen, mandaeanismen och islam, Julia den yngre, romersk adelsdam, dotterdotter till kejsar Augustus.

30

30 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

7 april, Jesus korsfästs (troligt datum är dock den 3 april 33). Jesus håller bergspredikan (under förutsättning att Jesus dog år 33, fastän 27 eller 28 enligt vissa källor är troligare). Petrus utnämns av Jesus till den förste biskopen av Rom (påve) detta år (eller 33) och förblir så till sin död 64 eller 67. Romarna grundar staden Tournai i nuvarande Belgien. Faedrus översätter Aisopos fabler och skriver även några egna. Velleius Paterculus skriver en allmän historiebok om de länder, som är kända under antiken. Staden Sirkap förstörs av en jordbävning.

Födda, 8 november, Nerva, romersk kejsare 96–98. Quintus Petillius Cerialis, svåger till Vespasianus.

Avlidna, 7 april (långfredag), Judas Iskariot, en av Jesu lärjungar som ska ha begått självmord strax innan Jesus själv dog. Jesus (född omkring 4 före Kristus) (det mest troliga datumet enligt moderna forskare, traditionellt dock år 33), judisk profet och grundare av kristendomen. Shammai, president för Sanhedrinen och talmudsk forskare.

31

31 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Aelius Sejanus blir medkonsul till kejsar Tiberius. Tiberius blir dock medveten om Sejanus förräderi och låter arrestera och avrätta honom. Naevius Sutorius Macro blir ledare för praetoriangardet efter att Sejanus har avrättats. Tiberius återvänder till Rom från Capri.

Födda, Musonius Rufus, romersk filosof

Avlidna, 18 oktober, Aelius Sejanus, romersk politiker (avrättad), Marcus Velleius Paterculus, romersk historiker (möjligen avrättad som en av Sejanus medbrottslingar), Livilla, brorsdotter och svägerska till kejsar Tiberius (svältes ihjäl för sin plan att störta kejsar Tiberius tillsammans med sin älskare Sejanus), Sankt Stefan, kristendomens förste martyr (avrättad genom stening)

32

32  var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Petrus blir enligt traditionen den förste påven (se 30 för troligare datum). Gnaeus Domitius Ahenobarbus utnämns till konsul i Rom.

Födda, 25 april, Otho, romersk kejsare 15 januari–16 april 69, Ban Chao, kinesisk kavallerigeneral under Handynastin

Avlidna, Lucius Calpurnius Piso Caesoninus, konsul under kejsar Augustus, Jesus (enligt ett tolkningssätt)

33

33 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Följande datum år 33 är sannolika tidpunkter för händelserna kring Jesu korsfästelse och har räknats fram oberoende med två olika astronomiska metoder (Newtons metod respektive månförmörkelsemetoden). Andra år och datum, som anses mindre troliga, har också föreslagits.

29 mars (Palmsöndagen), Jesus håller sitt högtidliga intåg i Jerusalem, enligt bibeln.

2 april (Skärtorsdagen), Sista måltiden äger rum, enligt bibeln.

3 april (Långfredagen), Jesus korsfästs, enligt bibeln.

5 april (Påskdagen), Jesus återuppstår, enligt bibeln.

14 maj (Kristi himmelsfärds dag), Jesus far upp till himlen, enligt bibeln.

24 maj (Pingstdagen), Den helige ande kommer till jorden, enligt bibeln. Traditionellt sett grundas kristendomen detta datum, eftersom "förberedelsetiden" för kyrkoåldern var färdig. De ortodoxa och katolska kyrkorna räknar också detta datum som sina födelsedagar. Petrus utnämns av Jesus till den förste biskopen av Rom (påve) detta år (andra år har också föreslagits) och förblir så till sin död 64 eller 67. Galba blir konsul i Rom. Tiberius grundar en kreditbank i Rom. En finansiell kris drabbar Rom, på grund av dålig penningpolitik. Jordvärdena rasar och krediterna ökar. Detta leder till brist på kontanter, förtroendekris och stor jordspekulation. De värst drabbade är senatorer, riddare och välbesuttna. Många aristokratiska familjer ruineras.

Födda, Gaius Rubellius Plautus, son till Gaius Rubellius Blandus och Julia

Avlidna, 3 april, Judas Iskariot, en av Jesu lärjungar, ska ha begått självmord några timmar innan Jesus själv dog, Jesus, messias, judisk profet och grundare av kristendomen (avrättad genom korsfästning), Gaius Asinius Gallus, änkling efter Vipsania Agrippina och möjligen älskare till Agrippina den äldre (svältdöden), Agrippina den äldre, hustru till Germanicus (självmord genom svältdöden), Nero Caesar (ej att förväxla med kejsar Nero), son till Germanicus och Agrippina den äldre, adoptivdotterson till Tiberius (svältdöden), Drusus Caesar, son till Germanicus och Agrippina den äldre, adoptivson till Tiberius (svältdöden), Marcus Aemilius Lepidus, senator, konsul 6, svärfar till Drusus Caesar (naturliga orsaker)

34

34 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

En trenivåig romersk akvedukt börjar byggas i nuvarande Nimes och blir 430 kilometer lång. Naevius Sutorius Macro sägs ha vunnit fördelar genom att låta prostituera sin hustru Eunius åt Tiberius. De ursprungliga invånarna i Dakien revolterar mot den sarmatiska stammen jazygerna, som har förslavat dem. Romarna intervenerar i Armenien (34–37).

Födda, Aulus Persius Flaccus, romersk poet

35

35  var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Plinius den äldre förs till Rom före detta år. Tiridates III blir kung av Partien.

Födda, Ban Zhao, kinesisk historiker, Quintilian, romersk retoriker

Avlidna, Epaticcus, prins över catuvellaunerna, Artaxias III, kung av Armenien, Stefanus, kristendomens förste martyr (stenad till döds av judiska ledare, för att ha predikat att Jesus var Kristus)

36

36  var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Pontius Pilatus kallas hem till Rom från Jerusalem, efter att ha slagit ner ett samaritiskt uppror. Vitellius besegrar Artabanus av Partien till stöd för en annan tronkrävare, Tiridates III. Herodes Antipas gifter om sig. Detta upprör hans första svärfar, Aretas de Nabatene, som krossar Herodes militärt. Denne söker emellertid hjälp från Tiberius, vilket Tiberius dock ignorerar eftersom hans guvernör över Syrien, Vitellius är tystlåten om stöd till Herodes. Marculius blir guvernör över Judeen och Samarien.

37

37  var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

18 mars, Den romerska senaten annullerar Tiberius testamente och utnämner Caligula till romersk kejsare. Caligulas försök att få sig själv gudomligförklarad skapar friktion mellan honom och senaten. En jordbävning förstör Antiochia vid Orontes. Abilene ges till Agrippa I. Petrus grundar den syrisk-ortodoxa kyrkan (traditionellt årtal). Farisén Saul från Tarsus omvänds till kristendomen efter en uppenbarelse (troligen detta år, efter 39 är han känd som Paulus).

Födda, 15 december, Nero, romersk kejsare 54–68, Josefus, judisk historiker (född detta eller nästa år)

Avlidna, 16 mars, Tiberius, romersk kejsare sedan 14 (mördad)

1 maj, Antonia Minor, dotter till Markus Antonius och Octavia Minor, farmor till Caligula, Marbod, kung över markomannerna, Antonia den yngre, mor till den romerske kejsaren Claudius

38

38 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Claudius gifter sig med Messalina (troligen detta år). Apion leder en deputation till Caligula för att klaga på judarna i Alexandria. Stachys blir den andre patriarken av Konstantinopel. Ett antijudiskt upplopp utbryter i Alexandria medan Agrippa I besöker staden; de uppretade folkmassorna vill placera statyer av Caligula i varje synagoga. Faedrus skriver sin populära samling fabler.

Födda, Josefus, judisk historieskrivare (född detta eller föregående år), Marcus Valerius Martialis, latinsk epigrammatiker (född någon gång mellan detta år och 41)

Avlidna, 10 juni, Iulia Drusilla, syster till Caligula, Andreas, en av Jesu lärjungar, Naevius Sutorius Macro, befälhavare i det romerska praetoriangardet

39

39  var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Tigellinus, minister och favorit till framtide romerske kejsaren Nero, förvisas på grund av otrohet med Caligulas systrar. Domitius Afer och Caligula blir konsuler i Rom. Agrippa I, kung av Judeen, återkallas till Rom. Legio XV Primigenia och XXII Primigenia skickas av Caligula till den germanska gränsen. Caligulas fälttåg i Germanien stoppas genom en konspiration, ledd av Cassius Chaerea. Caligula beordrar att en staty av honom själv skall placeras i Jerusalems tempel. Guvernören av Syrien, Publius Petronius, som bär ansvaret för resandet av statyn, utsätts för massdemonstrationer av judar i området och lyckas förhala byggandet av statyn till Caligulas död (24 januari 41). Trungsystrarna motstår de kinesiska influenserna i Vietnam. Filon leder en judisk delegation till Rom för att protestera mot de antijudiska stämningarna i Alexandria.

Födda, 3 november, Marcus Annaeus Lucanus, romersk poet

30 december, Titus, romersk kejsare 79–81, Julia Drusilla, dotter till kejsar Caligula, Britannicus, son till senare kejsar Claudius och dennes tredje hustru Messalina

Avlidna, Seneca den äldre, romersk författare och retoriker. Herodes Antipas, fjärdingsfurste av Galileen och Pereen.

40

40 var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

Kejsar Caligula blir konsul utan kollega. Caligula ger sig av på ett fälttåg för att erövra Britannien men misslyckas kapitalt. Noricum och Mauretanien inkorporeras i Romarriket. Caligula förändrar principatet till en hellenistisk autokrati. Han ger ut hedersbetygelser helt utan tanke, förklarar sig själv vara gud och beordrar, att huvudena på alla grekiska statyer skall ersättas med hans eget. Slutligen utnämner han sin häst till senator. Filon hävdar att alla människor föds lika. Den germanska stammen kvaderna slår sig ner i nuvarande Mähren och Slovakien. Vardanes I blir kung av Parterriket, i opposition mot sin bror Gotarzes II. De vietnamesiska Trungsystrarna revolterar mot den kinesiske kejsaren Guangwu av Han. Kristendomen introduceras i Egypten, när en kyrka grundas i Alexandria. Evangelisten Markus grundar den koptisk-ortodoxa kyrkan som dess förste påve. En tidig kristen kyrka byggs i Korinth (troligen detta år). Den judiska högtiden Pesach antas av de kristna, men döps hos dem om till påsk.

Födda, 13 juli, Gnaeus Julius Agricola, romersk guvernör av Britannien, Pedanius Dioskorides, grekisk läkare, Frontinus, romersk general och militärförfattare, Dio Chrysostom, grekisk filosof och historiker, Claudia Octavia, dotter till Claudius och Messalina, Ma (Han Ming), kinesisk kejsarinna av Handynastin

Avlidna, Januari, Gnaeus Domitius Ahenobarbus, gift med Agrippina den yngre, svåger till Caligula (död av ödem), Ptolemaios av Mauretanien (avrättad av Caligula), Filon av Alexandria, judisk filosof

41

41 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

24 januari, Caligula, känd för sin excentricitet och grymma despotism, mördas av det missnöjda praetoriangardet. Claudius efterträder sin brorson Caligula som romersk kejsare.

25 januari, Efter en natts förhandlingar accepteras Claudius som kejsare av den romerska senaten. Claudius gör Agrippa till kung av Judeen. Claudius hustru Messalina övertalar honom att förvisa Seneca d.y. till Korsika efter anklagelser om otrohet med kejsarens brorsdotter Julia Livilla. Claudius återinför religionsfrihet för judar i hela Romarriket, men förbjuder judar i Rom att missionera. Ett anfall över floden Rhen av germanerna stoppas av romarna. Jesu lärjungar skapar samfälligheter i förskingringen, särskilt i Damaskus och Antiochia. För första gången kallas de kristna. Kejsar Guangwu av den kinesiska Handynastin avsätter sin hustru, Guo Shentong, som kejsarinna och upphöjer sin älskarinna Yin Lihua till kejsarinna i hennes ställe.

Födda, Marcus Valerius Martialis, latinsk poet (möjligen detta år), Tiberius Claudius Caesar Britannicus, son till Claudius och Messalina

Avlidna, 24 januari, Caligula, romersk kejsare sedan 37 (mördad), Julia Drusilla, dotter till Caligula (mördad), Slutet av året, Julia Livilla, dotter till Germanicus, brorsdotter till Claudius (ihjälsvulten i exil)

42

42 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

25 januari, Paulus omvänds till kristendomen. (Egentligen är det exakta datumet okänt, men kristendomen har valt att minnas händelsen på detta datum). Sedan den gamla hamnen i Roms hamnstad Ostia efter hand har blivit otillräcklig för världsstaden Rom anlägger kejsar Claudius en ny hamn för oerhörda kostnader, den så kallade Portus Augusti (nuvarande Porto) fyra kilometer längre norrut. Romarna tar över kontrollen av Ceuta. Nuvarande Algeriet och Marocko blir en romersk provins. Den dalmatiske legaten, Furius Camillius Scribonianus, revolterar, men hans trupper överger honom, varvid upproret snart rinner ut i sanden. Kung Suro blir den förste kungen av Geumgwan Gaya på Koreanska halvön. Den kinesiske generalen My Yuan slår ner Trungsystrarnas uppror i Tonkin.

Födda, Sixtus I, påve från 115, 116, 117 eller 119 till 125, 126 eller 128

43

43 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Den romerska erövringen av Britannien inleds genom att Aulus Plautius lanstiger med fyra legioner och besegrar britterna, ledda av Caratacus och Togodumnus, i slag på floderna Medway och Themsen. Han gör halt vid Themsen och skickar efter Claudius, som leder marschen mot Camulodunum. Under tiden underkuvar Vespasianus sydvästra delen av nuvarande England. Romarna grundar städerna London (under namnet Londinium) och Peterborough samt börjar bygga den väg, som sedermera blir känd som Ermine Street. Claudius annekterar Lykien i Mindre Asien, varvid han kombinerar det med Pamphylia som en romersk provins. Därmed har romarna full kontroll över hela Medelhavet. Den romerske geografen Pomponius Mela skriver De situ orbis libri (troligen detta år). Inom den koptisk-ortodoxa kyrkan, blir evangelisten Markus den förste ortodoxa patriarken av Alexandria. Ett krig utbryter mellan de norra och de södra hunnerna. De krigiska Trungsystrarna begår självmord efter att de har blivit besegrade vid Nam Viet i Vietnam. Vietnam blir en kinesisk provins.

Avlidna, Togodumnus, kunge över catuvellaunerna, Julia, dotter till Drusus den yngre, sondotter till Tiberius, brorsdotter till Claudius (avrättad (eller kanske tvingad att begå självmord) på Messalinas order.

44

44  var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Kejsar Claudius återvänder från det brittiska fälttåget och firar triumf. Mauretanien blir en romersk provins. Ön Rhodos återinlemmas i det Romerska riket. Med Herodes Agrippas död (möjligen förgiftad av romarna), kontrolleras Judeen från och med nu av romerska guvernörer. Den förste i raden blir Cuspius Fadus, (fram till år 46), som krossar det uppror, som leds av Theudas, som blir halshuggen. Pomponius Mela skriver De situ orbis, en geografibok över jorden.

Avlidna, Aposteln Jakob (martyr), Agrippa I av Judeen, Claudia Julia, brorsdotter till Claudius och Messalina (avrättad) (eller 43/45)

45

45 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Galba blir befälhavare över Legio III Augusta. Salzburg (Juvavum) får status av romerskt municipium. Den romerske kejsaren Claudius förvisar judarna från Rom. Den romerska senaten håller möten angående markspekulationen i Rom. Paulus påbörjar sina missionsresor (enligt traditionell datering). Kejsar Claudius grundar staden Szombathely i nuvarande Ungern. Den kinesiske generalen Ma Yuan genomför fälttåg mot Xiongnu- och Xianbeifolken (i Manchuriet).

Födda, Statius, latinsk poet, Plutarchos, grekisk historiker och biograf

Avlidna, Julia Livia (avrättad), systerdotter till Claudius (eller 43/44)

46

46 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Kolonin vid Celje får municipalrättigheter och får namnet municipium Claudia Celeia. Dobrudzja annekteras och införlivas med det romerska Moesia. En folkräkning visar att det finns mer än 6 000 000 romerska medborgare. Sedan kungen av Thrakien har dött blir området en romersk provins. Rom sammankopplas med sin nordöstra gräns genom byggandet av Donauvägen. Torka och gräshoppsinvasion drabbar de mongoliska stäpperna, vilket orsakar svält och en revolt vid Xiongnu.

Födda, Plutarkos, grekisk historiker (född omkring detta år)

Avlidna, Roimitalkes III av det thrakiska kungadömet Sapes (mördad)

47

47 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Romarna bygger ett fort, som sedermera kommer att bli staden Utrecht. Plinius den äldre påbörjar sin militärtjänst i Germanien. Den brittiske hövdingen Caratacus tar sin tillflykt till ordovikerna efter att ha besegrats av Aulus Plautius. Romarna besegrar Chaukierna och erövrar deras område samt slåss mot Friserna. Claudius återupplivar det gamla censorsämbetet och ludi saeculares. Claudius organiserar Haruspexorden med 60 medlemmar. Aposteln Paulus påbörjar sitt evangeliseringsarbete. Ananias blir överstepräst av Judeen.

Avlidna, Vardanes I, arsakidisk kung av Partien

48

48 var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Den romerske kejsaren Claudius insätter Agrippa II som överintendent i Jerusalems tempel. Sedan han har låtit avrätta sin hustru Messalina, får Claudius senatens bifall till att gifta sig med sin brorsdotter, Agrippina. Silurerna revolterar, med hjälp av Caratacus, mot romarna i Britannien. Galliska adelsmän insläpps i den romerska senaten. Claudius ger rätten att bli romerska medborgare till aeduerna. Enligt en kristen legend reser helgonet Marta till Avignon. Hunnerriket Hsiung-nu upplöses. Kejsar Guang Wudi (Kouang Wou-Ti) av Kina, återupprättar kinesisk överhöghet över inre Mongoliet. Xiongnufolket inkorporeras och bildar vakt för rikets norra gräns.

Födda, Cai Lun, kinesisk forskare och uppfinnare av papper

Avlidna, Messalina, romersk kejsarinna, kejsar Claudius tredje hustru (avrättad)

49

49 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Apostlamötet i Jerusalem äger troligen rum detta år, varefter Paulus påbörjar sin första missionsresa (omkring detta år). Kejsar Claudius gifter sig med sin brorsdotter Agrippina den yngre (omkring detta år). Seneca den yngre blir Neros lärare. Agrippina den yngre anklagar Octavias förste fästman, Junius Silanus(en), för incest. Han förs inför den romerska senaten och döms till döden. Förlovning ingås mellan Nero och Claudius dotter Octavia. Nya testamentets bok Galaterbrevet av Paulus skrivs troligen detta år. Kristendomen sprids i Europa, särskilt till Rom och Philippia (enligt Paulus).

50

50 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Londinium grundas av romarna och tar därmed över rollen som huvudstad i den romerska provinsen Britannien från Colchester (omkring detta år). Leicester grundas av romarna. Kejsar Claudius utser Agrippa II till guvernör över Khalkis. Claudius adopterar Nero. Köln får romerskt stadsprivilegium. Den brittiska staden Exeter grundas under namnet Isca Dumnoniorum. Tripontium (nära den numera engelska staden Rugby) grundas. Det romerska fortet Manduessedum (nära den numera engelska staden Atherstone) grundas (omkring detta år). Caratacus tas tillfånga efter att ha besegrats av den romerske guvernören Ostorius Scapula i slaget vid Caer Caradoc. Jazygerna slår sig när på slätterna öster om floden Tisza. Romarna lär sig av gallerna att använda tvål. Pedanius Dioskorides beskriver den medicinska användningen av växter i De Materia Medica. Pamphilus av Alexandria skriver ett poetiskt lexikon. Heron från Alexandria uppfinner en ångturbin (möjligen detta år). Thessalos gör skillnad på kroniska och akuta sjukdomar. Roms befolkning uppgår till en miljon invånare. Den sydligaste delen av Britannien blir en romersk provins under namnet Camulodunum. Den grekiske upptäcktsresanden Diogenes upptäcker Afrikas stora sjöar. Kristendomen introduceras i Nubien genom ett påbud från drottning Judit. Aposteln Tomas skall ha besökt Indien. Det tokhariska riket enas under Kujula Kadphises och bildar det Kushanska riket, som då också kontrollerar norra Indien (omkring detta år).

Avlidna, Abgarus av Edessa, kung av Osroene, Aulus Cornelius Celsus, författare till De Medicina, Gamliel I, nasi över judarna i Babylonia

51

51 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Den brittiske motståndsledaren Caratacus blir tillfångatagen och förd till Rom. Claudius och Vespasianus blir konsuler i Rom. Burrus, praetorianprefekt 51–62, sätts av Seneca att utbilda Nero. Paulus påbörjar sin andra missionsresa (omkring detta år). Nya Testamentets bok Första Thessalonikerbrevet skrivs (troligen detta år). I Galaterbrevet, stöder Paulus delningen av kristendomen och judendomen. Vologeses I blir kung över Partien fram till 91.

Födda, 24 oktober, Domitianus, romersk kejsare 81–96

52

52  var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

En ny romersk lag förbjuder avrättandet av gamla eller lytta slavar. Ananias ben Nebedeus, en överstepräst i Jerusalem, skickas till Rom efter att han anklagats för våld. Barea Soranus blir consul suffectus i Rom. Plinius den äldre nedskriver sina skildringar av krigen i Germanien. Aposteln Paulus besöker för första gången Korinth detta år (eller 51). Vologeses Is bror Tiridatus I får makten i Armenien som motståndare till romarna. Aposteln Tomas, en av Jesu lärjungar, tros ha anlänt till Kodungallur i Indien för att predika evangelium omkring detta år; den syro-malabariska kyrkan, den indiska ortodoxa kyrkan och den assyriska kyrkan i öst anses härstamma från honom.

Födda, Epiktetos från Hierapolis, grekisk filosof

Avlidna, Publius Ostorius Scapula, romersk guvernör i Britannien, Guo Shengtong, kinesisk kejsarinna.

53

53 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Kejsar Claudius avlägsnar Agrippa II från tetrarkin i Chalcis. Claudius får senaten att utfärda ett påbud, vilket ger överhöghet över finanserna till de kejserliga prokuratorerna. Detta är en signifikativ stärkning av den kejserliga makten över senaten. Nero gifter sig med Octavia. Claudius antar Nero som sin arvinge, och förbigår därmed Britannicus, hans son med hans första fru Messalina. Seneca den yngre skriver tragedin Agamemnon, vilken han ämnar läsa som de sista kapitlet i en trilogi, i övrigt bestående av två av hans andra tragedier, Media och Œdipus. Euodius efterträder Petrus som patriark av Antiokia.

Födda, 18 september, Trajanus, romersk kejsare 98–117, Kanishka, indisk kung över kushanerna och beskyddare av buddhismen, Saturninus, syrisk teolog

54

54 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

13 oktober, Den romerske kejsaren Claudius dör, möjligen efter att ha blivit förgiftad av Agrippina den yngre (hans fru och brorsdotter), varvid Nero efterträder honom och blir det romerska rikets femte kejsare. Nero försöker förbjuda gladiatorspel. Maiden Castle i brittiska Dorset erövras från de keltiska Durotrigerna av Vespasianus. Under Nero annekterar Rom Aden för att skydda sjövägen mellan Alexandria och Asien. Två centurioner skickas till södra Egypten för att finna Nilens källa och möjligen nya provinser. De rapporterar att även om det finns många städer i öknen verkar området för fattigt för att vara värt att erövra. Våldsupplopp utbryter i Caesarea angående judarnas rättigheter, vilket skapar motsättningar mellan judar och "hedningar". Den romerska garnisonen, bestående av syrier, tar "hedningarnas" parti. Judarna möts på marknadsplatsen, beväpnade med klubbor och svärd. Guvernören över Judeen, Antonius Felix, beordrar sina trupper att anfalla, varvid våldet fortsätter och Felix ber Nero att ingripa. Nero tar även han "hedningarnas" parti och reducerar judarna till andraklassmedborgare, vilket ytterligare späder på judarnas missnöje. Judeen återbördas bit för bit till Agrippa Is son Marcus Julius Agrippa mellan 48 och 54. Patriarken Onesimos efterträder Stachys som patriark av Konstantinopel. Paulus påbörjar sin tredje missionsresa. Apollos, sedermera medarbetare till Paulus, omvänds till kristendomen i Efesos.

Avlidna, 13 oktober, Claudius, romersk kejsare sedan 41 (mördad), Domitia Lepida, änka efter Marcus Valerius Messalla Barbatus, mor till Valeria Messalina och före detta svärmor till Claudius

55

55  var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Nero blir konsul i Rom. Corbulo skickas av Nero att lösa ett problem i Parterriket. Agrippina den yngre avlägsnas från det kejserliga palatset av sin son Nero, som istället installerar henne i Villa Antonia. Den romerske juristen Masurius Sabinus skriver tre böcker om medborgerliga rättigheter. Paulus skriver Första Korinthierbrevet och tros ha nedtecknat Galaterbrevet detta år (eller 54).

Födda, Epiktetos, grekisk-romersk filosof

Avlidna, Britannicus, son till kejsar Claudius (mördad på anstiftan av Nero)

56

56  var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Biblioteket i Alexandria omnämns i en inskription. Krig utbryter mellan Romarriket och Parterriket på grund av att den partiske kungen Vologases I, som har ersatt romarnas kandidat till den partiska tronen med sin bror Tiridates, invaderar Armenien. Publius Clodius Thrasea Paetus blir konsul i Rom. Jianwueran i den östra Handynastin övergår i Jianwuzhongyuaneran.

Födda, Tacitus, romersk historieskrivare (född omkring detta år)

57

57 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Paulus författar Romarbrevet och Kolosserbrevet (vedertaget årtal). Sändebud från Kilikien kommer till Rom för att anklaga sin före detta guvernör, Cossutianus Captio, för utpressning; den romerska senaten stöds i fallet av Publius Clodius Thrasea Paetus. Kejsar Nero blir återigen konsul i Rom. Talhae blir kung av det koreanska kungadömet Silla. Det äldsta beviset på japansk skrift härrör från detta år. Han Mingdi blir kejsare av Kina. En japansk kung skickar en ambassadör till Kina.

Avlidna, Guangwu av Han, kinesisk kejsare, Yuri, kung av det koreanska kungadömet Silla

58

58  var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Paulus skriver förmodligen Romarbrevet detta år (eller 57). Han grips därefter i Jerusalem och fängslas i Caesarea. Han åberopar då sitt romerska medborgarskap och skickas till Rom för att dömas. Fikusträdet Ficus Ruminalis börjar dö. Kejsar Nero blir återigen konsul i Rom. Vänskapen mellan Nero och Otho tar slut, när de båda förälskar sig i Poppea Sabina, och Otho skickas till Lusitania som guvernör. Den romerske befälhavaren Gnaeus Domitius Corbulo erövrar Artaxata i Armenien, i kriget mot Parterriket. I Thüringen utbryter en konflikt mellan två germanska stammar över tillgången till vatten. Den kinesiska Handynastins Yongpingerainleds. Kinas nye kejsare Ming-Ti introducerar buddhismen i Kina och västra Indusdalen.

Födda, Juvenalis, romersk poet (möjligen född detta år)

59

59 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Publius Clodius Thrasea Paetus drar sig tillbaka från den romerska senaten. Den romerske befälhavaren Gnaeus Domitius Corbulo erövrar Tigranocerta i Mesopotamien efter att ha besegrat parterna. Han insätter då Tigranes som härskare över Armenien. I verket Satyricon driver Petronius med romersk omoral. Antonius Felix slår ned oroligheter mellan greker och judar i Cesaraea.

Avlidna, 16 mars, Agrippina den yngre, mor till kejsar Nero (mördad på Neros order)

60

60 var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Boudicca plundrar London (omkring detta år). Rhoxolanerna besegras av romarna vid Donau. Vitellius blir (möjligen) prokonsul av Africa. Herodes Agrippa II blir härskare över nordöstra Judeen. Matteusevangeliet skrivs troligen någong gång mellan detta år och 65. Första Petrusbrevet skrivs troligen detta år. Aposteln Paulus reser till Rom, men lider skeppsbrott vid Malta. Han stannar på Malta i tre månader och omvänder den romerske guvernören Publius. Heron skriver Metrica, Mechanics och Pneumatics.

Avlidna, Domitius Afer, romersk orator, Geminus (av Rhodos) (död omkring detta år), Petrus, en av Jesu lärjungar (officiellt årtal)

61

61 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Den keltiska drottningen Boudicca startar ett uppror mot romarna i Britannien. Hon besegras dock i slaget vid Watling Street och avrättas av den romerske guvernören Suetonius Paulinus. Efter att ha besegrat Boudiccas folk icenerna påbörjar romarna processen att romanisera Britannien. De skapar romerska städer, installerar romersk administration och bygger vägar. Galba blir guvernör över Hispania Tarraconensis.

Avlidna, Barnabas, apostel, avrättad på Cypern, Boudicca, keltisk drottning och upprorskvinna, Markus, en av apostlarna (avrättad för att ha infört kristendomen i Egypten)

62

62 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Efter Burrus död och skändandet av Seneca blir Nero, fri från deras inflytande, en storhetsvansinnig konstnär, fascinerad av hellenism och Orienten. Gaius Ofonius Tigellinus blir Neros rådgivare och från och med nu kommer denne att starkt missbruka sin maktställning. En kraftig jordbävning i Kampanien skadar städer i Kalabrien inklusive Pompeji. Romarna, under Lucius Caesennius Paetus, besegras av partiska och armeniska styrkor under kung Tiridates av Parterriket i slaget vid Rhandeia. En våldsam storm förstör 200 fartyg i hamnen Ostia. Paulus fängslas i Rom (omkring detta år). Lucanus skriver ett historiskt verk om konflikten mellan Julius Caesar och Pompejus.

Avlidna, 8 juni, Octavia, kejsar Neros första hustru (möjligen avrättad), Jakob, en av Jesu lärjungar, Aulus Persius Flaccus, romersk poet, Gaius Rubellius Plautus, syssling till Nero (avrättad), Lucius Caecilius Iucundus, bankir i Pompeji, Sextus Afranius Burrus, praefectus preatorianus och god vän till Neros lärare Seneca den yngre. 

63

63 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Vespasianus blir guvernör över Africa. Gnaeus Domitius Corbulo återfår befälet efter det romerska debaclet i slaget vid Rhandeia. Han invaderar då Armenien och besegrar Tiridates II, som accepterar romersk överhöghet, varvid Parterriket drar sig ur kriget. Enligt legenden beger sig Josef från Arimataia till Glastonbury på den första kristna missionsresan till Britannien. Aulus Cornelius Celsus skriver ett lexikon om konst och vetenskap.

Födda, Plinius den yngre, romersk författare

Avlidna, Markus, en av Jesu lärjungar (traditionellt datum, troligare 61)

64

64 var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

18 juli, En brand utbryter i ett handelsområde i Rom och snart är branden bortom all kontroll. Kejsar Nero skall enligt legenden ha spelat på sin lyra och sjungit, medan han åsåg det hela från säkert avstånd. Det finns dock inga bevis för detta och det är värt att påpeka, att bränder var vanliga i Rom vid den här tiden. Branden ödelägger nästan halva staden och skylls på de kristna, en liten men växande religiös rörelse. Nero påbörjar förföljelser av kristna i Rom., Nero framlägger en ny stadsplanering för Rom, baserad på skapandet av byggnader med ornamenterad portik, bredare gator och öppna platser. Denna planering antas dock inte förrän efter hans död. Lyon skickar en stor summa pengar till Rom, som hjälp vid återuppbyggnaden. Under vintern 64–65, utbryter dock en katastrofal brand i Lyon, varför Nero skickar tillbaka pengarna. Kushanerna plundrar staden Taxila (i nuvarande Pakistan). Den kristna kyrkan antar seden att döpa nyfödda barn. Seneca propagerar för att alla människor skall vara jämlika, även slavar. Fenicien blir en del av Syrien. Petrus skriver Första Petrusbrevet. Sedan Petrus har blivit avrättad väljs Linus till påve (detta år eller 67).

Födda, 17 september, Julia Flavia, dotter till Titus, älskarinna till dennes bror Domitianus

Avlidna, Petrus, en av Jesu lärjungar, kristen martyr, påve sedan omkring 30 eller 33 (död detta år eller 67, avrättad genom korsfästning upp och ner), Paulus, en av Jesu lärjungar (död tidigaste detta år), Yin Lihua, kinesisk kejsarinna.

65

65 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Gaius Calpurnius Piso konspirerar mot den romerske kejsaren Nero. Cestius Gallus blir legat av Syrien. Efter ett framträdande, där Nero har chockerat senatorsklassen ordentligt, påbörjar Nero repressalier mot Seneca, Tigellinus, republikanska senatorer och alla han misstror. Nero dödar sin gravida fru, Poppaea Sabina, genom att sparka henne i magen. Matteusevangeliet skrivs troligen någon gång mellan 60 och detta år. Paulus utnämner Timotheus till biskop av Efesos (traditionellt detta år). Det första kristna samhället i Afrika grundas av aposteln Markus, en av Petrus lärjungar. Markus börjar där skriva sitt evangelium. Den första referensen till buddhismen görs i Kina.

Avlidna, 30 april, Lucanus, romersk poet och filosof, Poppaea Sabina, romersk kejsarinna, hustru till Nero, Seneca den yngre, romersk författare, filosof och politiker, Gaius Calpurnius Piso, romersk statsman och orator

66

66 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

22 september, Kejsar Nero skapar legionen I Italica. Seloterna tar Jerusalem och sikarierna erövrar fästningen Masada under det judiska upproret mot romerska riket. Legaten över Syrien Cestius Gallus försöker kväsa det judiska upproret. Den romerska legionen II Augusta stationeras i Gloucester. Suetonius Paullinus blir konsul i Rom. Första Timotheosbrevet skrivs (omkring detta år). Dioskorides skriver sin De Materia Medica, en avhandling om metodisk behandling av sjukdom genom användandet av medicin. Baekje invaderar kungadömet Silla på den koreanska halvön, och erövrar slottet Ugok. Halleys komet syns från jorden.

Avlidna, Petronius, romersk författare (självmord)

67

67 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Guvernören Vindex gör uppror, vilket är det första i ett antal uppror, som leder till Neros fall. Vespasianus kommer till Judeen för att kväsa det judiska upproret. Nero reser till Grekland där han deltar i olympiska spelen och andra festligheter. Sardinien blir en romersk provins. Då Nero är avundsjuk på Corbulos framgångar i Armenien beordrar han, att denne skall dödas, varvid Corbulo bokstavligen "faller på sitt svärd". Historikern Flavius Josefus, rebelledare i Galileen, tillfångas av romarna under Vespasianus. Sedan Petrus har blivit avrättad väljs Linus till påve (detta år eller 64).

Avlidna, Petrus, en av Jesu lärjungar, kristen martyr, påve sedan omkring 30 eller 33 (död detta år eller 64, avrättad genom korsfästning upp och ner), Gnaeus Domitius Corbulo, romersk general (självmord påtvingat av Nero), Cestius Gallus, romersk konsul och legat av Syrien, Paulus, en av Jesu lärjungar (avrättad)

68

68 var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

8 juni, Den romerska senaten accepterar Galba som kejsare.

9 juni, Kejsar Nero begår självmord. Lucius Clodius Macer gör uppror mot kejsar Nero. Den romerska senaten förklarar Nero vara persona non grata och Galba efterträder honom. De fyra kejsarnas år inleds. Galba (68), Otho (69) och Vitellius (69) regerar alla en kort tid, innan Vespasianus blir romersk kejsare. Detta är det sista året som täcks i Tacitus' Annaler, en historiebok över det romerska riket. Legio I Macriana liberatrix och I Adiutrix skapas. Trajanus far Marcus Ulpius Trajanus blir konsul i Rom. Markusevangeliet skrivs troligen detta år. Ignatios av Antiochia blir den tredje biskopen av Antiochia. En hängbro upphängd i järnkedjor konstrueras i Kina. Buddhismen kommer officiellt till Kina, då Vita hästens tempel byggs.

Avlidna, 9 juni, Nero, romersk kejsare sedan 54 (självmord), Vindex, upprorisk romersk guvernör., Onesimus, biskop av Byzantium.

69

69 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

15 januari, Vid kejsar Galbas död tar Otho makten i Rom, men tvingas begå självmord efter tre månader.

14 april, Vitellius besegrar Otho i det första slaget vid Bedriacum.

16 april, Efter att ha blivit besegrad begår Otho självmord, varvid Vitellius blir romersk kejsare.

24 oktober, Flaverna under Antonius Primus besegrar Vitellius i det andra slaget vid Bedriacum.

22 december, Vespasianus blir romersk kejsare. Vespasianus belägrar Jerusalem, som har erövrats av Titus Flavius Sabinus Vespasianus efter att Vespasianus har blivit romersk kejsare. Bataverna under Gaius Julius Civilis revolterar mot det romerska styret i Batavernas uppror. Den romerska legionen Macriana liberatrix överges.

Födda, Polykarpus, biskop från Smyrna; helgon och martyr

Avlidna, 15 januari, Galba, romersk kejsare sedan 68 (mördad)

Januari, Locusta, en av världens första dokumenterade seriemördare

16 april, Otho, romersk kejsare sedan 15 januari detta år (självmord)

20 december, Vitellius, romersk kejsare sedan 16 april detta år

70

70 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

5 juni, Titus och hans romerska legioner bryter igenom muren i Jerusalem.

4 augusti, Titus förstör det judiska templet i Jerusalem och lämnar endast den berömda västra muren kvar. Rom stationerar trupper i Jerusalem samt avskaffar det judiska översteprästskapet och Sanhedrin. Detta blir känt som Jerusalems förstörelse, en avgörande händelse i det judisk-romerska kriget. Efter denna händelse flyttas det judiska religiösa ledarskapet från Jerusalem till Jamnia (nuvarande Yavne) och förstörelsen högtidlighålls varje år under den judiska fastan. Judarna sprids ut i förskingringen. Uppförandet av Colosseum i Rom påbörjas (omkring detta år). Frontinus blir praetor av Rom. Plinius den äldre tjänar som prokurator i Gallia Narbonensis. Neapolis (nuvarande Nablus) grundas i Judeen. De romerska legionerna V Alaudae och XV Primigenia förintas under Batavernas uppror. Senare krossar Potillius Cerealis upproret. Legionerna I Germanica och IV Macedonica överges, samtidigt som II Audiutrix skapas. Prinsen och senare kejsaren Domitianus gifter sig med Domitia Longina. Romarna företar en straffexpedition mot Garamanterna och tvingar dem att ha kontakter med imperiet. Ön Samothrace annekteras av det romerska riket under Vespasianus. Avignon blir biskopssäte. Romaren Septimius Flaccus leder en expedition till södra Egypten, varvid han troligen når Sudan. Ze-Hakèlé (på grekiska Zoscales) blir kung av Aksum. De hellenistiska dynastierna i Indien dör ut.

Avlidna, Heron från Alexandria, grekisk ingenjör och uppfinnare (omkring detta år)

71

71 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Romarna uppför en fästning i Eboracum (York), som bas för sina nordliga styrkor. Från början är fästningen endast till för legionen IX Hispania, men så småningom utbyggs det hela till att omfatta boningshus, bad och tempel. Potillius Cerealis, guvernör över Britannien, krossar ett uppror av briganterna. Vespasianus och Nerva blir konsuler i Rom. Potillius Cerealis besegrar Claudius Civilis i slaget vid Treves och slår på så sätt ner Batavernas uppror. Titus blir praetorianprefekt och får prokonsuls befallningsrätt samt tribuns ställning. Allt detta visar på att Vespasianus ämnar följa arvstraditionen inom successionen. Mithraism börjar sprida sig genom det romerska riket. I Romarriket börjar användandet av lås med nycklar spridas. Rabel II blir kung av Nabatéerriket och gör Bosra i Syrien till landets andra huvudstad.

72

72 var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Antiochus IV av Syrien avsätts av Vespasianus. Vespasianus och Titus blir konsuler i Rom. Romarna börjar belägra Masada, ett ökenfort som hålls av judar (offer för sikarierna). Romarna grundar staden Flavia Neapolis (nuvarande Nablus). Herculestemplet i Brescia uppförs.

73

73 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

16 april, Romarna erövrar ökenfortet Masada, i ett av det romersk-judiska krigets sista slag. De överlevande försvararna begår massjälvmord, när nederlaget närmar sig. Plinius den äldre blir prokurator i Hispania Tarraconensis. Domitianus blir konsul i Rom. Vespasianus påbörjar erövring av territorium öster om övre Rhen och söder om floden Main. Dessutom erkänner han försvarslinjerna längs övre och nedre Donau. Martialis skriver en satir om "militär feghet". Det andra Hankriget inleds med slaget vid Yiwulu. Ban Chao (Pan-Tch’ao) inrättar, i konkurrens med Xiongnufolket, ett kinesiskt protektorat över kungarna av Lop Nor och Khotan i Tarimsänkan, med målet att kontrollera sidenhandeln.

74

74 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Nuvarande Schwarzwaldområdet blir åter en del av det romerska riket. Den sista kända kilskriften skrivs i Mesopotamien. Kineserna återetablerar ett protektorat över de västra regionerna. De kinesiska generalerna Dou Gu (Teou Kou) och Geng Bing (Keng Ping) tar kontrollen över Turfan.

Avlidna, Caenis, kejsar Vespasianus livskamrat och politiska partner.

75

75 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Kejsar Vespasianus inviger Forum pacis i Rom. Staden Caerwent i nuvarande Wales grundas av romarna. Han Zhangdi blir ny kinesisk kejsare. Ett uppror mot kineserna utbryter i Tarimsänkan, varvid Cachera och Turfan belägras. Luoyang beordrar att man ska evakuera Tarimsänkan och Ban Chao får rebellerna att retirera mot Khotan. Vid samma tid återerövrar den kinesiska armén från Ganzhou Turfan i norra Xiongnu. Ban Chao övertygar kejsaren om behovet att kontrollera Centralasien i striden mot Xiongnu.

Födda, Suetonius, romersk historiker

Avlidna, Han Mingdi, kinesisk kejsare av Handynastin

76

76 var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Sedan Linus har avlidit väljs Anacletus I till påve (detta år eller 79). Nuvarande Wales annekteras av romarna. Den kinesiska Handynastins Jianchuera inleds. Den kinesiske historikern Ban Gu utvecklar en teori om universums ursprung.

Födda, 24 januari, Hadrianus, romersk kejsare 117–138

Avlidna, Linus, påve sedan 64 eller 67 (död detta år eller 79)

77

77 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Gnaeus Julius Agricola blir guvernör över nuvarande England, en post han kommer att inneha till 84. Han utökar det romerska inflytandet till floden Clydes mynning (i nuvarande Skottland). En romersk skvadron, utsänd av Agricola, utforskar norra Skottland för första gången och upptäcker Orkney- och Shetlandsöarna. Kejsar Vespanianus låter bygga en tunnel genom bergspasset Intercisa utefter Via Flaminia. Plinius den äldre publicerar den första av tio böcker i sitt verk Naturalis Historia. Romarna utvecklar en enkel metod för destillation. Kung Giru tar över tronen i kungariket Baekje på den koreanska halvön.

Avlidna, Daru, kung av det koreanska kungadömet Baekje

78

78 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Romarna besegrar och underlägger sig ordovikerna och silurerna i nuvarande Wales. Gnaeus Julius Agricola efterträder Sextus Julius Frontinus som guvernör i den romerska provinsen Britannien. Pacorus II blir kung över Parterriket (78–115). Kanishka uppstiger på tronen i Kushanariket i nuvarande Indien. Han blir känd som en stor erövrare och vis administratör. Den indiske prinsen Aji Caka introducerar sanskritspråket och pallawaskrivtecknen, som används för att skriva ner javanesiska ord och fraser på de indonesiska öarna. Detta år är utgångsåret (år noll) i sakernas era, vilket används i vissa hindukalendrar, Indiens nationalkalender och den Kambodjanska buddhistiska kalendern. Den börjar nära vårdagjämningen i den västerländska kalendern. Den kinesiske filosofen Wang Chong (Wang-Tchoung) hävdar att alla fenomen har materiella orsaker.

Födda, Zhang Heng, kinesisk vetenskapsman

79

79 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

23 juni, Titus efterträder sin far Vespasianus som romersk kejsare.

24 augusti, Vulkanen Vesuvius får ett utbrott, varvid Pompeji och Herculaneum med flera orter begravs under askan. Sedan Linus har avlidit väljs Anacletus I till påve (detta år eller 76). Titus låter förstöra Jerusalems tempel. Gnaeus Julius Agricola tränger in i nuvarande Skottland men motstås av kaledonierna. För att tillmötesgå den romerska senaten förvisar Titus sin judiska älskarinna Bernice I Kina kanoniseras verk och texter av Konfucius och hans skola.

Avlidna, 23 juni, Vespasianus, romersk kejsare sedan 69

24 augusti, Plinius den äldre, romersk författare (dödad av Vesuvius utbrott). Caesius Bassus, romersk poet (dödad av Vesuvius utbrott). Linus, påve sedan 64 eller 67 (död detta år eller 76). Ma (Han Ming), kinesisk kejsarinna.

80

80 var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Kejsar Titus inviger den flaviska amfiteatern med hundra dagars spel. De första delarna av Lullingstonevillan byggs (omkring detta år). Det romerska styret över Britannien når floden Tyne och Solway Firth (omkring detta år). Den ursprungliga Pantheon i Rom förstörs av en brand tillsammans med många andra byggnader. Eifelakvedukten byggs för att föra vatten 95 km från Eifelregionen till Colonia Claudia Ara Agrippinensum (nuvarande Köln). Den romerska senaten får sin förste afrikanske medlem. Lukasevangeliet och Apostlagärningarna skrivs (omkring detta år). Heron uppfinner eolipilen, den första ångmaskinen.

Födda, Carpocrates, religiös filosof

Avlidna, Vologases II, kung av Partien, Timotheus, biskop av Efesos (traditionellt årtal), Talhae, koreansk härskare av kungariket Silla

81

81 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

13 september, Domitianus efterträder sin bror Titus som romersk kejsare. Han är inte soldat, som sina två föregångare, och hans tid vid makten präglas av strävan att återgå till monarki. Genom att anta titeln Dominus ("herre") gör han skandal inom senatsaristokratin. Romaniseringen fortsätter i provinserna och livet i städerna förbättras kraftigt. Många personer från provinserna (spanska, galliska och afrikanska) blir senatorer. Titus triumfbåge byggs. Plinius den yngre blir flamen Divi Augusti (präst i den romerska kejsarkulten).

Födda, Archigene, romersk läkare i Syrien, Deng Sui, kinesisk kejsarinna.

Avlidna, 13 september, Titus, romersk kejsare sedan 79

82

82 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Kejsar Domitianus blir konsul i Rom. Dio Chrysostom förvisas från Rom, Italien, och Bithynien efter att ha agerat rådgivare åt en av kejsarens konspirerande släktingar. Domitianus lämnar legionen I Minervia.

Födda, Seranus, romersk läkare i Mindre Asien.

Avlidna, Anianus, patriark av Alexandria.

83

83 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Enligt Tacitus dödas 10 000 kaledonier och 360 romare (under Gnaeus Julius Agricolas befäl) i slaget vid Mons Graupius (detta eller nästa år). Kejsar Domitianus bekämmar den germanska stammen chatterna. Efter att dessa har besegrats kan romarna bygga ett antal försvarsfästningar utmed den germanska gränsen. Domitianus blir återigen konsul i Rom. Kastrering av slavar förbjuds i Rom.

84

84 var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Enligt Tacitus dödas 10 000 kaledonier och 360 romare (under Gnaeus Julius Agricolas befäl) i slaget vid Mons Graupius, som utkämpas detta år eller 83. Plinius den yngre blir sevir equitum Romanorum (befälhavare för en kavalleriskvadron). Byggandet av Limes, ett antal romerska befästningar mellan floderna Rhen och Donau påbörjas. Genom att låta sig väljas till konsul på tio år och censor på livstid gör Domitianus helt öppet den republikanska delen av staten underordnad till den monarkistiska. Domitianus försäkrar sig om soldaternas lojalitet genom att öka deras lön med en tredjedel. Den kinesiska östra Handynastins Jianchuera ersätts av dess Yuanheera.

85

85 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Dakierna under Decebalus utkämpar två krig mot romarna mellan detta år och 88 eller 89. Domitianus slår tillbaka en dakisk invasion av Moesia. Då Domitianus är avundsjuk på generalen Gnaeus Julius Agricolas framgångar i Britannien återkallar han och förgiftar honom. Domitianus utser sig själv till censor på livstid, vilket ger honom rätt att kontrollera senaten. Hans totalitära tendenser gör senatorsaristokratin mycket avogt inställd till honom. Kungariket Baekje invaderar utkanterna av kungariket Silla på den koreanska halvön. Kriget fortgår tills ett fredsavtal undertecknas 105.

Avlidna, Gnaeus Julius Agricola, romersk general (förgiftad)

86

86 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Domitianus inför de kapitolinska spelen. Den romerske generalen (och framtide kejsaren) Trajanus inleder ett fälttåg för att krossa ett uppror i Germanien. Germanien indelas i två provinser, Övre och Nedre Germanien. Romerska legioner råkar ut för en katastrof i Dakien, när praetorianprefekten Cornelius Fuscus inleder en kraftfull offensiv som slutar i nederlag. Han dör med hela sin armé, omringad i Timidalen. Rom tvingas betala tribut till dakierna i utbyte mot ett vagt erkännande av Roms betydelse. Ban Gu (Pan Kou) och hans syster Ban Zhao (Pan Tchao) sammanställer ett verk om Kinas historia.

Födda, 19 september, Antoninus Pius, romersk kejsare 138–161, Klaudios Ptolemaios, grekisk astronom (född omkring detta år)

87

87 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Romaren Maternus kommer till Etiopien. Den galliska staden Lyon har en befolkning på över 100 000 invånare. Decebalus blir kung av Dakien.

88

88 var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Sedan Anacletus I har avlidit väljs Clemens I till ny påve (detta år eller 91 eller 92). Två egyptiska obelisker reses i Benevento framför Isis tempel till Domitianus ära. Quintilianus drar sig tillbaka från sin lärarverksamhet, för att sammanställa sitt stora verk om talekonst (Institutio Oratoria) (omkring detta år). Det första dakiska kriget tar slut (detta eller nästa år). Den kinesiska östra Handynastins Yuanhe-era avlöses av Zhangheeran när Han Hedi blir kejsare av Kina.

Avlidna, Anacletus I, påve sedan 76 eller 79 (död detta år eller 91), Valerius Flaccus, romersk poet (Argonauterna), Han Zhangdi, kejsare i den kinesiska Handynastin

89

89  var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Plinius den yngre blir urbanquaestor (till 90). Domitianus besegras i ett fälttåg norr om Donau, där han kämpar mot Decebalus, markomannerna och quaderna. Domitianus slår ner ett uppror i Germania Superior, lett av Lucius Antonius Saturninus. Efter upproret beslutar sig Domitianus för att permanent hålla legionerna inkvarterade i olika läger. Därigenom förlorar romarna den lättrörlighet och flexibilitet som Augustus införde. Domitianus terroriserar den romerska aristokratin, genom att låta avrätta ett antal av des medlemmar för förräderi. Han konfiskerar deras egendom och pengar, vilket ger honom möjlighet att betala sina ständigt stigande räkningar. Filosofers, judar och kristna råkar ut för samma öde. Legionen XIII Gemina överflyttas till Dakien, för att hjälpa till i kriget mot Decebalus, som dock tar slut senast detta år (eller 88). Romarna grundar staden Aquincum (nuvarande Budapest). Polykarpus efterträds som patriark av Konstantinopel av Plutarkos. I Syrien eller Fenicien publiceras Matteusevangeliet av en konverterad jude. Den kinesiska Handynastins Yongyuan-era inleds.

90

90 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Romarna bygger en liten garnison i utkanten av nuvarande Regensburg (omkring detta år). Plinius den yngre avslutar sin tjänst som urbanquaestor. Domitianus och Nerva blir konsuler i Rom. Köln blir centralort i provinsen Germania Inferior. Domitianus tvingas köpa en förnedrande fred av Decebalus av Dakien. Johannesevangeliet och Apostlagärningarna publiceras (möjligen detta år). Den kinesiske generalen Ban Chao besegrar Kushanerna, ledda av Kanishka, som ett led i den kinesiska erövringen av Tarimsänkan.

Avlidna, Pedanius Dioskorides, grekisk läkare (död omkring detta år), Gaius Valerius Flaccus, romersk poet (död omkring detta år)

91

91 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Sedan Anacletus I har avlidit väljs Clemens I till ny påve (detta år eller 88 eller 92). Plinius den yngre utnämns till folktribun. Rom beskrivs av Statius i hans dikter. Den kinesiska regeringen återetablerar protektoratet i de västra regionerna.

Avlidna, Anacletus I, påve sedan 76 eller 79 (död detta år eller 88), Julia Flavia, dotter till den romerske kejsaren Titus och älskarinna till hans bror Domitianus (död i påtvingad abort)

92

92 var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Kejsar Domitianus blir konsul i Rom. Sedan Anacletus I har avlidit väljs Clemens I till ny påve (detta år eller 88 eller 91). Legionen XXI Rapax krossas av sarmatierna i Pannonien. Markomannerna besegras av romarna vid Donau, men underkuvas inte helt. Påven Clemens I skriver Prima Clementis efter problemen med det kristna samfundet i Korinth.

Avlidna, Dou Xian, kinesisk politiker

93

93  var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Plinius den yngre blir praetor. Josefus färdigställer sitt verk Judiska antikviteter (detta eller nästa år). Domitianus börjar förfölja de kristna. Den asiatiska stammen Xianbei lägger 100 000 människor av stammen Xiongnu under sig i Mongoliet.

Avlidna, 23 augusti, Gnaeus Julius Agricola, romersk guvernör över Britannien

94

94 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Kejsar Domitianus återuppbygger den eldhärjade Curia Iulia (den romerska senatens mötesplats), som brann ner 64 vid Roms brand. Domitianus förvisar filosofer från Rom. Den romerske poeten Statius drar sig tillbaka till Neapel från Rom. Den kinesiske generalen Ban Chao avslutar sin erövring av Tarimsänkan genom att ta Yanqi.

Födda, An Handi, kinesisk kejsare

95

95 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Frontinus utnämns till överintendent för akvedukterna (curator aquarum) i Rom. Kejsar Domitianus blir konsul i Rom. Aposteln Johannes skickas i exil till ön Patmos, där han skriver Uppenbarelseboken.

Avlidna, Epaphroditus, sekreterare till kejsar Nero (avrättad), Quintilianus, romersk retoriker

96

96 var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

18 september, Nerva efterträder Domitianus som romersk kejsare efter mordet på den senare, vilket anses inleda De fem goda kejsarnas era. Under Nervas tid som kejsare återfår den romerska senaten mycket av den makt, som Domitianus har fråntagit den. Trajanus blir guvernör över Germania Superior. Nervas forum börjar byggas i Rom. Titus triumfbåge färdigställs i Rom. Detta är det sista år som omnämns i Tacitus verk Historiae. En schism inom buddhismen skapar den nya populära religionen mahayana (Stora farkosten) i Indien. Kedron tillträder som patriark i Alexandria.

Avlidna, 18 september, Domitianus, romersk kejsare sedan 81 (mördad), Statius, latinsk poet

97

97  var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

28 oktober, Kejsar Nerva utser Trajanus till sin adoptivson och efterträdare. Genom detta drag avvärjer han ett hotande myteri av praetoriangardet och andra militära enheter. Tacitus blir konsul i Rom. Den romerska kolonin Cuicul grundas i Numidien. Nerva erkänner sanhedrinen av Jamnia som romarnas officiella representant och patriarken eller nasin blir det judiska folkets representant i Rom. Nerva inviger Forum transitorium i Rom. Sedan Clemens I har avlidit väljs Evaristus till påve (detta år eller 98, 99, 100 eller 101). Kinesiska trupper når Kaspiska havet, varvid generalen Ban Chao och hans löjtnant Gan Ying upprättar förbindelser med parterna.

Avlidna. Clemens I, påve sedan 88, 91 eller 92 (död detta år, 99 eller 101), Dou, kinesisk kejsarinna.

98

98 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

27 januari, Trajanus efterträder Nerva som romersk kejsare. Trajanus är den förste romerske kejsare, som har fötts i en romersk provins (Italica, nära Sevilla). Han anses som en utmärkt soldat och administratör och ett bevis för detta är att han håller sitt intåg i Rom utan någon särskild ceremoni och därmed vinner folkets bevågenhet. Han fortsätter Augustus, Vespasianus och Nervas politik genom att återge senaten hela dess status som regering. Han har ett tydligt mål med imperiet och håller god ordning på finanserna. Skatterna är under hans regering, utan särskilda höjningar, tillräckliga för att täcka utgifterna i budgeten. De informatörer som Domitianus har använt för att upprätthålla sitt tyranni utvisas från Rom. För att kunna upprätthålla hamnen i Alexandria återöppnar Trajanus kanalen mellan Nilen och Röda havet. Trajanus utför en av Nervas idéer genom att börja införa ett välfärdssystem där man ska se till att fattiga barn blir omhändertagna och får mat. Tacitus skriver sina verk Agricola en biografi om Gnaeus Julius Agricola och Germania. Sedan Clemens I har avlidit väljs Evaristus till påve (detta år eller 97, 99, 100 eller 101).

Avlidna, 27 januari, Nerva, romersk kejsare sedan 96, Apollonios från Tyana, grekisk-romersk filosof och matematiker (född 2)

99

99 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Speglar gjorda av glas övertäckta med ett tennlager ersätter de som har gjorts helt och hållet av metall. Kushankungen Kanishka, under vars regering kungadömet har nått sin höjdpunkt, skickar en delegation till Rom för att försöka samordna ett överraskningsanfall mot Parterriket. Sedan Clemens I har avlidit väljs Evaristus till påve (detta år eller 97, 98, 100 eller 101).

Avlidna, Clemens I, påve sedan 88, 91 eller 92 (död detta år, 97 eller 101), Musonius Rufus, romersk filosof